/

Aktuella byggprojekt

Här kan du följa några av de byggprojekt som planeras och pågår i Katrineholms kommun just nu, och få svar på de vanligaste frågorna som ställs om våra byggprojekt.


Under hösten 2019 började byggnationen av det tre plan höga parkeringshuset på den norra sidan av järnvägen i centrala Katrineholm. Parkeringshuset vid järnvägsstationen kommer rymma 237 bilar vilket är 120 fler än dagens parkeringsyta kan erbjuda. Parkeringshuset kommer även att ha utrymme för 40 cyklar.

Byggherre är KFAB och entreprenör är Tegelstaden Bygg AB. Parkeringsavgiften är idag ännu inte fastställd – men den ska hållas så låg som möjligt.

Det nya parkeringshuset beräknas stå färdigt till sommaren 2020.

Så här påverkas parkeringsplatserna under byggtiden

  • 117 parkeringsplatser försvinner i samband med byggnationen.
  • Vi har sedan tidigare skapat 184 nya parkeringsplatser i centrala Katrineholm - alla inom en radie på 600 meter från Resecentrum. För att tillgängliggöra fler allmänna parkeringsplatser för kortare besök, handel samt pendlare har vi dessutom reglerat om en del av kommunens nya och befintliga parkeringar.

Tips!

  • Ett tips till pendlare är att använda den nya parkeringen som ligger cirka 500 meter in på Bievägen. Här finns 65 platser.
  • Vill du ha koll på var du kan parkera i centrala Katrineholm? Kolla in vår digitala parkeringskarta som du hittar här.länk till annan webbplats

Under tre år kommer stora förändringar att ske på Backavallen i Katrineholm. En ny arena som är miljö- och hälsosäker kommer att byggas för att skapa utrymme för fler vintersporter, event och upplevelser.

Visionsbild över Backavallen 2019

Ledningsarbeten på Backavallen

Från och med 23 september är genomfarten för gående och cyklister mellan Backavallen och Duveholmsgymnasiet/Duveholmsområdet helt avstängd.
Detta beror på att ledningsarbeten ska utföras vid byggnader i anslutning till bandyplanen.

Våra hallar, omklädningsrum och övriga idrottsplaner kommer att vara öppna för aktiviteter som arrangeras av skolorna eller föreningslivet.
Under byggtiden finns tillfälliga gångvägar till boll- och idrottsplaner, hallar och omklädningsrum på Backavallen. Dessa kommer att vara utmärkta med tillfällig skyltning.

När: Ledningsarbetet startar den 23:e september

Energieffektiv mötesplats för rekreation & motion

Den nya arenan som växer fram är ett viktigt delmål i att nå visionen om läge för liv och lust. Med ett nytt gång- och cykelstråk som knyts ihop med centrala Katrineholm och en ny mötesplats skapar vi förutsättningar för att öka rörelseförståelsen och folkhälsan.Här har vi samlat flera frågor och svar om projektet som innebär att vi bygger en ny energieffektiv mötesplats för medborgare och besökare i Katrineholm. Det nya området som växer fram blir en viktig nyckel för att uppfylla visionen om läge för liv och lust - att vi ska bli fler i kommunen.

Mer information och kontakt

Håkan Stenström, projektledare
Mejl: hakan.stenstrom@katrineholm.se
Telefon: 0150-577 31, 0150-577 00 (kundtjänst)
Besök: Trädgårdsgatan 1, Katrineholm


Här har vi samlat information för att på bästa sätt förklara vad som kommer att ske och hur projektet kommer att utföras.

Vilka är förutsättningarna?
- Föråldrad anläggning som inte följer nya EU-direktiv.
- Idrottens strategi mot 2025 och idéprogrammet Idrotten Vill.

Vad säger kommunplanen?
- Nya omklädningsrum på Backavallen.
- Förbättrad arbetsmiljö för personalen på Backavallen.
- Modernisering av arenan och konvertering till miljö- och hälsosäkert kylmedel.
- Gemensam mötesplats för föreningar och medborgare.

Vad kommer att hända?
- Konvertering till miljö- och hälsosäkert kylmedel.
- Ny arena med tak över isytan.
- Energisnålt hus för omklädning, vaktmästeri och maskingarage byggs.
- Miljövänlig och energisnål belysning i hela området.
- Energilösningar tar hand om överskottsvärme från befintlig ishall och den nya arenan.
- Överskottsvärme används för uppvärmning och dusch i nybyggd omklädningsbyggnad samt överföring i ny kulvert till Duveholmshallen.
- Energioptimering av befintliga arenor (ishall, konstgräs).
- Uterink och curlingbana tas bort.

Varför gör vi det här nu?
Kylsystemet som varit i bruk sedan 1964 är föråldrat och saknar miljöteknik för att ta vara på den överskottsvärme som skapas vid kylning av isytan. Systemet saknar även möjlighet att idag hantera andra kylmedel som är mer miljö- och hälsosäkra än ammoniak. För att ha en arena som är energieffektiv och miljö- och hälsosäker behöver förändringen göras om vi inte ska stänga isytan för verksamhet. Väderprognoser de kommande 40 år hos SMHI indikerar mildrare vintrar. För att säkerställa att isytan ska kunna användas behöver vi därför konstfrysa isen på ett sätt som är miljö- och hälsosäkert.

Varför inte tidigare?
Anläggningen är föråldrad men har fungerat utifrån de behov som funnits. Nya EU-direktiv har tillkommit som påverkar anläggningen och dess funktionalitet framöver.

Vad kostar den nya arenan?
Vi har i projekteringen tittat på tre olika alternativ: Med eller utan solceller, med eller utan väderskydd, konvertering av kylsystem, ta bort konstfruset samt bygga ny byggnad med omklädningsrum.

Ny arena (väderskydd/tak, konvertering kyla, omklädning/vaktmästeri, solceller)
Totalkostnad: 115,1 mnkr. Årlig merkostnad: 3,0 mnkr

Konvertering kylmedel (inget väderskydd/tak, konvertering kyla, omklädning/vaktmästeri)
Totalkostnad: 65,7 mnkr. Årlig merkostnad: 2,5 mnkr

Ta bort konstfrusen isbana (inget väderskydd, inget konstfruset, mindre omklädning/vaktmästeri)
Totalkostnad: 31,3 mnkr. Årlig merkostnad: 1,1 mnkr

Den här investeringen innebär en merkostnad med 3 miljoner kronor årligen jämfört med Backavallen idag, vi kommer alltså att bygga en ny arena med en totaltkostnad på 115,1 miljoner kronor.

Med den nya arenan har vi istället is året om och producerar egen energi genom att ta tillvara på överskottsvärme och energi från solceller. Vi behöver inte köpa in fjärrvärme för att driva våra andra anläggningar på Backavallen. Vi har också en anläggning som passar olika vintersporter och olika former av evenemang.

Hade vi endast investerat i en konvertering till nytt kylmedel för att följa kommande EU-direktiv hade detta kostat 2,5 miljoner kronor mer årligen jämfört med idag och en totalkostnad på 65,7 miljoner kronor. Samtidigt är det inte säkert att den konstfrusna ytan hållit på grund av att det blir allt mildare väder.

Det sista alternativet är att lägga ner hela verksamheten på den delen av Backavallen, ta bort isytan och läktare och ta bort kylanläggningen. Detta kostar 31,3 miljoner och innebär inköp av fjärrvärme för att driva övriga anläggningar och på grund av det en merkostnad på 1,1 miljoner kronor per år i drift.

Med en energieffektiv anläggning kommer vi på sikt att fördela kostnaderna mer resurseffektivt och har en anläggning som är hållbar för framtiden.

Hur finansieras detta?
Detta finansieras ur kommande investeringsbudget för 2020-2021.

Vem gör jobbet?
Projektet leds av projektledare från Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) i projektgrupp tillsammans med Service- och teknikförvaltningen (STF), som också är driftansvariga.

Kontaktvägar
ISG (Idrottsstrategiska gruppen) är en viktig kontaktyta för att ge bra service och tydlig information till föreningarna om vad som pågår. Föreningarna ska alltid prata med ISG. ISG pratar med projektgruppen. Medborgare hör av sig till myndighetsbrevlåda för samhällsbyggnadsförvaltningen.

Varför prioriterar vi det här?
Vi prioriterar det här projektet då vi behöver en mer miljö- och hälsosäker anläggning. Våra medborgares hälsa, möjlighet till rekreation och hållbarhet är alla viktiga delar för att uppnå vår vision om läge för liv och lust. Den här förändringen behöver göras om vi inte ska stänga isytan för verksamhet.

Kommer vi att höja hyror och avgifter för föreningarna?
Det kan vi inte svara på i nuläget. Vi fortsätter att prioritera barn- och ungdomsverksamhet, som alltid.

Vad händer med föreningar som har bokade tider?
De föreningar som har bokade tider kommer att kunna genomföra sin verksamhet även på uterink och curlingbana. Projektet genomförs sommartid, när vintern kommer är nya hallen klar där flera vintersporter kan samsas. Fastighetsbyrån Arena och den nya arenan kommer att erbjuda allmänhetens åkning samt vara bokningsbara för föreningarna.

Vad blir miljövinsten i siffror?
• Ökar energiåtervinningen med 1125 MWh per år.
• Åtgår ca 2000 MWh vid Duveholmshallen.
• Ger ca 1700 MWh från väderskyddet.
• Ger ca 450 MWh från bef. ishall
• Finns i dag 1000 MWh i berglagret (från Konstgräset).
• Uppskattad energiåtgång konstgräsfotbollsplan 1100 MWh.

Hur kommer det att se ut?
Det kommer bland annat att bli ett tak över den nya arenan vilket gör att den kan användas oavsett årstid och väder till olika evenemang. Vi går till en funktionell multiarena med olika möjligheter för is-evenemang och vintersporter till att erbjuda upplevelser.

Hur når vi läge för liv och lust?
Dels gör vi en energieffektivisering som innebär att våra utsläpp blir lägre. Arenan blir billigare att driva och vi tar vara på energin som istället för att släppas ut kommer att värma lokaler och varmvatten på Sportcentrumområdet. Vi sparar ekonomiska och miljöresurser. Vi skapar ett nytt område för rekreation och motion och upplevelser. Vi ökar attraktiviteten för inflyttning, turism och ger bättre förutsättningar för lokala föreningar i olika vintersporter, allmänhetens åkning samt i framtiden möjligheter för aktörer att ha nya former av event. Vi vill att det ska bli en mötesplats för alla där resurserna och en bättre arena kan bidra till fler ledare, fler besökare, fler engagerade.

Hur uppnår vi idrottspolitiska programmet?
Enligt kommunplanen och i idrottspolitiska programmet säkerställer vi en hållbar miljö genom ett mer miljösäkert kylsystem som också är bättre för människors hälsa. Genom att göra en hälsosäker och trygg mötesplats med mer belysning och möjlighet att använda året om på ett annat sätt än idag bidrar vi till en trygg miljö att vistas i helt enkelt. Genom att skapa en bättre yta för att ta del av rekreation, kultur, idrott eller motion bidrar vi till en bättre folkhälsa och bättre rörelseförståelse. Bygget blir därför en viktig del för att uppnå det idrottspolitiska programmet. Det blir också en del för att arbeta mot idrottens strategiska program, Strategi 2025 samt idéprogrammet Idrotten Vill.

Jag bor ju bredvid arenan, hur påverkar det här för mig?
Vi kommer att informera i förväg om eventuellt buller, störningar och ökad trafik. Ett mål är att i den mån det är möjligt lägga bullrande moment på vardagar under arbetstid.

Vad händer med föreningar som idag använder omklädningsrummen?
Till dess att omklädningsrummen och vaktmästeri rivs kan våra föreningar använda lokalerna. När dessa ska rivas ser vi till att det finns andra alternativ.

Hur ger Sportcentrum bästa service till föreningarna och besökarna under byggtiden?
Vi kommer att ha tydlig skyltning och information på hemsidan, vid olika moment som påverkar våra kunder och föreningar kommer vi att gå igenom hur vi ska hantera just det momentet. ISG kommer att vara en av våra referensgrupper i projektet och kommer att få information som de i sin tur kan sprida till föreningar i Katrineholms kommun.

Hur påverkar det här arbetsmiljön för personalen?
Inför varje moment som innebär en förändrad arbetsmiljö kommer skyddsrond att göras och vi kommer därefter att vidta lämpliga åtgärder för att trygga personalens arbetsmiljö. Våra medarbetare kommer att få kontinuerlig information från projektgruppen om vad som sker och varför och hur det påverkar dem.


Nu bygger vi ett nytt äldreboende i Katrineholm. Första spadtaget tog vi under våren 2018 och boendet beräknas vara klart våren 2020.

Boendet kommer att ha 96 platser på åtta avdelningar. Det kommer att finnas en restaurang och gemensamma utrymmen för att boendet ska vara en träffpunkt.

Byggaktör: Katrineholms Fastighets AB (KFAB).


Katrineholms förskolor och skolor växer! Just nu planerar vi för flera nya förskolor och skolor, bland annat en helt ny F-6-skola på norr och en 7-9-skola på Järvenområdet.

Oktober 2019: Skolgården på norr tar form

Järvenskolan: Bildningsförvaltningens projektledare och hemkunskapslärarna på Järvenskolan har träffats och under mötet diskuterades hur man på ett optimalt sätt använder de ytor som kommer att finnas tillgängliga för hemkunskapsundervisningen i den nya skolbyggnaden. Arkitekten kommer utifrån mötets synpunkter att ta fram ett ritningsförslag.

Norrskolan: Bildningsförvaltningens projektledare har tillsammans med representanter för Västra och Östra skolan samt grundsärskolan haft ett möte landskapsarkitekten Jan Lindahl. Han beskrev tomten och den yta som är avdelad för skolgård och vilka förutsättningar som råder. Exempelvis vegetation, och sluttningar i förhållande till skolbyggnadens placering. Nu ska det tas fram en grovskiss på ytans utformning som sedan rektorer, pedagoger och elever får säga sitt om.

Oktober 2019: Fokus på internetuppkoppling i nya skolan

Järvenskolan: Under veckan har det diskuterats i projektgruppen om olika lösningar som ska ge så bra nätverksuppkoppling som möjligt i den nya skolbyggnaden. Tillsammans med KFAB och sakkunnig personal har också fortsatta granskningar av eldragningar och fast belysning gjorts.

Norrskolan: Projektledarna på BIF har kallat till ett möte tillsammans med landskapsarkitekt och skolledning. Syftet med träffen är sätta ihop en plan för hur det kan jobbas med delaktighet för personal och elever när det kommer till utemiljön, alltså hur skolgården ska utformas.

Oktober 2019: Trygghet och integritet i duschutrymmen

Järvenskolan: Projektledarna på BIF har haft ett bra möte med idrottslärarna där ett nytt förslag på planlösning för den nya idrottshallen diskuterades. Bland annat har det tagits fram ett ritningsförslag som kan lösa en gemensam entré.
Planen för veckovisa möten mellan bildningsförvaltningens projektledare och representant för personalen på Järvenskolan fungerar bra. Syftet med dessa möten är att utbyta information och uppnå en delaktighet i byggprocessen.

Norrskolan: Projektgruppen tillsammans med rektorer och arkitekter träffades i slutet av föregående vecka. Bland annat diskuterades kapprummens utformning för att göra den så flexibel som möjligt för olika årskullar.
Det diskuterades också lösningar för integritet och trygghet i idrottshallens omklädningsrum. Exempelvis ska varje duschutrymme ha separata bås med frostad dörr.

Oktober 2019: Konst och utsmyckning i de nya skolorna

Järvenskolan: Den 25 september beslutade kommunstyrelsen om detaljplanen som gäller området för den nya Järvenskolan. Den politiska majoriteten beslutade att föreslå att kommunfullmäktige ska anta den upprättade planen.
Förutsatt att kommunfullmäktige håller med (så blir det nästan alltid) så betyder det i praktiken att det att det är fritt fram att använda marken till, i detta fall, bygget av en idrottshall och en utbyggnad av före detta Tallåsskolan. Kommunfullmäktige sammanträder den 21 oktober.
Det jobbas nu i övrigt med att hitta möjliga lösningar på de förslag som kom upp när bildningsförvaltningens projektledare mötte idrottslärarna på Järvenskolan. Bland annat handlar det om önskemål om en gemensam entré för de båda idrottshallarna.

Norrskolan: KFAB:s projektansvarige och bildningsförvaltningens projektledare arbetar just nu intensivt med att granska de slutgiltiga ritningarna och dubbelkolla allt från lysknappar till fast skåpsinredning. De frågetecken som dyker upp kommuniceras med ansvariga på Östra skolan och Västra skolan.

Gällande båda de nya skolorna så har bildningsförvaltningens projektledare och kommunens konstansvarige träffats för att diskutera offentlig konst/utsmyckning i de nya skolmiljöerna. Det sattes ramar för hur det kommande arbetet ska gå och en del av planen innefattar elev- och personaldelaktighet.

September 2019: Järvenskolans nya idrottshall planeras

Järvenskolan: Mötet mellan idrottslärarna på Järvenskolan och bildningsförvaltningens projektledare har hållits och upplevdes som lyckat av båda parter. Där framkom en del förslag kring bygget av den nya idrottshallen. Bland annat diskuterades en samlad entré utifrån ett trygghetsperspektiv, samt vilka inventarier som ska vara fasta. Det diskuterades också huruvida skolans förråd kan kombineras med olika idrottsföreningars behov.

Norrskolan: Bildningsförvaltningens projektledare medverkade under den gångna veckan på Västra skolans APT. Skolans nya rektor och flera nya i personalen fick en dragning kring de turer som varit och nuläge i byggprocessen. Detta underlättar den fortsatta pedagogiska planeringen inför sammanslagningen av Östra och Västra skolan i den nya byggnaden.

September 2019: Skolbyggnadens placering klar

Järvenskolan: Representanter för lärare på Järvenskolan har haft ett möte med bildningsförvaltingens projektledare och presidiet från bildningsnämnden. Mötet tillkom efter synpunkter som lämnats in och syftet var att hitta former för delaktighet och inflytande i den fortsatta byggprocessen.
Denna vecka träffas också Järvenskolans idrottslärare och bildningsförvaltningens projektledare för att titta på detaljerna kring den nya idrottshall som ska byggas på Järvenområdet i samband med skolbygget.

Norrskolan: Nu är det klart med placeringen av skolbyggnaden utifrån de kompletterande geotekniska undersökningar som har genomförts under sommaren. Undersökningen visade att byggnaden behöver placeras på en annan plats på tomten.
Projektledare från bildningsförvaltningen har träffat Östra skolans arbetsgrupp. Då förbereddes frågor och svar inför kommande APT, då hela personalgruppen närvarar. Frågorna dök upp, bland annat, under det möte som hölls efter det öppna brev som skickades in i början av sommaren.

Under veckan är också bildningsförvaltningens projektledare med på en APT där hela personalgruppen på Västra skolan är med. Syftet är att uppdatera personalen på nuläge och framtid i byggprocessen.

September 2019: Färgtema i nya skolan på norr

Järvenskolan: Kommunledningsförvaltningen, KFAB och NCC är inne i slutskedet av de förhandlingar som styr detaljerna kring bygget.
Idrottslärarna på Järvenskolan är inbjudna till ett möte under kommande vecka. På agendan står frågor om golv, placering av förrådsutrymmen och fast inredning. Det som är bestämt kring den nya hallen vid Järvenskolan ör att den blir totalt 1500 kvadratmeter, inklusive en fullstor plan, omklädningsrum och förrådsutrymmen. Planen är att idrottshallen är det första som ska börja byggas på området.

Norrskolan: I fredags träffade projektgruppen skolledare samt arkitekterna. Det som diskuterades var färgsättningen invändigt. Beslut togs bland annat om olika färgteman i de olika hemvisterna. Grundfärgen är vit men färgteman ska synas i olika detaljer som dörrar och mattor.

Båda skolorna: Projektledarna på BIF har suttit i ett möte tillsammans med säkerhetschefen för att diskutera säkerhetsfrågor både i inomhus- och utomhusmiljö. Den stora frågan är om huruvida skolbyggnaderna ska använda ett så kallat lockdown-system eller inte. Det pratades också kameraövervakning utvändigt/invändigt och trygga miljöer inomhus.

I övrigt fortsätter planeringsarbetet i de olika samverkansgrupperna. De är organiserade på samma sätt på både Järvenskolan och den nya skolan på norr:

  • Projektgruppen träffas en gång i veckan. Den består av projektledare och fastighetschef från KFAB, projektledare och biträdande förvaltningschef på BIF och en representant från KLF.
  • Arbetsgruppen ska träffas ”med regelbundenhet” och där finns ansvarig rektor samt representanter för respektive skolverksamhet med.
  • Sen finns också referensgrupper som exempelvis kan bestå av bibiliotekspersonal, säkerhetschef och polis, service och teknik. Dessa möten sammankallas av projektledarna på BIF vid behov.

Såhär har vi kommit överens med representanter från de olika skolorna om att framgent jobba med delaktighet och kommunikation från HT 2019:

Även fortsättningsvis kommer vi utöver den personliga kontakten att uppdatera information i Pingpong samt hänvisa till länken ”skicka in dina synpunkter på framtidens skola”. I Pingpong samt i veckobrevet till rektorer uppdateras även Byggnytt fortlöpande. Informationen publiceras även på kommunens hemsida under ”Nya skolor – pågående projekt”. Detta görs även om inga nya frågor eller tankar har uppkommit.

Fasta arbetsgrupper finns på skolorna. Utöver arbetsgruppen kan ”experter” på skolan kallas in vid specifika frågor.

Skolorna har när som helst möjlighet att kontakta projektledarna för besök på skolan.

På Communis finns forumet ”Arbetsgrupper – nya skolor”. Medlemmar är arbetsgrupperna på skolorna, rektorer och projektledare på BIF. Där finns allt material som berör byggnationerna.

September 2019: Nya ritningar efter synpunkter från personal

Järvenskolan: Det pågår fortsatt diskussioner mellan NCC, KFAB och kommunledningsförvaltningen gällande vad skolbyggnaden ska få kosta, ner på detaljnivå. I övrigt fortsätter kommunikationen mellan bildningsförvaltningen och Järvenskolans lärarrepresentant gällande de pedagogiska förutsättningarna på den nya Järvenskolan.

Norrskolan: Beskeden kring det geotekniska läget dröjer. Förhoppningen är att informationen ska finnas tillgänglig under vecka 37.

Under fredagen denna vecka kommer bildningsförvaltningens projektledare, representanter för Västra och Östra skolan ha ett möte tillsammans med arkitekten. Då ska man titta på de förändrade ritningarna för skolbyggnaden som har varit ute på remiss. Där har hemvisterna förändrats utifrån de synpunkter som kommit in från skolornas personal under våren och sommaren.

Augusti 2019: Fortsatt planering och möten kring delaktighet

Järvenskolan: Det jobbas för närvarande med att komma fram till en så kallad målbudget. Det vill säga att KFAB, BIF och NCC behöver vara överens om skolbyggnadens kostnader på detaljnivå. De förhandlingarna inleddes innan semestrarna och återupptogs i början av augusti.
Det jobbas också vidare med placeringen av ventilationsanläggningen. Alla ventilationsaggregat kan inte placeras på taket som det först var tänkt, utan delar av aggregatet måste byggas in i själva huskroppen på den i dag befintliga Järvenskolan. Detta på grund av Länsstyrelsens krav på hur skolbyggnaden ska se ut. KFAB, NCC och skolverksamheten har tittat på olika lösningar för att få till det på bästa sätt. Arkitekten har fått i uppdrag att prova de olika lösningarna för att det ska fungera både för verksamheten och för själva konstruktionen av byggnaden.

Under veckan har också ett möte hållits mellan bildningsförvaltningen och en representant för Järvenskolans personal.  Mötet gällde delaktighet och kommunikation i planeringsprocessen och resulterade bland annat i en överenskommelse om mer detaljerad information varje vecka, även när det ”stått still”. Detta publiceras precis som tidigare i Byggnytt på PingPong och här på kommunens webbsida. Veckovisa uppföljningsmöten med skolans representant kommer att hållas och vid behov hålls mötet med hela referensgruppen. På Järvenskolan finns en pedagogisk arbetsgrupp med fyra förstelärare som under hösten kommer att träffas och prata organisation och pedagogik i den framtida skolan, vid behov kommer projektledarna på bildningsförvaltningen att vara med.

Norrskolan: Ett möte har hållits mellan förvaltning, personal, rektorer och politiker. Syftet var att diskutera delaktighet och kommunikation och hitta en väg framåt i processen. Även här är överenskommelsen att veckovisa uppdateringar ska göras, även de veckor när det tycks vara stiltje i processen. Detta publiceras i Byggnytt på PingPong och på kommunens webbsida. Bildningsförvaltningen kommer att ha regelbundna möten med en referensgrupp. Nästa steg blir att starta arbetsgrupper kring pedagogik och organisation, likt den på Järvenskolan.

Gällande byggprocessen så är det grönt ljus för byggets budget enligt den kostnadskalkyl som har gjorts.

Geotekniker, en landskapsarkitekt, KFAB och kommunledningsförvaltningen håller på att utreda var skolbyggnaden ska placeras för att det ska passa den anvisade tomtens markförhållanden på bästa sätt. Ett förslag väntas komma i slutet av vecka 35.

Maj 2019: Nya markprover tas på norr

Järvenskolan: Just nu pågår ett arbete med att se över och åtgärda de förändringar i ritningarna som blivit konsekvensen av att den nya byggnaden måste flyttas ut cirka två meter från nuvarande Järvenskolan Tallås. Exempelvis jobbas det just nu på är att hitta en plats för ett stort fläktrum. En konsekvens av att flytta ut den nya byggnaden från den befintliga Järvenskolan Tallås är att fläktarna som utgör ventilationssystemet för köket inte längre kan placeras på byggnadens tak utan måste flyttas in på den översta våningen i själva byggnaden.

Planeringsarbetet inför byggstart av den nya grundskolan på norr fortskrider. Det ska provborras just nu på tomten för att se vad det är för kvalitet på marken. När ett bostadsområde senare ska byggas i närheten av den nya skolan behöver det redas ut hur marken kommer att reagera då dagvattnet ska ledas bort. Planen är att börja bygget av skolan under våren 2020.

Maj 2019: Givande diskussioner om elevernas trygghet

Rektorer, arkitekt och personal från biblioteket har under den senaste veckan tillsammans med bildningsförvaltningen haft diskussioner om lokalerna i den nya skolan på norr. Tack vara konstruktiva och bra samtal har framsteg gjorts på områden som exempelvis ljusinsläpp, trygga ytor och flöden i entréer. Syftet är att de som ska tillbringa sina arbetsdagar i den nya skolan ska få så stort inflytande som möjligt när arkitekten nu lägger sista handen vid ritningarna. En röd tråd i diskussionerna är elevernas trygghet och säkerhet. Flera liknande möten är inplanerade framöver.

April 2019: Detaljplanen för "Järven" justeras enligt nya kraven

Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar just nu med en ny detaljplan för området där den nya Järvenskolan ska byggas. I den ska det tydlig framgå hur anslutningen till den gamla fasaden ska se ut enligt kraven från Länsstyrelsen Södermanland. Den förra detaljplanen överklagades av länsstyrelsen i september 2018. En ny markskiss har tagits fram av landskapsarkitekterna på WSP som visar hur den nya huvudbyggnaden har flyttats ut något på den nuvarande fotbollsplanen. Ytan mellan den nya skolbyggnaden och nuvarande Järvenhallen ska i framtiden rymma två mindre fotbollsplaner. Samtidigt är diskussionerna mellan KFAB och NCC, gällande kostnaden för bygget, inne i sitt slutskede.

April 2019: Golv, el och VVS i skolan på norr

Arbetet med att planera norrskolans nya lokaler fortsätter. Dialogen med rektorer, lärare och annan berörd personal fortsätter. Möten har hållits med underentreprenörer, bland annat har golvmaterial presenterats för bildningsförvaltningen och KFAB. Det handlar också om planering och omfattning av skolbyggnadens elinstallationer och VVS. Syftet är att ta fram så kallade systemhandlingar för att respektive underentreprenör ska kunna kostnadsberäkna sin del av bygget. Enligt nuvarande plan sker byggstart på norr i maj 2020 med en beräknad inflytt våren 2022.

Mars 2019: Byggentreprenör blickar mot byggstart

Detaljerade skisser för hur den nya norrskolan ska se ut, har tagits fram. Konturerna av skolgården är klara och även planlösningen i skolbyggnaden med tillhörande idrottshall. Skisserna är nu redo att kommuniceras med verksamheten. Det innebär att bildningsförvaltningen och rektorerna möts och diskuterar ritningarna varpå rektorer och lärare sedan får återkomma med synpunkter. Syftet är att få in konkret feedback på detaljer som kan ha missats av projektledare och arkitekter. Byggentreprenören Tegelstaden har visat intresse för att snabba på processen för att få till en byggstart så snart som möjligt.

Gällande den nya Järvenskolan så pågår en granskning och bearbetning av budgeten för bygget, mellan kommunnen och entreprenören NCC. Länsstyrelsen i Södermanland har tillsammans med KFAB jobbat fram en lösning där man är eniga om hur den nya och gamla byggnaden ska kopplas ihop. Detta sker tack vare en glasfasad i kombination med broliknande anslutningar på varje våning.

Februari 2019: Projektering inledd på Norr

En markskiss håller nu på att tas fram för Norrskolan. Det innebär att skolbyggnaden ritas in på den tomt som anvisats. En landskapsarkitekt jobbar tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen med detta.
KFAB och entreprenören Tegelstaden bygg inväntar resultatet av jobbet med markskissen. När markskissen är klar kan man se formen på huset och då kan också nya ritningar för byggnaden tas fram. Även om skolbyggnadens utseende förändras jämfört med tidigare ritningar så kommer funktionerna att finnas kvar. En sak som förändras är dock att idrottshallen kommer att planeras på markplan.

Gällande Järvenskolan fortsätter diskussionerna mellan KFAB och Länsstyrelsen i Södermanland. Frågan är fortfarande hur dockningen mellan den nya byggnaden och den befintliga Tallås-byggnaden ska utformas.

Januari 2019: Klart med tomt för ny skola på Norr

Det är nu klart att den nya F-6-skolan på Norr kommer att byggas på en tomt belägen ungefär på den plats som dömdes ut i januari 2018. Läget är dock flyttat en bit norrut, i riktning mot den nya brandstationen, i högre belägen terräng och därmed försvinner risken för översvämningar på platsen för bygget av skolan.

Den tomt som blev aktuell under andra halvan av 2018 har visat sig allt för dyr att sanera. Därför riktades blickarna på andra alternativ.

Uppstartsmöte med entreprenören Tegelstadens bygg har hållits under vecka 3 och nu ska en ritning tas fram. Det blir en reviderad ritning med utgångspunkt från det förslag som togs fram innan översvämningsrisk konstaterats. Nu inleds förarbete och planering. I den tidsplan som nu ligger planeras byggstart i mars 2020. Inflytt planeras till sommaren 2022.

December 2018: Positivt svar på markprover

Resultaten på de markprover som är tagna på platsen där den nya Järvenskolan ska byggas, har kommit. De har visat sig positiva för fortsättningen av byggprocessen eftersom något merarbete inte kommer att krävas i samband med byggstarten.
I övrigt fortsätter dialogen mellan Katrineholms kommun, KFAB och Länsstyrelsen i Södermanland angående hur dockningen mellan den nya och gamla byggnaden ska se ut.

Förvaltningsrätten har beslutat att avslå överklagan från Sjötorps bygg gällande upphandlingen av bygget av en ny F-6-skola på Norr. Företaget ville att upphandlingen skulle omprövas, men så blir det alltså inte. Parterna har chans på ny överklagan inom 30 dagar efter att domen har fallit.

November 2018: Möten med lärare och föräldrar

Under vecka 45 och 46 träffade projektledarna från bildningsförvaltningen fackliga representanter för personalen på Järvenskolan Tallås och Södra, samt medverkade på en APT i Tallåsaulan. Vid dessa två tillfällen informerades deltagarna om nuläget i byggprocessen gällande den nya 7-9-skolan på Järvenområdet. Frågor som kom upp på bordet var bland annat hur diskussionerna med länsstyrelsen går gällande dockningen mellan den nya huvudbyggnaden och Tallås. Det pratades också om förutsättningarna för en ny idrottshall bredvid Järvenhallen – där det i dagsläget planeras för en fristående, fullstor hall. Tidigare fanns planer på att länka ihop de båda hallarna, men på grund av konstruktionen på den gamla hallen har detta visat sig svårt.

Projektledarna träffade också områdesrådet då ett mindre antal vårdnadshavare närvarade. Här visades ritningarna på den nya skolan upp och det pratades mycket om trygghet och säkerhet.

Oktober 2018: Möte med länsstyrelsen

Under tisdagen vecka 41 träffade representanter för KFAB och Samhällsbyggnadsförvaltningen, Länsstyrelsen i Södermanlands län. De tittade tillsammans på möjliga lösningar med syfte att bevara så mycket som möjligt av befintlig fasad på Tallåsskolans byggnad. Länsstyrelsen vill även att den befintliga entrén på baksidan av skolan ska bevaras. KFAB och NCC tittar nu tillsammans med arkitekten på olika lösningar för att tillmötesgå länsstyrelsens krav.

Gällande marksanering vid den nya skolan på Norr så får vi i januari ett kostnadsförslag för vilka åtgärder som behövs och är lämpliga för att sanera marken som blivit aktuell för bygget. Innan utredningen för marken är klar avvaktar vi fortsatta skisser. De beror främst på att vi inte vet hur marknivåerna kommer att se ut efter sanering.

September 2018: Kulturhistorisk utredning

KFAB och Bildningsförvaltningen träffar entreprenören NCC en gång i veckan, bland annat diskuteras just nu den utvändiga konstruktionen för att kunna kostnadsberäkna det färdiga bygget. Länsstyrelsen i Södermanlands län har överklagat detaljplanen rörande Nya Järvenskolan. Bakgrunden är den antikvariska förundersökning som gjordes under februari på uppdrag av Katrineholms kommun där det bland annat konstateras att "byggnadens kulturhistoriska värden kan vara så höga att de bör värnas genom byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen". Nu bedömer länsstyrelsen att en kompletterande kulturhistorisk utredning behöver genomföras. Tidsplanen med byggstart under det första kvartalet 2019 ligger kvar.

På platsen där den nya F-6-skolan på Norr ska ligga har markföroreningar konstaterats. Just nu pågår en ett arbete med att ta reda på vad marksaneringen kan kosta och vad som krävs för att komma till rätta med situationen. I övrigt fortsätter projekteringsarbetet med målet att börja bygga under andra hälften av 2019.

Bygget av förskolan Örnen är i slutfasen och kommunen beräknas få tillgång till lokalerna för möblering i mellandagarna 2018. Verksamheten ska vara igång i början av januari 2019. Samtidigt står en ny avdelning klar att börja användas vid förskolan Bäverhyddan.

Maj 2018: Upphandling av entreprenör

Det är nu klart att NCC blir entreprenör för byggnation av Nya Järvenskolan. Nu inväntar vi färdigställande av detaljplanen. I dagsläget beräknas byggstart under första kvartalet 2019. Skolorna arbetar fortsatt med planering inför ny organisation samt att arbetet med att lokalerna ska gynna den pedagogiska verksamheten.

Gällande nya skolan på Norr så arbetas det med markskiss samt yttremiljöer. Vi inväntar markutredningen som kommer inom kort.

Den 25-26 maj fanns projektledarna Lisa och Lars på torget tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen som anordnar ”Kontoret på stan”. Vi träffade samhällsmedborgare och tog in synpunkter, svarade på frågor och visade skisser.

April 2018: Logistik

Veckan före påsk träffade projektgruppen samhällsbyggnadsförvaltningen för att titta närmare på vaktmästeri, städ och logistik på nya Järvenskolan. Frågor som diskuterades var exempelvis utrymmen för vaktmästeri, städmaterial och utrustning. Vi tittade på logistik för varutransporter samt maskinpark. Vilken maskinpark som behövs är beroende av vilket golvmaterial vi så småningom beslutar oss för. Den diskussionen kommer att föras i samråd mellan skola, inredningsarkitekt, projektgrupp samt samhällsbyggnadsförvaltning.

Under vecka 14 annonserades upphandling ut även på Norrskolan.

Mars 2018: Utredning klar på Nya Järvenskolan

Gällande nya Järvenskolan så har Sörmlands museum gjort en utredning och lämnat svar. De hade synpunkter på vissa delar som har analyserats av KFAB och samhällsbyggnadsförvaltningen. I samråd med Sörmlandsmuseum tas lämpliga åtgärder fram. Byggprocessen fortskrider som planerat.

Efter att ha fått in synpunkter kring bland annat entréer och förrådsförvaring fortsätter vi att förfina skisser på Nya Järvenskolan. Vi har även fått in ett förslag på markskiss av vår planarkitekt över hur området kring skolan skulle kunna se ut.

Underlag för upphandling håller på att formuleras och kommer att gå ut vecka 11.

Februari 2018: Nyanvisad tomt för den nya skolan på Norr

En landskapsarkitekt har tillsammans med arkitekt, rektorer och projektgrupp tittat på lösningar kring husets läge på den nyanvisade tomten. Viktigt är att tänka på tillgänglighet, ljus, placering av till exempel entréer och varumottagning. Vi väntar med spänning på första skissförslaget.

Januari 2018: Olämplig tomt för den nya skolan på Norr

Sörmlandsvatten har gjort en dagvattenutredning på området kring nya Norrskolan. Det har nu visat sig att den mark vi fått tilldelad på Norr inte är lämplig för skolbyggnation. Det beror på risken för översvämning om vi får stora nederbördsmängder. I takt med att logistikcentrum kommer att byggas ut så ”hårdgörs”, asfalteras, marken på ett större område vilket innebär att dagvattnet leds genom Lasstorpsdiket ut till Näsnaren. Näsnaren är för grund för att kunna ta emot större mängder vatten. Vi tittar nu på ett annat område i närheten av den tidigare tomten. Innan vi bestämmer oss för att bygga måste markprover göras för att se om marken är lämplig.

December 2017: Referensgruppsmöte

Måndagen den 11 december träffades projektledare, verksamhetschef, processarkitekt och hem- och konsumentkunskapslärare från Järvenskolan Södra, Järvenskolan Tallås samt grundsärskolan för att diskutera planerade ytor, möblering och pedagogiskt upplägg. Många intressanta förslag på hur man kan bygga yteffektivt framkom under mötet.

November 2017: Skolmiljön

I arbetet med Järvenskolan fortsätter vi undersöka om de olika arenorna räcker för att täcka undervisningens behov. Diskussioner förs även om hur vi ger bästa förutsättningar för en skofri skola. Det innebär att vi nu utreder var skogränsen ska gå, till- och frånflöden, entréer och trappor. Anledningen till att vi planerar för en skofri skola beror på att slitaget minskar, det blir en renare skola och en trivsammare skolmiljö.

En landskapsarkitekt har fått i uppdrag att ta fram underlag för utemiljön vid Järvenskolan. Då förslag tagits fram kommer berörda verksamheter att bjudas in till möte för att diskutera förslaget.

Den 15 november träffades deltagare från arbetsgruppen, fritidspedagoger, idrottslärare och landskapsarkitekt för att diskutera utemiljön runt skolan på Norr. Innan mötet hade den pedagogiska personalen pratat med barnen om deras önskemål om hur en skolgård ska vara utformad. Barnens svar var att det viktigaste är att det finns möjligheter att springa, klättra och åka kana. Alla deltagare var efter mötet eniga om att den befintliga skogen ska bevaras på stora delar av skolgården. Det ger goda förutsättningar för både fri lek och pedagogisk verksamhet. Utemiljön ska utformas för att stimulera till pedagogisk verksamhet, rörelse och kreativitet. Andra viktiga aspekter är säkerheten kring flödet av transporter, skolskjuts, bil- och cykelparkering samt gångstråk.

September 2017: Konsekvensanalys

Just nu pågår ett arbete med att ta fram konsekvensanalyser för skolan på Norr och Järvenskolan. Vi har under hela processen samlat in synpunkter från flera olika håll. Vi har haft möten med personal från skolorna, bibliotekspersonal, KomTek, Elevhälsan, Kulturskolan, säkerhetschef, fackliga representanter samt samhällsbyggnadsförvaltningen. I arbetet går vi igenom de farhågor som kommit in under processens gång. För varje tänkbar farhåga gör vi en lägesanalys och tillsätter ansvariga och åtgärder i de fall det behövs. Arbetet med konsekvensanalyserna kommer att pågå under hela arbetsprocessen för att säkerställa att de nya skolorna uppmuntrar till lustfyllt lärande, trivsel, trygghet och arbetsro.

Oktober 2017: Behovsanalys av de nybyggda skolorna

Tillsammans med arbetsgrupperna samt vår processarkitekt Anna Thörnqvist har vi diskuterat förutsättningar och möjliga planlösningar utifrån de behov skolorna har.

Vissa önskemål har vi kunnat möjliggöra medan andra önskemål inte gått att förverkliga fullt ut. Det beror på att vi har fastställda förutsättningar att förhålla oss till gällande de nya skolornas ytor. Om någon verksamhet vill ha mer yta så blir det på bekostnad av någon annan verksamhet. Vår utgångspunkt i arbetet är att alla verksamheter är lika viktiga.


Har du hört talas om Katrineholms nya stråk? Det är sträckan som går mellan norra infarten till Katrineholm (vid Biltema) och Djulö Kvarn. Under hösten 2016 startade ombyggnationen – det är dags att förvandla genomfarten till ett levande och lustfyllt stråk. 

Från genomfart till stråk

Tänk dig ett stråk som är en levande del av staden, där cyklister, gående och bilister samsas om den gemensamma ytan. Genomfarten har upplevts som en barriär mellan de olika stadsdelarna. Det nya stråket ska skapa bättre förutsättningar att länka samman de olika stadsdelarna, och samtidigt ge mer utrymme åt invånarna att vistas i den offentliga miljön. 

Det här sker 2019

Utbyggnaden av stråket sker i etapper. 

Del av Vasavägen omvandlas till lågfartsgata

Oavsett om du promenerar, cyklar, åker bil eller buss ska du ha möjlighet att färdas tryggt genom Katrineholm, och samtidigt uppleva stadens grönska, liv och lustfyllda platser. 

En del i Katrineholms nya stråk är utvecklingen av Vasavägen som omvandlas till lågfartsgata. Sträckan Fredsgatan-Linnévägen blir lågfartsgata och korsningarna Vasavägen/Fredsgatan och Vasavägen/Djulögatan blir gångfartsområden. Under hösten 2018 startar vi ombyggnationen och den beräknas vara färdig till hösten 2019. 

Sträckan Fredsgatan – Linnévägen
På sträckan mellan Fredsgatan och Linnévägen minskas antalet körfält till ett i vardera riktning och blir lågfartsgata. Detta ger plats för träd att växa, parkeringsplatser samt breda gång- och cykelbanor på båda sidorna. 

Korsningen Fredsgatan/Vasavägen
Gångfartsområdet i korsningen Fredsgatan/Vasavägen skapar en tydlig entré till Katrineholms centrum. Platsen har en form av en fjäril som omfattar korsningens fyra gator. Platsen kommer att höjas upp och utrustas med ny markbeläggning med sittplatser och tilltalande ljussättning som uppmärksammar trafikanter på att man kommer in i ett gångfartsområde. 

Korsningen Djulögatan/Vasavägen
Gångfartsområdet i korsningen Djulögatan/Vasavägen förbinder Stadsparken med området framför gamla Räddningstjänsten. Platsen får en cirkulär form som lyfter fram entrén till Stadsparken, där ytan närmast Stadsparken blir en vacker entréyta endast för gående och cyklister. 

Korsningen Tegnérvägen/Eriksbergsvägen
Här byggs en upphöjd korsning med övergångsställe. Tegnérvägen öppnas även upp för trafik i både öster och i väster. En busshållplats byggs också i anslutning till korsningen.

Det här planeras 2020

Med start under våren 2020 fortsätter vi ombyggnationen av Vasavägen och sträckan mellan Fabriksgatan-Fredsgatan.

  • Vi smalnar av sträckan från fyra till två körfält.
  • Vi bygger en överkörningsbar cirkulationsplats i korsningen Fabriksgatan/Vasavägen.
  • Vi bygger två cykelöverfarter i cirkulationsplatsen.
  • Vi planterar träd och perenner längs med sträckan.
  • Vi skapar 8 nya parkeringsplatser för bilar längs med sträckan och skapar ytor för cykelparkering.
  • Vi bygger en gångpassage över Vasavägen.

Ombyggnationen planerar vi att starta under våren 2020 och beräknas vara klar under hösten 2020. 

Mer information

Gestaltningsprogram
Är du nyfiken på hur den långsiktliga planen ser ut för stråket genom Katrineholm? Då ska du kika närmare på vårt gestaltningsprogram för stråket. Gestaltningsprogrammet är en hjälp i arbetet med att utforma det cirka 6 kilometer långa stråket så att allt hänger ihop. Du kan ladda ned programmet här nedan. 

Ladda ned Gestaltningsprogram för Katrineholms nya stråk (PDF).PDF 

Illustrationsplan för Vasavägen
Här kan du ladda ned en översiktlig ritning/illustrationsplan över Vasavägens ombyggnad.PDF

Här får du svar på de vanligaste frågorna som ställs kring våra aktuella byggprojekt i Katrineholm.

Frågor och svar är senast uppdaterad: 2019-01-09

Katrineholms nya stråk är sträckan som går mellan norra infarten till Katrineholm (vid Biltema) och Djulö Kvarn i söder.

Genomfarten har upplevts som en barriär mellan de olika stadsdelarna. Det nya stråket ska skapa bättre förutsättningar att länka samman de olika stadsdelarna, och samtidigt ge mer utrymme åt invånarna att vistas i den offentliga miljön. Målet är att stråket ska bli en levande del av staden, där cyklister, gående och bilister samsas om den gemensamma ytan.

Den omvandling som just nu pågår i centrala Katrineholm går i linje med de styrdokument som beskriver hur Katrineholms kommun ska utvecklas idag och i framtiden. Dessa styrdokument är antagna och beslutade av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun.

Styrdokumenten är:

Vårt mål är att skapa en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där katrineholmarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. Omställningen till ett mer hållbart trafiksystem är viktigt för att vi ska minska vår miljöpåverkan och vända en negativ trend av utsläpp och resursförbrukning. För att uppnå ett mer hållbart trafiksystem krävs det att vi förändrar våra resmönster och gör andra transportval. I Katrineholm betyder det att vi i planeringen prioriterar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.

Gång- och cykeltrafik är en investering i social hållbarhet. Transport är en jämlikhetsfråga och genom att investera i färdmedel som alla invånare har möjlighet att dra nytta av kan vi ge likvärdiga transportmöjligheter till alla. I en stad där fotgängare och cyklister prioriteras i trafiken kan oskyddade trafikanter röra sig obehindrat och känna trygghet. Katrineholms kommuns övergripande mål kring gång- och cykel är att vi ska nå nollvisionen. Det betyder att ingen fotgängare eller cyklist ska skadas allvarligt eller dö i trafiken. Vi vet dessutom att städer med hög andel gång- och cykeltrafik ofta har en attraktiv och levande stadsmiljö.

De nya gång- och cykelvägar som planeras och byggs behöver utformas på bästa möjliga sätt för att skapa ett attraktivt alternativ mot fordonstrafiknätet. Vi arbetar för att skapa säkra passager och där farthinder används för att sänka hastigheten på de bilar som passerar. I Katrineholms kommun vill vi att fotgängare och cyklister ska ha en säker trafiksituation och känna sig trygga på sin väg.

Vi kan se att antalet cyklister på det nya stråket har ökat i takt med att vi skapat nya och bättre förutsättningar för både gång- och cykeltrafik. Aktuell statistik visar att om vi jämför första veckan i september 2017 med samma vecka 2018 har cykeltrafiken tredubblats på Eriksbergsvägen. Innan ombyggnationen satte igång var cykeltrafiken på sträckan nästintill obefintlig eftersom det då inte fanns tillgängliga cykelbanor.

Sträcka: från nya Talltullen till och med norra infarten till Katrineholm (vid Biltema).
Tidsperiod: 2003 till 2018.
Antal dödsolyckor: 2.
Antal allvarliga olyckor:
4.
Antal måttliga olyckor:
9.
Antal lindriga olyckor:
75
TOTALT:
90

Svaret är kort och enkelt: cykelöverfart.

I Katrineholms kommun arbetar vi aktivt för att öka attraktiviteten och möjligheten till att använda cykeln som färdsätt före bilen. Införandet av cykelöverfarter, som kräver fysiska hastighetsbegränsningar enligt lag (gupp), är en del i det här arbetet. Cykelöverfarter kan liknas med övergångsställen för cyklister och kräver helt enkelt fysiska hastighetsbegränsningar i form av farthinder. Vid en cykelöverfart är trafikmiljön alltså utformad så att bilar inte har möjlighet att köra med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.

Rondellen vid Eriksbergsvägen-Linnevägen (Ica-Nära) samt de två nya rondellerna i Talltullen har just denna typ av farthinder in och ut ur rondellerna med anledning av de nya cykelöverfarterna.

När det gäller höjdskillnader både innan och efter farthinder, så som vid ett övergångsställe eller cykelöverfart, följer vi alltid rekommendationer från SKL och Trafikverket när vi utformar dessa. Vi följer dessutom branschöverenskommelsen mellan bland annat Trafikverket, SKL, Arbetsmiljöverket och Svensk Kollektivtrafik vid utformningen av farthinder. Överenskommelsen verkar bland annat för utveckling av hastighetsanpassning (så som farthinder/gupp i trafikmiljön) och som inte ger arbetsmiljöproblem för busstrafik. Här har man bland annat kommit fram till att ramplutningar till gupp ska vara minst 6 % och högst 8 % för god arbetsmiljö för busschaufförer, men ändå tillräcklig hastighetsdämpning för att öka säkerheten. Det här är något vi följer i Katrineholms kommun.

De viktigaste insatserna som vi kan göra för att skapa säkrare korsningar och nå nollvisionen (för både fotgängare och cyklister) är att få ner hastigheten på bilarna, garantera sikt och skapa lättförståelig reglering. Upphöjda övergångsställen, cykelöverfarter och korsningar har visat sig halvera risken för personskadelyckor.

När oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) ska korsa en trafikerad väg är vårt mål att bilar håller en så låg hastighet som möjligt. Det här är något som upphöjda korsningar, övergångsställen och cykelöverfarter bland annat bidrar till. Bilarnas sänkta hastighet bidrar också till att olyckor kan undvikas och att de kollisioner som ändå sker får lindrigare konsekvenser. Bilister är också mer benägna att lämna företräde på passager som är upphöjda.

Vasavägen, som är en del av Katrineholms nya stråk, kommer under 2018/2019 att få två nya gångfartsområden vid korsningarna Fredsgatan/Vasavägen och Djulögatan/Vasavägen, och en upphöjd korsning vid Tegnérvägen/Eriksbergsvägen.

Sträckan dimensioneras och byggs utifrån EU-standard. Det här innebär att exempelvis de nya rondellerna i Talltullen och de två nya gångfartsområdena på Vasavägen anpassas för 25,25 meter långa lastbilar (med släp). De nya gatusträckorna är dessutom 6,5 meter i körbanebredd.

Det finns inga krav eller regler som kräver större dimensionering än så. Målet med dimensioneringen av Katrineholms nya stråk är att minska den tunga trafiken genom staden och leda om den till vår förbifart runt Katrineholm. Sträckan är och kommer att utformas helt i enlighet med de fordon som den är avsedd för, och för de transporter som behöver ha möjlighet att nå centrum för varudistribution.

I och med att Vasavägen byggs om med två nya gångsfartsområden kommer även Fredsgatan att öppnas upp för trafik österut - något som inte varit möjligt tidigare. Det här gör att bilar och transporter ännu lättare har möjlighet att nå centrumhandeln än tidigare.

Parkeringsfickorna blir 2,25 meter breda. Minimimåttet för en parkeringsficka är enligt Trafikverkets rekommendationer 2 meter.

Det nya stråket får 18 nya parkeringsplatser samt 18 cykelparkeringar mellan Fredsgatan och Linnevägen. Mellan Fabriksgatan och Fredsgatan planeras det för cirka 8 till 10 parkeringsplatser samt cykelparkeringar.

Miljömässig hållbarhet har varit centralt när stråket har planerats. Omställningen till ett mer hållbart trafiksystem är viktigt för att vi ska minska vår miljöpåverkan och vända en negativ trend av utsläpp och resursförbrukning. För att uppnå ett mer hållbart trafiksystem krävs det att vi förändrar våra resmönster och gör andra transportval. I Katrineholm betyder det att vi i planeringen prioriterar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.

Gång- och cykeltrafik är en investering för ekologisk hållbarhet. Om vi kan ställa om våra transporter från biltrafik till gång- cykel och kollektivtrafik betyder det minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet i staden. En minskning av biltrafik till förmån för gång och cykeltrafik minskar bullernivåer i staden, vilket är ett av våra stora folkhälsoproblem som leder till stress och sänkt livskvalitet.

I samband med att den Östra förbifarten invigdes 2012 har den tunga trafiken minskat med 30 procent på gamla genomfarten - vilket är positivt för både miljön och trafiksäkerheten.

Den gamla genomfartsleden, som nu omvandlas till en stadsgata i mindre skala, ger förutsättningar att skapa gångfartsmiljöer och platser där bilar och cyklister måste anpassa sig till gångtrafiken. Att utöka gång- och cykelytor och att skapa mer attraktiva gång- och vistelseytor i centrala Katrineholm bidrar till att höja konkurrenskraften för lokal handel. Vi vet att städer med hög andel gång- och cykeltrafik ofta har en attraktiv och levande stadsmiljö. Dessutom blir det en vinn-vinn-situation: ju fler som tar cykeln istället för bilen ner till centrala Katrineholm desto fler parkeringsplatser frigörs för de som är i större behov av bilen som färdmedel.

Nya parkeringsplatser kommer även att skapas längst med stråket och möjliggöra för parkering i närmre anslutning till handeln.

Ja. Ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och snöröjning är alltid med i granskningsskeden av ombyggnationer som exempelvis Katrineholms nya stråk.

Ombyggnationen av Katrineholms nya stråk sker i etapper. Vi söker löpande statsbidrag för en 50/50 finansering av hela projektet. För perioden 2016-2018 har vi avsatt 19 miljoner kronor i egen investeringsbudget och fått lika mycket i statsbidrag.

Här nedan presenteras några av de aktuella investeringskostnaderna för färdigställda projekt:

  • Nya Talltullen: 26 miljoner kronor varav 11 miljoner kronor finansieras via statsbidrag.
  • Stockholmsvägen: 8,8 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor finansieras via statsbidrag.

Kontakt

Kundtjänst

Samhällsbyggnadsförvaltning

Telefon: 0150-577 00

Öppettider: måndag till torsdag klockan 8 till 17. Fredag klockan 8 till 16. Lunchstängt klockan 12 till 13. 
Tillgänglighet: tillgänglighet för besökare