Temaområden

Identitet och historia

När vi planerar för framtiden och utvecklar vår kommun tar vi avstamp i kommunens identitet och historiska berättelse. Katrineholms kommun har en rik och långtgående historia, även om själva staden och kommunen som den ser ut idag är ung. Spåren av de första människorna i området består av fynd med grovt tillhuggna yxor från tidig stenålder. Bosättningar kan hittas runtom i kommunen och längs åsen som löper genom vår stad idag. Vartefter människor började bruka jorden växte större boplatser fram. Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm, Östra Vingåker och Stora Malm har till exempel varit viktiga platser för människor i 5000 år. Jordbruken har successivt vuxit och koncentrerats runt större gods som har varit viktiga motorer för livet i Katrineholm. Ett spritt landskap som dominerats av byar och stora gårdar med tillhörande jord- och skogsbruk har skapat den rika kulturbygd som idag ger kommunen sin prägel och historiska förankring. Även idag är jord- och skogsbruk en av de viktigaste näringarna som bär kommunens tillväxt och försörjning.

Stadens framväxt dateras till mitten av 1800-talet då stationen för först Västra- och sedan Södra stambanan anlades i Katrineholm. Katrineholms strategiska betydelse som järnvägsknut fick i och med detta sin början och tillsammans med en framväxande industri knutet till järnvägen lades grunden till stadens snabba utveckling. Järnvägens historiska betydelse syns inte minst i att stora delar av stadens centrum är riksintresse för kulturmiljö. Det arvet har vi att förvalta och synliggöra när vi nu adderar våra ringar till berättelsen om Katrineholm.

I vårt kommunvapen finns, vid sidan av symboler för handel, järnväg och industri, en ros avbildad. Rosen symboliserar trädgårdsstaden Katrineholm och den långtgående traditionen av anlagda parker och grönområden för invånare och besökares njutning. Bie Brunnspark har till exempel anor tillbaka till 1800-talets kurortsverksamhet och den så kallade finparken Järnvägsparken i Katrineholm är daterad till 1888. Katrineholm är känt och uppskattat för sina planteringar och gröna miljöer som vi idag utvecklar och adderar med fler värden för våra invånare, klimatet och den biologiska mångfalden.

Utvecklingsinriktning

Det här vill vi

Katrineholm som kommun ska växa på ett resurseffektivt, logiskt och långsiktigt hållbart sätt. Vi ska därför i första hand utveckla kommunen i de noder och stråk där potential finns för service och hållbar infrastruktur som kommer många invånare till del. Vi ska bevara och förstärka utpekade natur- och vattenområden och sambanden mellan dessa. Staden ger utbud och innehåll som stärker hela kommunen samtidigt som vår mångfald av orter bidrar med en variation av platser, livsmiljöer och upplevelser.

Vår kommun består av många olika orter med olika identiteter och funktioner. Genom att stärka och utveckla de olika orterna utifrån sina förutsättningar och potential skapas en flerkärnig ortstruktur och ett serviceutbud där varje ort bidrar till kommunens helhet. Vi har definierat befintliga orter och potentiella nya områden i en struktur av noder, där de olika nodtyperna har olika roller och möjligheter till utveckling.

I huvudsak ska utveckling ske där det finns gjorda investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik och tekniska system. Katrineholms stad samt övriga orter sammankopplas via kommunikationsstråk för cykel samt med god tillgång till kollektivtrafik. Förutsättningar för godstransport längs våra kommunikationsstråk ska fortsätta utvecklas för att Katrineholm ska kunna bära storregionala funktioner inom logistik. Bebyggelseutvecklingen ska främst ske i Katrineholms stad och i våra utpekade stadsnoder, samt parallellt i våra servicenoder.

Grön- och vattenområden är en förutsättning för kommunens utveckling. Våra naturgeografiska förutsättningar är rika och lägger grunden för ett grönt näringsliv där areella näringar såsom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring kan utvecklas.
Nedan följer våra framtagna definitioner av utpekade noder, stråk och områden i strukturen. Dessa hittar du sedan i översiktsplanens karta, där varje nod, område och stråk är klickbart med beskrivningar om hur det ser ut idag och vad vi vill arbeta med.

Stadsnod

Stadsnoden fyller en viktig funktion för hela vår kommun och bidrar med den största andelen av kommunens offentliga service, kommersiella utbud och bostäder. Den stärker vår attraktionskraft genom att bidra med urbanitet och stadskänsla som kommer hela kommunen till del. Staden är knutpunkten för mobilitet genom resecentrum och här möts utpekade kommunikationsstråk. Staden Katrineholm har en viktig roll i regionen med potential att bära storregionala funktioner för både bostads- och arbetsmarknad, handel, utbildning samt logistik. Här ska kommunens huvudsakliga utveckling av service, bostäder och arbetstillfällen/näringslivstillväxt ske.

Stadsnära noder

De stadsnära noderna är orter eller grupper av sammanhängande bebyggelse som främst består av bostäder. De stadsnära noderna bidrar med småskaliga och naturnära livsmiljöer med nära anknytning till staden. Noderna försörjs i huvudsak av stadens service och har goda cykelmöjligheter till Katrineholms centrum och resecentrum. I de stadsnära noderna ska vi arbeta för tillväxt i form av bostadsbebyggelse.

Servicenoder

Servicenoder är orter som erbjuder offentlig och kommersiell service som skola/förskola, äldreomsorg och livsmedelsbutik/servicepunkt. I framtiden kan noderna med fördel också kompletteras med till exempel kontor för i distansarbete eller lokaler för kulturutbud. Serviceorternas geografiska läge gör att stora delar av landsbygdens invånare har närhet till dem. Orterna fungerar som närmsta centrum, mötesplats och kommunikationsnod för sitt omland. Relationen mellan servicenoderna och staden i form av infrastruktur och kommunikationer är viktiga för att stärka kommunen som helhet. I serviceorterna ska vi arbeta för fortsatt utveckling av service, bostäder och arbetstillfällen/näringslivstillväxt.

Bebyggelsenoder

Bebyggelsenoder är orter eller grupper av sammanhängande bebyggelse som i huvudsak består av bostäder. I orterna kan förskola eller skola finnas, men bebyggelsenoderna försörjs i huvudsak av service i närliggande stads- eller servicenod. Vi ser positivt på att orterna utvecklas och växer.

Kommunikationstråk

Stråk som vi bedömer är särskilt viktiga för relationen och sammankopplingen av regionala och lokala noder. Stråken är viktiga idag och att utveckla i framtiden för transporter och kollektivtrafik på väg och järnväg, samt i det lokala perspektivet för pendling med cykel mellan våra noder och närliggande noder utanför kommunen.

Natur- och vattenområden samt grön- och blåstråk

En fungerande grön- och blåstruktur är förutsättningen för att ekosystemen på land och i vatten ska vara livskraftiga. Utpekade natur- och vattenområden bedömer vi är särskilt viktiga att bevara utifrån biologisk mångfald och människors välbefinnande. I de utpekade stråken för grön och blå infrastruktur ska särskild hänsyn tas till spridningssamband och förutsättningarna för växt- och djurliv.

Stora jordbrukslandskap

Större jordbrukslandskap som vi bedömer är viktiga att bevara och stärka. All mark inom området består inte av jordbruksmark men sammanhanget mellan delområden gör helheten särskilt viktig.

Besöksnäringsnoder

Större befintliga besöksnoder samt noder som har potential att utvecklas och stärka platsens sammanhang både lokalt och regionalt. I översiktsplanens karta finns även besöksnäringsnoder utpekade utanför kommunen som har en viktig roll i det större sammanhanget för hur besökare rör sig i vår region.

Karta - utvecklingsinriktning

Nedan finner du ett utdrag ur översiktsplanens karta som redovisar kategorin utvecklingsinriktning med stråk, noder, områden och samband mellan dessa. Alla lager är även klickbara och det går att zooma i kartan. Gränsdragningarna är översiktliga och ungefärliga och ska därför inte tolkas som exakta.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regionala samband

Det här vill vi

Katrineholms kommun är en del av ett större regionalt sammanhang som vi ska ta tillvara och aktivt hjälpa till att utveckla. När våra grannar mår bra gör vi det också. Vi ska vara en aktiv part i regionala samarbeten för att förbättra de mellankommunala intressena och stärka vår region. Vi ska fortsätta stärka våra kopplingar till större arbetsmarknadsregioner och vara en attraktiv boendekommun.

Katrineholm är en av nio kommuner i Södermanland. Vi finns där Södra och Västra stambanan korsas och dessutom möts vägarna 52, 55, 56 och 57 i kommunen. Inom en radie av 10 mil från Katrineholm ligger städer som Örebro, Linköping, Norrköping, Västerås, Eskilstuna, Nyköping och Stockholm. Inom en radie av 15 mil nås en tredjedel av Sveriges befolkning. Restiden till Stockholm med tåg är under 1 timme och till Göteborg cirka två timmar. Till närmsta flygplats med flygförbindelser ut i Europa är det endast fem mil, Stockholm Skavsta och Norrköpings flygplats. Katrineholm är alltså en knutpunkt för såväl järnvägar som vägar i region Sörmland och en knutpunkt för Stockholm/ Mälardalen och Östergötland/ Norrköping- Linköping.

I sitt mindre regionala sammanhang är Katrineholms stad en nod för arbetspendling från Vingåker och Flen. Katrineholms kommun ingår också i det större och växande arbetsmarknadsklustret kring Stockholm. Katrineholm har på så vis både en arbetsmarknadsroll i sin region och en roll som boendekommun för utpendlande mot större arbetsmarknadsregioner.

Utgångspunkten i kommunens arbete är att vi stärks av varandra. Många av våra gemensamma resurser, som skog, natur, vatten och energi behöver hanteras på en mellankommunal nivå. och Likaså stärks regionen som besöksmål av ett gemensamt arbete med destinationsutveckling och besöksnäring. Viktig samhällsnytta som räddningstjänst och teknisk försörjning med vattenförsörjning- och avlopp organiseras redan idag mellankommunalt. Samordning över kommungränserna är helt enkelt viktig för att skapa en sammanhållen och välmående region där vi drar nytta av varandra.

Andra viktiga frågor att hantera gemensamt i ett större sammanhang är till exempel utvecklingen av infrastruktur och kommunikationer. Sett till in- och utpendling har Katrineholm starkast pendlingsrelationer med Vingåker, Flen, Eskilstuna, Nyköping, Norrköping och Stockholm. Viss dagpendling sker också till och från Finspång, Södertälje, Örebro och Linköping. Störst potential för utveckling har Katrineholm om vi stärker våra relationer till arbetsmarknadsregionen runt Stockholm. I takt med att distansarbetet ökar förändras förutsättningarna för arbete och boende. Detta gör det möjligt för fler att bo och leva i mindre städer med närhet till natur, i attraktiva bostäder och med bra fungerande vardagsliv och samtidigt ha tillgång till Stockholm, Mälardalens och Östergötlands stora arbetsmarknad.

Gentemot våra grannkommuner har Katrineholm olika roll. I sammanhanget med Flen och Vingåker har vi en viktig roll som handels- och arbetsmarknadsnod, där kommunerna idag är väl integrerade. Potential finns att samordna de tre kommunernas strategier för bebyggelseutveckling för att ytterligare integrera kommunerna och stärka det befintliga stråket som länkar oss samman. Relationen mot Eskilstuna/Norrköping vill vi ska präglas av studie- och arbetspendling med nära band till lärosäten. I det lilla sammanhanget vi vill verka för möjligheterna till cykelpendling mellan Vingåker- Katrineholm-Flen och öka tillgängligheten med busstrafik på våra regionala busslinjer. I det stora sammanhanget ska vi fortsätta att verka för förbättrade möjligheter för pendling och godstransporter med tåg mellan oss och till exempel Stockholm, Göteborg och Norrköping/Linköping.

Bebyggelseutveckling

Det här vill vi

Katrineholms stad ska i första hand växa genom förtätning inom den befintliga staden och med attraktiva boendemiljöer i utpekade stadsnära noder. Verksamhetsområden tillkommer i lägen med bra möjligheter för transporter på väg och järnväg. I övrigt ska bostäder och verksamheter tillkomma främst i våra utpekade noder.

I översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta visar vi befintliga områden och utvecklingsområden av mångfunktionell bebyggelse. Dessa områden omfattar stadens centrala delar och här finns en blandning av bostäder med hög täthet, service, icke störande verksamheter, handel, torgytor, parker med mera. Här vill vi prioritera utåtriktade verksamheter och aktiviteter för att utveckla områdena till mötesplatser. I kartan visar vi även befintliga områden och utvecklingsområden för sammanhängande bostadsbebyggelse. Inom användningen sammanhängande bostadsbebyggelse finns i huvudsak bostäder men även kontor, service, handel eller icke störande verksamheter. Användningen omfattar också ytor för att hantera dagvatten, grönstruktur, fritidsanläggningar och parkering.

Bostäder

Katrineholms kommun har under 2010-talet vuxit befolkningsmässigt och översiktsplanen möjliggör för en framtida fortsatt befolkningstillväxt. Framtidsplanens utpekade områden för ny bebyggelse tar höjd för cirka 4000 - 6000 nya bostäder till 2050. Vårt mål är att hela kommunen ska utvecklas och vi vill skapa förutsättningar och ha en beredskap för att möta en befolkningstillväxt på ett hållbart sätt.

Den största andelen av nya bostäder förväntas tillkomma i staden och våra stadsnära noder. Inom staden och dess närhet finns starkast marknadsmässiga drivkrafter, och en vilja att stärka Katrineholm som regional kärna med bostäder och arbetsplatser i attraktiv stadsnära miljö. I kommunens servicenoder finns lägre marknadsmässiga drivkrafter, men ändå en potential i form av efterfrågan, utvecklingsvilja och tillgänglig mark.

Bostadens utformning och kraven vi ställer på den förändras i livets olika skeden och för olika invånargrupper. Faktorer som storlek på hushåll, ålder, ekonomiska förutsättningar och tillgänglighetsbehov påverkar hur vi kan och vill bo. Vi vill att alla ska kunna bo bra i Katrineholm. Därför vill vi kunna erbjuda en blandning av bostadstyper i våra stadsdelar och i våra orter. Vi strävar också efter att det ska finnas bostäder för alla med god tillgänglighet, variation i pris, storlek, läge och upplåtelseform. En blandning av olika bostäder i samma område bidrar till en mer sammansatt befolkning och ger förutsättningar för integration mellan olika socioekonomiska grupper.

Genom det tillkommande bostadsutbudet har kommunen också en möjlighet att attrahera nya invånare. Vi vill eftersträva en mix av tillkommande bostäder men med särskild tonvikt på attraktiva bostäder och miljöer för barnfamiljer, unga vuxna och gruppen som vill flytta från hus till lägenhet.

Katrineholms stad har ett begränsat utrymme för exploatering på större ytor, därför behöver behovet av småhusbebyggelse med en glesare täthet tillgodoses i störst utsträckning i våra utpekade noder. Vi är även positiva till en utveckling av flerbostadshus i orterna på landsbygden då det finns ett behov av att kunna flytta från ett enbostadshus till lägenhet men ändå bo kvar på orten.

Vi behöver främja olika boendeformer i staden och i orterna för att öka flyttkedjorna så att bostäder inom befintligt bostadsbestånd frigörs. På så vis kan småhusbebyggelse frigöras för barnfamiljer inom kommunen samt för inflyttare till kommunen.

Täthet och funktionsblandning

I Katrineholms stad är förtätning ett viktigt verktyg för att vi ska kunna tillgodose behovet av bostäder och verksamheter. Förtätning innebär att vi ska bygga tätare på mark som redan är tagen i anspråk. Det kan vara genom att bygga till, bygga på eller att utveckla mark som inte används på ett resurseffektivt sätt genom att utgå från platsens förutsättningar och samtidigt tillgodose behovet av grönytor, service och mötesplatser. En tätare stad med god funktionsintegrering och gångavstånd mellan målpunkter, som handel, arbetsplatser, kulturutbud och sociala mötesplatser, bidrar till att fler har anledning att röra sig i området och att områdena används under fler av dygnets timmar. Att byggnader och områden används till fler än en funktion och nyttjas till sin fulla kapacitet är både en viktig insats för hållbarhet och för tryggheten i våra miljöer.

När vi arbetar med förtätning och utveckling av vår stad är det viktigt att ny bebyggelse håller god arkitektonisk kvalité och bidrar till stadens helhet. Vi tar avstamp i stadens historiska miljöer samtidigt som vi lägger till dagens bidrag till Katrineholms identitet.

Våra övriga noder har varierade förutsättningarna för att utvecklas. Förtätning kan vara aktuell i våra servicenoder, men i mindre skala och utifrån platsens förutsättningar. Hur mycket det är möjligt att bygga ut i respektive nod beror på lokala förutsättningar, bland annat om det finns byggbar mark, viktiga naturvärden, ortens karaktär eller kapaciteten i befintlig infrastruktur som till exempel i vatten- och avloppsystemet. För att utveckla servicenoderna med ny bebyggelse kan skogs- eller jordbruksmark i direkt anslutning till befintlig bebyggelse behöva tas i anspråk.

För att beräkna hur många bostäder de olika utpekade utbyggnadsområden kan bidra med har vi föreslagit tre olika nivåer på täthet. Specifika ställningstaganden för utbyggnadsområdenas utveckling finner du i mark- och vattenanvändningskartan.

Täthetskategori 1
I denna kategori ingår småhusbebyggelse och består främst av friliggande och sammanbyggda enbostadshus i 1–2 våningar.
Täthet: 10–30 bostäder per hektar

Täthetskategori 2
I denna kategori ingår en blandning av småhus- och flerbostadshus och består av sammanbyggda enbostadshus i 1–2 våningar samt flerbostadshus i 2–6 våningar.
Täthet: 30–60 bostäder per hektar

Täthetskategori 3
I denna kategori ingår stadsmässig bebyggelse som främst består av bostäder i flerbostadshus blandat med olika verksamheter. Bebyggelse i olika höjder där byggnader kan vara högre än 6 våningar.
Täthet: 60+ bostäder per hektar

Verksamhetsområden

I översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta har utvecklingsområden pekats ut specifikt för verksamheter och industri. Där ser vi att lokalisering av olika verksamheter, till exempel lager och handel men även verksamheter som innebär en potentiell miljörisk ska ske. Dessa områden är i huvudsak placerade i anslutning till befintliga verksamhetsområden samt intill redan påverkade områden vid en större väg eller järnväg för att få logistiska fördelar. I dessa områden kan verksamheter etableras som inte är lämpliga att blanda med bostäder. Översiktsplanen skapar utrymme för cirka 400 hektar ny verksamhetsmark till 2050. En större del av marken för verksamheter är utpekad i anslutning till Katrineholms stad i områden som är särskilt attraktiva för handel och logistik. Alla utpekade verksamhetsområden utanför staden ligger i anslutning till en nod eller våra utpekade kommunikationsstråk. Vi pekar också ut utvecklingsområden i Katrineholms stad där verksamheter och bostäder kan utvecklas i mycket centrala lägen.

Karta - bebyggelseutveckling

Nedan finner du ett utdrag ur mark- och vattenanvändningskartan. Här är lagerna tända som omfattar bebyggelse och dess utvecklingsområden. Utvecklingsområdena är skrafferade (randiga i kartan). Alla lager är även klickbara och det går att zooma i kartan. Gränsdragningarna är översiktliga och ungefärliga och ska därför inte tolkas som exakta.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bebyggelse på landsbygden

Det här vill vi

Ny bebyggelse på landsbygden ska i huvudsak ske längs med våra viktiga kommunikationsstråk samt i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper där möjlighet finns för att resa hållbart. Det innebär att jordbruksmark och viktiga natur- och kulturområden utanför utpekade utvecklingsområden sparas. För att skapa förutsättningar för en levande och livskraftig landsbygd är vi positiva till ny bebyggelse som gynnar befintliga och nya näringar även utanför utpekade stråk och noder.

Detta kapitel hör ihop med mark- och vattenanvändningskartans lager som heter landsbygd. Vi föreslår utbyggnad i våra noder och längs viktiga kommunikationsstråk samt att vi utanför det lämnar jordbruksmark och viktiga natur- och kulturvärden på landsbygden oexploaterade. Tillkomst av ny bebyggelse på landsbygden ska därför i huvudsak ske i anslutning till våra strategiskt utpekade kommunikationsstråk och noder, eller genom varsam komplettering av befintliga bebyggelsegrupper med nya byggnader utifrån platsens förutsättningar, värden och identitet. De bebyggelsegrupper som kan utvecklas ska vara försörjda av kollektivtrafik.

Vi vill skapa förutsättningar för en levande och livskraftig landsbygd och är därför positiva till ny bebyggelse för befintliga och nya näringar på landsbygden även utanför utpekade stråk och noder. Vi är positiva till företag som vill etablera sig på landsbygden i anslutning till sin bostad under förutsättning att verksamheten inte är störande.

Lokalisering av nya byggnader ska göras utifrån landskapets förutsättningar, med hänsyn till natur och kulturmiljön samt möjligheten att lösa vatten- och avlopp på ett hållbart sätt. Vid lokalisering av ny bebyggelse är det viktigt att det inte kommer i konflikt med jordbruk och skogsbruk som är viktiga näringar i kommunen.

Sammanhållen bebyggelse

I Plan- och bygglagen anges att sammanhållen bebyggelse omfattar en samling av byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en väg, gata eller parkmark. Sammanhållen bebyggelse utgörs i regel av 10 till 20 hus men kan vara färre om byggnaderna ligger i en särskilt känslig miljö eller intill redan planlagt område. Bebyggelse behöver inte enbart vara en bostad, utan kan även vara en butik, industribyggnad eller liknande.

I mark- och vattenanvändningskartan finns våra områden för sammanhållen bebyggelse under användningen sammanhållen bostadsbebyggelse och beskrivning av vad som gäller för varje område finns i kartan. Inom dessa områden gäller utökad bygglovsplikt, vilket betyder att bygglov krävs för ny- och tillbyggnad.

Karta - sammanhållen bebyggelse

Nedan finner du ett utdrag ur mark- och vattenanvändningskartan. Här är punkt-lagret tänt som visar var vi har sammanhållen bebyggelse. Alla lager är klickbara och det går att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fritidshusområden

I vår kommun finns 12 befintliga fritidshusområden med olika karaktär, vissa har redan idag en del permanentboende i andra mestadels fritidsboende. Vissa av dessa områden kan inom översiktsplaneperioden omvandlas till permanenta bostadsområden. Parametrar som stärker en omvandling är att området ligger i anslutning till översiktsplanens utpekade kommunikationsstråk och noder, att det stöttar och ger underlag för förskola eller skola i närområdet, att området stöttar befintlig kollektivtrafik och att det finns förutsättningar för kommunalt vatten- och avlopp.

Fritidshusområdena presenteras i mark- och vattenanvändningskartan och är klickbara för mer information samt ställningstaganden för varje område.

Fritidshusområden som anses lämpliga för omvandling till permanentboende:
Sågmon, Ekenäs, Djulönäs, Varbro, Loviselund, Toltorp och Sandvik.

Fritidshusområden som fortsatt anses vara till för fritidsboende:
Hjälmsätter, Valdermarsön, Nästorp, Daviken och Udden.

Karta - fritidshusområden

Nedan finner du ett utdrag ur mark- och vattenanvändningskartan. Här är punkt-lagret tänt som visar var vi har fritidshusbebyggelse. Alla lager är klickbara och det går att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

En utredning kring landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2016-05-03) togs fram under föregående arbete med Översiktsplan 2030 – del landsbygd. De utpekade områdena bedöms fortfarande vara aktuella och inför Framtidsplan 2050 har inga nya områden utretts. Området vid Mörkhulta utgår, då det redan är detaljplanelagt och bebyggt med bostäder.

Syftet med LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen på lång sikt. De föreslagna områdena är utvalda med hjälp av en metod som bland annat prioriterar kommunens utpekade kommunikationsstråk och lyfter fram befintliga bebyggelsestrukturer.

Sju LIS-områden har valts ut i enlighet med metoden, där varje område redovisas med en övergripande områdesbeskrivning, analys och urval. Bedömningar, hänsyn och eventuella försiktighetsmått formuleras för varje föreslaget område, som grund för fortsatt prövning och planering. LIS-områdena är möjliga att förena med allmänna intressen och platsspecifika förutsättningar såsom hänsyn till natur- och kulturvärden, strandskyddets syften och LIS utvecklingsperspektiv.

Läs hela utredningen från 2016 här Pdf, 21.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Karta - LIS-områden

Nedan finner du ett utdrag ur mark- och vattenanvändningskartan. Här är punkt-lagret tänt som visar var vi har LIS-områden. Alla lager är klickbara och det går att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gestaltad livsmiljö

Det här vill vi

Katrineholms kommun ska vara en långsiktigt hållbar, jämlik plats som främjar en god hälsa. För att uppnå det krävs gestaltning med helhetsgrepp och god kvalitet. Byggd miljö, form, design, konst och kulturmiljö ska stärka varandra för att skapa platser som hjälper oss att hantera de samhällsutmaningar vi står inför och som låter invånare att leva goda liv. Vi ska bygga levande platser som Katrineholmare är stolta över länge.

Sedan 2018 finns ett nytt nationellt mål för arkitektur, form och design - Politik för gestaltad livsmiljö. Politikområdet fokuserar på hur arkitektur, form och design på olika sätt formar samhället och invånarens vardag. Målsättningen är ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer.

”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” (Ur Politik för gestaltad livsmiljö Prop. 2017/18:110)

Gestaltad livsmiljö handlar om att vi har en helhetssyn i utformningen av platserna där vi bor, studerar, arbetar, leker, lever, umgås och rör oss. Det handlar om formgivning av landskap, städer och byggnader för att skapa varaktig kvalitet och förutsättningar för goda liv. Perspektivet gestaltad livsmiljö tar hänsyn till både tekniska, sociala, konstnärliga, ekonomiska och miljömässiga aspekter av en plats, vilket förutsätter ett tvärsektoriellt och normkritiskt perspektiv i planeringen. Det är komplext och kräver uthållighet- men är också helt avgörande för kommunens attraktivitet och innehåll både på kort och lång sikt. Den byggda miljön är en gemensam produkt med ett högt samhällsekonomiskt värde som har stor bäring på invånares livskvalitet. Genom omsorgsfull gestaltning kan vi skapa platser och miljöer där invånare vistas, känner stolthet, bygger gemenskap och tillhörighet. Det i sin tur bidrar till en kommun som håller ihop.

Arkitektur

Arkitektur kan beskrivas som vårt mänskliga formande av miljön runt oss. Genom att planera, formge, samordna och bebygga skapar vi funktion i vår omgivning. Arkitektur är allt från ett enskilt hus, till hur det hänger ihop med kvarteret, stadsdelen, staden eller kommunen. Det kan också vara formgivning av en plats eller ett landskap. Arkitektur handlar om materialval, proportioner, relationer och samband som tillsammans skapar en helhetsupplevelse och ger förutsättningar för livet på platsen. Den här helhetsupplevelsen är avgörande för hur platsen uppfattas och vilka möjligheter som finns för god livskvalitet.

Hur miljön runt oss är bebyggd och utformad påverkar våra förutsättningar, både rent konkret i hur en stad eller plats är utformad och mer subtilt i hur den påverkar våra attityder och viljeriktningar. Ett tydligt exempel är hur stadens utformning och upplevelse kan främja eller hindra oss från att välja att gå eller cykla. Genom utformning och placering av bebyggelse kan vi både hjälpa och stjälpa hållbara, hälsofrämjande val för invånare. Därför är arkitekturen en viktig byggsten i helheten gestaltad livsmiljö. I Katrineholm vill vi hålla en hög arkitektonisk kvalitet som skapar värde för vår kommun och dess invånare. Det avtryck vi lämnar idag i form av arkitektur ska vara aktuellt och intressant för lång tid framöver.

Identitet och sammanhang

Precis som människor kan platser ha en identitet och en särprägel som skapats över tid. Det handlar både om hur platsen är utformad och de fysiska förutsättningarna, och om de minnen som skapas av det liv som sker där. Platsidentitet präglas av minnen, erfarenheter och gemensam historia. Det handlar om vilka värden och vilken historia vi fyller vår omgivning med men också hur vi relaterar oss själva till den platsen och är med att forma platsen. På det sättet blir platsers identitet på samma gång en personlig upplevelse och en kollektiv produkt. Det här är viktigt för att det påverkar hur vi knyter an till vår omgivning och känner att vi är en del av den. Forskning visar att ju starkare band vi har till platsen vi bor på, desto bättre mår vi.

Vår kommun består av en mängd identiteter och berättelser. Identitetsbärare finns överallt runt oss och i alla skalor. Det kan handla om identiteten som järnvägsstad, Katrineholm som kulturbygd, trädgårdsstads-idealen som vi förvaltar och utvecklar eller ett bostadsområdes speciella prägel. En god gestaltning som tar avstamp i just denna mångfald av platser och berättelser är viktig för att Katrineholm ska vara en inkluderande och varierad kommun där det är lätt att trivas. Genom vår gestaltning ska vi bidra till att stärka, bekräfta och utveckla Katrineholms identitet i stor och liten skala.

Levande platser

En yta, oavsett om det är ett bostadskvarter, ett torg eller en innergård är bara en plats tills invånare gör den till sin. Det är först när den fysiska platsen tas i bruk som den faktiskt får ett innehåll. God gestaltning och arkitektur är förutsättningar för att en plats ska vara intressant, välkomnande och funktionell för invånare- målet är att den ska användas. En plats som används är i ständig förändring, den utvecklas med och av de som vistas där. Den erbjuder en mångfald av service och möjligheter, och rent konkret innebär det att den kan ge värde till många olika invånargrupper samtidigt och under fler tider på dygnet. En sådan planering ger ljusa stadsdelar och platser där fler människor har anledning att röra sig, vilket båda är viktiga faktorer för upplevd trygghet. Genom att gestalta för att skapa levande platser kan vi möjliggöra möten över generationsgränser, socio-ekonomiska gränser och skapa rum som används av invånare oavsett kön, religion eller funktionsvariation. Olika boendeformer inom ett område är ett sätt att möjliggöra en större mångfald av invånare. Det gör också att det går att bo kvar i samma stadsdel i olika skeden i livet. Att samla olika verksamheter och besöksmål på samma yta eller att låta samma plats vara kontor på dagtid och föreningslokal på kvällstid är andra exempel på hur vi låta en plats få flera värden. En genomtänkt gestaltning med orienterbarhet, god uppsikt, belysning och hög användning är både trygghetsfrämjande och brottsförebyggande. I Katrineholm ska vi genom god gestaltad miljö bidra till levande platser som invånare känner anknytning till. Det gör vi bland annat genom att planera inkluderande och platsbaserat.

Offentlig konst 

Det går att spåra offentlig konst i Katrineholm från 1930-talet och framåt, men det var först under senare delen av 1900-talet som konst började köpas mer systematiskt till gator och torg samt till kommunens verksamhetslokaler.

Katrineholms kommun avsätter årligen medel för konstnärlig gestaltning av det offentliga rummet. Den konstnärliga gestaltningen berikar vår kommun med varierade och intressanta platser som skapar identitet och attraktionskraft och väcker nya tankar och perspektiv. Konstnärliga inslag och installationer kan med fördel utformas för att inspirera till rörelse och fysisk aktivitet, samtidigt som de bidrar till att skapa en levande och kreativ miljö.

Vi ska fortsätta med satsningar på offentlig konst på ett strategiskt, långsiktigt och hållbart sätt. I arbetet ska kvalitet och förnyelse främjas samt en mångfald av konstnärliga uttryck och metoder. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas för att möjliggöra för alla invånare att få uppleva och möta konst i sin vardag. Konst knyter an till flera områden inom samhällsplaneringen som demokrati, hållbarhet, lärande, stadsplanering, näringslivsutveckling, miljö, klimat och folkhälsa. Den offentliga konsten ska tas hand om och underhållas som ett kulturarv.

Katrineholms kommun avsätter också medel från investeringsprojekt till konstnärlig gestaltning, den så kallade enprocentsprincipen. Utgångspunkten för den är att vid byggnationer ska en procent av projektets medel avsättas för konstnärlig gestaltning.

Katrineholms kommun som markägare, exploatör och förvaltare

Kommunen själva äger eller förvaltar många av våra viktiga offentliga rum, framför allt i staden, och har därför ett stort ansvar både för hur Katrineholms stad upplevs och hur invånare lever här. Det kan handla om offentliga platser som torg, gator och parker eller byggnader som bibliotek och idrottshallar. I gestaltningen och underhållet av alla dessa vill vi vara ett föredöme för övriga aktörer i kommunen och sätta en hög standard. De samhällsekonomiska vinsterna av god arkitektur är på lång sikt mycket stora men på kort sikt är de måttliga. Vi ska ha modet och uthålligheten att prioritera hållbarhet, kvalitet och långsiktiga värden över kortsiktiga ekonomiska överväganden.

Viss del av det kommunala uppdraget och verksamheten bedrivs i bolagsform. Precis som kommunen själva har bolagen stor strategisk betydelse för at kunna förverkliga kommunens övergripande vision och har också inflytande på kvaliteten i gestaltning av allmänna platser i kommunen. Genom ett gott, nära samarbete och i ägardirektiv till bolagen kan kommunen tillse att vi tillsammans skapar byggd kvalitet som är hållbar och värdeskapande. Kommunalt markägarskap ger betydligt större möjligheter att kunna arbeta strategiskt med arkitektur- och kvalitetsfrågor och hålla samman processen från vision till faktiskt genomförande. Strategisk och värdeinriktad markanvisning av den kommunalt ägda marken är ett viktigt verktyg för att uppfylla kommunens vision.

Grönområden, parker och lek

Det här vill vi

Katrineholms kommun ska vara en plats rik på gröna miljöer. Runtom i kommunen är parker och grönområden en plats för kultur, kreativitet, möten och gemenskap, men också för vila, eftertanke och återhämtning. De gröna miljöerna är en brygga mellan stadsdelar och bidrar till integration. Varierande lekmiljöer med naturen som utgångspunkt inbjuder till lek och aktivitet. Våra gröna miljöer stärker stoltheten över vår kommun samtidigt som de bidrar med viktiga ekosystemtjänster och hjälper oss anpassa oss till ett förändrat klimat.

Kommunens parker och grönområden är vårt gemensamma vardagsrum och har en avgörande roll i det hållbara samhället. Parker och grönområden bidrar med ekosystemtjänster såsom skugga, värmeutjämning och rening av vattenflöden från regn. Parkerna och grönområden fyller en viktig funktion som del i de gröna stråken som löper genom vår kommun, som gör att djur och växter kan förflytta sig. De gröna miljöerna i staden bidrar till livskvalitet, hälsa och välbefinnande genom sina rekreationsvärden. De är tongivande i upplevelsen av kommunen och gör våra stadsdelar och bebyggelseområden rikare och mer hållbara. Upplevelserika parker och lekmiljöer i stadsdelarna ska fungera som besöksmål för hela kommunens invånare och stärka sammanhållningen i Katrineholms kommun.

Grönområden och parker

I takt med att kommunen växer och byggda områden förtätas ställs ökade krav på våra gröna miljöer. Parker, naturområden och andra grönytor behöver tillgodose fler människors behov än tidigare och behöver därför i större utsträckning bli mer mångfunktionella. I stadens gröna vardagsrum ska plats för lek, rörelse, möten, kultur och gemenskap samsas med utrymme för vila, eftertanke och lugn. Det ställer krav på utformning av de gemensamma ytorna. Vi har i de gemensamma parkerna möjlighet att stimulera gemenskapsprojekt som stadsodlingar och föreningsverksamhet- det ska vi ta tillvara.

Våra grönområden är också viktiga för att mildra och skydda oss mot de klimatförändringar som sker. Det är i våra parker som vi finner en majoritet av den byggda miljöns ekosystemtjänster. Grönstrukturen i vår byggda miljö lindrar effekterna av skyfall och värmeböljor. Inslag av vatten och växtlighet i våra parker skapar förutsättningar för ekosystemtjänster som skugga, översvämningsskydd, svalka, ren luft och bullerskydd.

I vår kommun har vi har en långtgående tradition och identitet som trädgårdsstad, med vackra och inspirerande planteringar och gröna rum som vi är kända för. Vi tar avstamp i trädgårdsstaden och vidareutvecklar idealet för att spegla vår samtid och de behov som finns idag. Det gör vi till exempel genom att göra plats för samtida konst, vildare parkmiljöer för artvandring/ekosystemtjänster, genom att låta parkernas grönska fortsätta ut i stadsrummet och genom att planera grönområden tillsammans med invånare.

Lek

Leken är en av våra viktigaste verktyg för inlärning. Sedan 2018 är barns rätt till lek fastställt i svensk lag. Genom leken utforskar barn omvärlden och sig själva. Leken hjälper barn att utveckla sina fysiska förmågor, testa sina gränser och bemästra nya färdigheter. Leken är också en samspelsövning- barn speglar varandra, läser andras reaktioner, samarbetar och kommunicerar. I leken utvecklas många viktiga förmågor som impulskontroll, problemlösning och riskbedömning. Att leka är alltså helt avgörande för vår fysiska och sociala utveckling. Genom att bygga för lek lägger vi en bra grund för att de barn som bor i vår kommun får chans att utveckla de färdigheter som är viktiga för att fungera i vårt samhälle.

När barn leker innebär det nästan alltid ett samspel med omgivningen, hur vi utformar de platser där vi vill att barn ska leka är alltså helt avgörande för vilka färdigheter vi vill att de ska utveckla där. Vi vill bygga platser som stimulerar barn att leka länge och varierat. Vi använder begreppet lekmiljö istället för lekplats när vi skriver om de här platserna, för att visa att ambitionen är att bygga varierade miljöer där naturliga element och byggda element samspelar och skapar rum för bra lek och rekreation. Genom att utgå från platsen och de värden som finns där i form av växtlighet, topografi eller platsidentitet skapas miljöer att leka i som både attraherar barn i olika åldrar, som är utmanande för olika typer av barn och som har höga lekvärden.

Lekmiljöerna i kommunen ska vara olika och komplettera varandra till en spännande helhet där det både finns rum för fantasi, utforskande, motoriska utmaningar, skapande och social lek. Barn vill leka där vuxna är, en viktig utgångspunkt är därför att platser för lek ska samlas med andra värden och aktiviteter så att både vuxna och barn vill vara där.

Naturen är ofta den bästa arenan för lek. Den är föränderlig, ger rum för att utforska och experimentera och kan upplevas med alla sinnen. Naturen är okodad, den talar inte till ett speciellt kön eller en ålder, och den föreslår inte heller en speciell användning som begränsar barns lek. Genom att utgå från naturen när vi planerar en lekmiljö kan vi vidga typerna av lekvärden i kommunen samtidigt som vi bidrar med ekosystemtjänster.

Barns rätt att vara delaktiga i utformningen av miljöer tänkta för lek ställer krav på en involveringsprocess som är utformad just för barn, här krävs samskapande snarare än synpunktsinsamling. Att vara med och utforma sin lekmiljö bygger stolthet och tillhörighet, vilket är bra förutsättningar för att den offentliga miljön ska stärka Katrineholms kommun och dess invånare. Kommunens lekmiljöer ska bidra till skapandet av ett hållbart samhälle och barn att utvecklas till kreativa, resursfulla invånare.

Klimatanpassning

Det här vill vi

Vi ska arbeta aktivt, förebyggande och långsiktigt för att möta och anpassa kommunen till dagens och framtidens klimatutmaningar. Klimatanpassningsåtgärder ska integreras i samhällsplaneringen för att minska klimatrelaterade risker för samhället, kommuninvånare och miljön.

Det framtida klimatet förändrar förutsättningarna för hur vi bygger samhällen och hur vi lever i dem. Klimatförändringarna medför att extrema väderhändelser och naturolyckor inträffar oftare och med högre intensitet. Vi kan förvänta oss högre temperaturer med fler- och längre värmeböljor samt regn som kommer i kraftiga skurar och därmed ge fler och större översvämningar än idag. Det förändrade klimatet kommer inte bara slå mot människor utan även i ännu högre grad mot det vilda växt- och djurlivet där skadedjur, sjukdomar och skogsbränder blir vanligare. För att utveckla Katrineholm på ett robust och hållbart sätt behöver vi en förebyggande samhällsplanering som minskar våra sårbarheter och mildrar de negativa effekterna av klimatförändringen. Detta är klimatanpassning.

Grönska som klimatanpassningsåtgärd

Att fortsätta ta hand om och öka mängden parker, grönområden och stadsgrönska i våra livsmiljöer är en av våra viktigaste klimatanpassningsåtgärder. Grönstrukturen bidrar dels med skugga och svalka vid värmeböljor, dels tar den hand om regnvatten, vilket mildrar effekterna av översvämningar vid skyfall. Genom integrering av grönska i byggd miljö kan risken för översvämningar minskas. Grönområden ska utformas med fördröjningsfunktion, det vill säga att de kan ta emot och behålla dagvatten under en tid. Det medför att dagvattennätet avlastas och regn- och smältvatten tas om hand som annars skulle översvämma byggnader och samhällsviktig infrastruktur. Grönområden med träd i den bebyggda miljön utgör dessutom ett skydd mot skadligt UV-ljus och jämnar ut temperaturen under sommarens varma dagar. Med ett förändrat klimat kan vi förvänta oss att värmeböljor inträffar oftare och med högre intensitet. Värmeböljorna kan förvärras av stadsmiljön genom att ge upphov till ett fenomen som kallas för urbana värmeöar. Det innebär att temperaturen är högre i bebyggda områden än utanför. Grönstruktur är en viktig faktor för att temperaturutjämna tätt byggda stadsdelar eller kvarter vid ihållande varma perioder. I korthet bidrar grönområden till att staden bättre anpassas till det förändrade klimatet. Vegetation och gröna områden behöver därför vara en naturlig del i samhällsplaneringen och den stadsbild vi ser kring oss.

Skydd av samhällsviktig infrastruktur och funktioner

Den samhällsviktiga infrastrukturen behöver skyddas för att motverka större samhällsstörningar och kriser. Med den samhällsviktiga infrastrukturen menas energiförsörjning, hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet, kommunalteknisk försörjning, livsmedel, räddningstjänst samt kollektivtrafik. För att kunna arbeta strategiskt med att minska risken för störningar vid klimatrelaterade kriser behövs en heltäckande granskning av kommunens infrastruktur och sårbarheter kopplat till den fysiska miljön.

Våtmarker

Våtmarker i form av vattenspeglar eller återvätad skogsmark fyller flera funktioner som klimatanpassningsåtgärd. De bidrar till en naturlig rening av dagvatten och minskar belastning på sjöar, hav och vattendrag. De skyddar mot översvämningar genom omhändertagande av dagvatten. De skyddar mot torka och skogsbränder genom att vatten behålls i landskapet. En blötare skog innebär också en ökad motståndskraft för träd mot barkborrar. Våtmarker gynnar både miljön och klimatet genom dess betydelse för den biologiska mångfalden och genom dess funktion att binda och lagra kol. Våtmarker utgör också platser för friluftsliv och rekreation för medborgare. Som en del i vårt klimatanpassningsarbete vill vi därför arbeta för att återväta torrlagd skogsmark, och anlägga nya tätortsnära våtmarker som dagvattenlösning.

Kollagring och hållbart skogsbruk

Förutom att minska kommunens utsläpp av växthusgaser finns stor potential i att lagra kol i natur- och skogsmark. Kol förekommer naturligt i beväxt miljö, såsom i stammar, grenar, barr, löv och i dött organiskt material i jorden. Genom att bruka skogs- och grönområden hållbart kan dess kollagringspotential öka. Med fler grönområden i den bebyggda miljön kan större mängd kol lagras. Med en hållbar skogshantering där delar av skog bevaras samt där återplantering sker efter avverkning kan kollagringspotentialen öka. Eftersom olika skogs- och marktyper binder kol i olika utsträckning behöver vi skapa en övergripande bild av våra grönområdens förutsättningar att lagra kol. I samhällsplaneringen ska kollagringsåtgärder integreras. Vår kommunägda skog ska dessutom där så är lämpligt bestå av bland- eller lövskog. Lövträd generellt har ett större fuktinnehåll, vilket minskar risken för storskaliga skogsbränder eftersom de helt enkelt brinner sämre än barrträd. Att upprätta bland- och lövskog kommer också att minska risker för skadeinsekters angrepp. Detta kommer sammantaget skapa förutsättningar för att på lång sikt anpassa kommunen till ett klimat i förändring.

Fritid, idrott och kultur

Det här vill vi

I Katrineholms kommun ska alla ha rätt till en rik och aktiv fritid. Vi ska erbjuda arenor, lokaler och platser för aktivitet, både för enskilt utövande och i organiserad form. Vi värnar om vårt föreningsliv som ideell kraft som bidrar till invånarnas livskvalité och hälsa i alla åldrar.

Ett rikt utbud av fritidsupplevelser inom till exempel idrott och kultur är viktigt för att vår kommun ska vara välmående och attraktiv. I den organiserade idrotten och kulturverksamheten skapas möjligheter till gemenskap, möten och välmående. Kommunen behöver bereda plats och anläggningar både för det föreningsorganiserade utövandet och det spontana utövandet. För att alla ska kunna få tillgång till spontanidrott, spontankultur eller ta del av gemensamma mötesplatser är det viktigt att dessa platser och lokaler finns geografiskt utspridda i hela kommunen.

I vår kommun finns idag ett aktivt fritid-, idrott- och kulturliv som till stor del drivs genom ideella föreningar och fria utövare. År 2024 finns det föreningsliv inom bland annat; idrott, politik, hembygds- och bygdegårdsföreningar, kultur, etniska föreningar och pensionärsföreningar. Föreningarna fyller en viktig funktion både i staden, tätorterna och på landsbygden. De skapar en möjlighet till socialt umgänge och gemenskap inom många olika intresseområden. Vi ska göra plats för kultur- och fritidsaktiviteter både i befintliga stadsnära områden och i utbyggnadsområden med fokus på kreativitet, mångfald och kvalitet.

Idrott

För den idrottsintresserade erbjuder föreningslivet i Katrineholm en mängd olika aktiviteter runt om i kommunen. En stor del av idrottsutbudet och lokaler för idrott är samlokaliserat på Sportcentrum och Backavallen. I dessa anläggningar och på andra platser runt om i kommunen anordnas stora turneringar och lägeraktiviteter inom olika sporter, vilket både gynnar det lokala näringslivet och bidrar till att fler besökare upplever Katrineholms kommun.

Många föreningar nyttjar kommunens olika idrottsplatser, spår och lokaler för sin verksamhet. Ett bra sätt för kommunen att stötta det ideella föreningslivet är att fortsätta äga och hyra ut lokaler för föreningslivet att nyttja. Flera av kommunens skolor med tillhörande idrottshallar är tillgängliga för enskilda och föreningar att nyttja efter skoltid, både i idrottshallen och i skolans lokaler. Detta är en utveckling vi vill stimulera och ett bra sätt för kommunen att göra plats för fritidsaktiviteter och föreningsliv.

Kultur

Ett rikt kulturutbud bidrar till att skapa ett attraktivt samhälle som människor vill bo och leva i. Att vara del av eller att ta del av andras skapande i form av konst, musik, dans, film, teater, litteratur eller andra kulturyttringar berikar våra liv och sprider värderingar och stimulerar demokrati och förståelse.

Katrineholms kommun har ett kulturliv som ger människor möjlighet till personlig utveckling och bildning. Kommunen kan stötta föreningsliv och utövare genom att tillhandahålla flexibla och attraktiva lokaler för kulturutövning. Viktiga platser för kulturutbudet är bland annat Kulturhuset Ängeln med bibliotek och utställningshallar samt lokstallsområdet med ungdomskulturhus och scen för framträdanden. På sikt vill vi stärka kulturstråket genom staden med fler upplevelser och bygga vidare på potentialen som till exempel lokstallsområdet har för att bli ett kulturnav i kommunen.

Trafik och resande

Det här vill vi

Trafiken i kommunen ska planeras så att det är rationellt för invånare att resa hållbart. För att nå dit ska vi planera ett transportsystem där rätt transportslag används på rätt plats. Det betyder att vi möjliggör invånares rörelse till fots och med cykel inom tätbebyggda områden, med buss längs våra starka stråk i kommunen, med bil där kollektivtrafik inte finns och med tåg eller buss till omkringliggande regioner. Vi planerar för färdmedel med hög kapacitet i relation till den yta och klimatpåverkan som de kräver.

Katrineholmare är ofta i rörelse och resande är en del av de allra flesta invånares vardag. Hur smidigt det är att ta sig mellan platser har en stor inverkan både på hur vardagen upplevs och vilka färdmedel som väljs för resan. Infrastrukturen i kommunen syftar till att länka samman platser och människor och bidrar genom det till en sammanhållen kommun och region. Samtidigt ska kommunens yta användas på ett resurseffektivt, ansvarsfullt och hållbart sätt. I takt med att bebyggelsen förtätas framför allt i staden och ytan blir mer värdefull ställs krav på en trafikmiljö som är yteffektiv samtidigt som den tillgodoser invånares behov av att röra sig smidigt i sin vardag. Utgångspunkten för kommunens planering är att rätt trafikslag ska prioriteras på rätt plats. Genom ett väl avvägt trafiksystem där alla fyra transportslag (gång, cykel, kollektivtrafik och biltrafik) nyttjas rätt uppnår vi effektivitet och nyttan för invånare blir som störst.

I praktiken innebär det att:

• Tätbebyggda områden planeras för hög andel gång- och cykelresor samt god tillgång till kollektivtrafik.
• Vi gör plats för attraktiv kollektivtrafik längs viktiga stråk i kommunen, för att knyta samman våra noder och kommunen som helhet.
• Vi bereder plats för uppsamlingsparkeringar och laddinfrastruktur för biltrafik i anslutning till större målpunkter för kollektivtrafik och handel.

Gång och cykeltrafik

Cyklister och fotgängare bidrar till en trivsam stadsbild med en mänsklig skala, samtidigt som de inte bidrar till utsläpp, skadliga bullernivåer eller luftföroreningar. Gång- och cykel är också de färdmedel som står flest invånare till buds. De är billiga och de står för merparten av färdmedelsutbudet för barn och ungdomar. Genom att satsa på dessa färdmedel bidrar kommunen till att öka jämlikheten i transportsystemet och bidra till barns rörelsefrihet.

En stad med många cyklister och fotgängare gynnar folklivet, handeln och möten, samtidigt som det är trafikslag som i hög utsträckning ställer krav på stadsmässig karaktär, orienterbarhet och genhet. Cykelns potential som färdmedel är hög, både inom staden, i orterna och även mellan många av våra orter. Cykling används både för pendling, rekreation, naturupplevelse och motion. För att öka cykelns attraktivitet behöver vi planera för en rad olika cykeltyper (till exempel elcykel, lådcykel, standardcykel) och även olika typer av cyklister (så som barn, arbetspendlare, fritidscyklare, motionärer).

Inom våra orter ska vi arbeta för funktionell och attraktiv cykling med hjälp av väl belysta, utbyggda cykelnät, bra parkeringsmöjligheter med ramlås och tak, cykelpumpar och rengöringsstationer. För cykelpendling är framkomlighet och prioriterad yta två viktiga faktorer. Även grönstruktur bidrar till attraktiviteten för både gång- och cykel. När nya områden planeras ska hållbart resande, bebyggelsestruktur och grönstruktur samplaneras där det är möjligt.

Karta - Gång- och cykel

Nedan finner du ett utdrag ur kartan. Här är lagerna tända som för gång och cykeltrafik. Kartan visar befintligt huvudnät samt de streckade linjerna visar var det finns ett framtida behov av gång- eller cykelförbindelse. Nya föreslagna sträckor är inte exakta utan visar på var koppling saknas. Möjlighet finns att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken är ett resurssnålt färdmedel sett till ytan den tar i anspråk. Kollektivtrafiken inom kommunen har potential att år 2050 vara ryggraden i transportsystemet mellan flera av kommunens orter och till flera omkringliggande kommuner. En konkurrenskraftig kollektivtrafik, både med buss och tåg är avgörande för att kommunen ska dra nytta av den växande omkringliggande arbetsmarknaden. För detta krävs att kollektivtrafiken fortsätter utvecklas både vad gäller turtäthet, pålitlighet och tillgänglighet. Här ser vi särskilt behov av att säkra västra stambanans robusthet och kapacitet för att möta en ökad mängd persontrafik och godstrafik i framtiden.

Vår kommuns historia är tätt knuten till järnvägen och den är också en viktig pusselbit för en hållbar framtida samhällsutveckling och Katrineholms attraktivitet som boendeort. Järnvägens historiska betydelse för kommunen syns inte minst i resecentrums placering mitt i stadens centrum. För kommunens invånare är det av stor vikt att smidigt kunna ta sig till omgivande arbetsmarknadsregioner. År 2024 har kommunen starka pendlingssamband både till Östergötlands län, Stockholms län och de sörmländska kommunerna. Genom att fortsätta bygga på järnvägens potential och koppla kommunens egen infrastruktur till den erbjuds invånare ett smidiga och heltäckande resval som knyter samman vår kommun med sin omvärld.

I stort sett alla kollektivtrafikresor börjar med en resa till fots eller med cykel. För att kunna ha ett hela resan- perspektiv är det därför viktigt att vägen till- och från kollektivtrafikhållplatsen är säker och trevlig ur en fotgängares perspektiv. Detta gäller speciellt vid de hållplatser som många barn och unga använder. Upplysta gång- och cykelvägar, bra placerade busshållplatser, minskat antal mötespunkter mellan gång- och biltrafik och hastighetssäkrade övergångsställen är sätt vilka vi kan förbättra upplevelsen av att ta sig till kollektivtrafiken. Även andra faktorer som knyter samman transportslag stärker kollektivtrafikens attraktivitet, till exempel möjligheten att parkera cykel eller bil smidigt i närhet till hållplats eller station, eller möjligheten att fortsätta sin resa med hyrcykel eller via bilpool.

Nedan finner du ett utdrag ur kartan. Här är lagerna tända för vilka vägar som trafikeras av buss idag, samt de streckade linjerna visar var det finns ett framtida behov av kollektivtrafik. Nya föreslagna sträckor är inte exakta. Möjlighet finns att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Godstrafik och biltrafik

När utgångspunkten i trafikplaneringen är att öka attraktiviteten och tillgången till gång- cykel- och kollektivtrafik i tättbebyggt område, innebär det att biltrafiken får förändrade förutsättningar. Det är en nödvändighet för att skapa bättre balans i trafiksystemet. Det tar bland annat sitt uttryck i att biltrafikens hastighet anpassas till oskyddade trafikanter och att gaturummet dimensioneras för en mindre mängd biltrafik i takt med att andra alternativ får mer utrymme. Med god planering vid nyexploatering kan vi minska behovet av att äga och använda bil eftersom invånare erbjuds fler konkurrenskraftiga alternativ. Parkeringar i staden ska användas ändamålsenligt utifrån plats och omgivning, vi vill därför samla parkering i större anläggningar där besöksparkering och pendlarparkering prioriteras. Riktlinjen i staden ska vara att utrymmet dimensioneras för en mindre mängd biltrafik samt för att säkra gods- och varutransporter. Genom satsningar på trafikomställning ska utrymme för biltrafik kunna minska totalt, med bibehållen tillgänglighet för de som fortfarande behöver den.

Karta - motortrafik

Nedan finner du ett utdrag ur kartan. Här är lagerna tända som för vilka huvudvägar som finns idag, samt de streckade linjerna visar var det finns ett framtida behov av ny väg. I kartan är även platser markerade som visar där en förändring av korsning behöver ske eller komma till en ny. Nya föreslagna sträckor är inte exakta. Möjlighet finns att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Framtidsspaning

Inom trafikutveckling, likt andra samhällssfärer, har digitaliseringen en potential att effektivisera nyttjandet av trafikrummet. Det kan handla om allt från hur digitala lösningar minskar vårt behov av att resa, till hur vi styr och övervakar parkeringsnyttjande genom sensorer och digitala styrmedel. Redan idag har vi sett en samhällsförändring när mer av vår konsumtion sker digitalt vilket ställer krav på en effektiv varudistribution och förändrade rörelsemönster. Elektrifieringen av transporter som pågår ställer nya krav på transportsystemet och kräver en ny infrastruktur för laddning som behöver vara heltäckande lokalt, regionalt och nationellt. I stora städer runtom i världen pågår tester med självkörande fordon för varudistribution och persontrafik som vartefter utveckling sker kan komma att spridas och bli inslag även i Katrineholms stadsbild. Drönarens utveckling och intåg i den kommunala och kommersiella sfären kan komma att förändra förutsättningarna för befintlig infrastruktur på marken och i luften. Till skillnad mot nya transporttyper på marken kräver de att en ny typ av infrastruktur planläggs i det övre och undre luftrummet. Nya tekniska lösningar och transportslag kommer att förändra förutsättningarna för hur det kommunala uppdraget utförs och komplettera typer av service för invånare. Drönarflyg för transporter kan till exempel vara ett sätt att komplettera servicen på landsbygd, självkörande fordon kan användas för att distribuera varor inom äldreomsorgen och frigöra tid för personal med brukare. Utgångspunkten är att nya tekniska lösningar och trafikslag ska användas som ett verktyg för att stärka samhällsnyttan, effektivisera samhällsbyggnadsuppdraget och komplettera annan samhällsservice.

Näringsliv

Det här vill vi

För att stötta kommunens näringsliv ska vårt främsta fokus vara att utveckla platsen Katrineholm och stärka dess attraktionskraft för invånare, företag och besökare. Vi ska fortsätta utveckla logistikcentrum för de konkurrensfördelar det ger. Vi ska stötta och värna kommunens företag inom befintligt starka näringar så de kan fortsätta bidra med innovation, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft nationellt och internationellt. För att möta framtidens utmaningar inom klimat, miljö och resurser ska vi uppmuntra satsningar och innovation inom de gröna näringarna. Kopplingar till universitet och högre utbildning och bra pendlingsmöjligheter ska underlätta för invånare att vara en del av omgivande arbetsmarknadsregioner.

Ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning bland kommuninvånare är avgörande för den sociala hållbarheten i kommunen, det ger positiva effekter både på kommunens övergripande utveckling och för hela regionens välfärd. Att vårt lokala näringsliv är starkt, brett och växande är därför viktigt för kommunens utveckling. Ett näringsliv som representerar många olika branscher betyder att kommunen kan stå stadigt vid tider av förändring eller ekonomiska kriser. Målet är därför ett starkt, hållbart och innovativt näringsliv, för en kommun med hög välfärd och god regional utveckling.

För att vara en kommun där företag mår bra och nya vill etablera sig krävs att kommunens grundutbud är bra. Attraktionskraft skapas i bra boendemiljöer, trafik, service, kulturutbud och en trygg levande stad. Det gör att fler invånare söker sig till oss, fler företag skapas och fler arbetstillfällen med det. När 160 av kommunens näringslivsaktörer år 2022 skattade potentialen i olika näringslivsinriktningar rankades platsattraktivitet som den viktigaste faktorn för en positiv näringslivsutveckling och för att klara den viktigaste utmaningen för framtiden- kompetensförsörjning. Vårt främsta verktyg för att gynna näringslivet och genom det hela kommunen är alltså att förverkliga våra mål om en attraktiv och hållbar kommun med god livskvalitet.

Infrastruktur och logistik

Placeringen i skärpunkten mellan stambanorna och det strategiska läget i Mälardalen innebär att Katrineholm blir en knutpunkt för stora godsflöden genom Sverige. Tidigare investeringar i logistikcentrum har medfört att Katrineholm har en etablerad position som logistikhub i regionen. Katrineholms logistikcentrum ska vara ett logistiknav för såväl Mälardalen som Stockholmsområdet. Vi vill stärka förbindelserna på järnvägen för att vara en länk ut i Europa. Genom Fehrmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark som planeras stå färdig 2029 kortas vägen till kontinenten med cirka 2 timmar vilket kommer vara positivt även utifrån Katrineholmsperspektiv med kortade leveranstider. För att flöden av gods ska fungera optimalt är det av stor vikt att standarden på väg 52 mellan Katrineholm och Skavsta höjs då Arlandastad Group och Nyköpings kommun satsar stort på att utveckla flygplatsen med tillhörande verksamhetsområden. Vartefter ett större verksamhetsområde utmed väg 55 etableras ska vi utreda möjligheterna att också anlägga ett godsspår för kopplingen mellan området och resterande järnvägsnät.

Alliansnäringar

Katrineholms kommun har en lång tradition av företagande inom bygg, industri och tillverkning. Genom åren har det totala näringslivet blivit bredare och mer diversifierat. Jämfört med nationella näringslivssammansättningen år 2024 sticker Katrineholm dock ut med en högre andel företagande inom tillverkning och utvinning, byggverksamhet, vård- och omsorgstjänster samt i branschkategorin jordbruk, skogsbruk, fiske. I Katrineholms kommun, precis som i Sverige i stort, är butikspersonal det vanligaste yrket för anställda i privat sektor, därefter skiljer sig vårt resultat mot rikets. I Katrineholm är de tre följande yrkeskategorierna kopplade till industri och bygg (maskinoperatör, anläggningsarbetare och hantverkare av olika typ) där det i Sverige är vanligare att vara rådgivare, säljare eller arbeta inom IT. Den tydliga profileringen och specialiseringen inom det privata näringslivet syns i olika grad i våra grannkommuner. Inom dessa områden finns det anledning att samarbeta och bilda alliansnäringar för att kraftfullare möta möjligheter och dela på risk och kostnader för utveckling och utmaningar. Det kan ske genom exempelvis gemensamma marknadsföring eller satsningar för att locka större etableringar till vår region. Det kan också vara samverkan kring infrastruktur för att skapa bättre förutsättningar för hållbara transporter.

Besöksnäring

Kommunens breda utbud av upplevelser inom sport, kultur, friluftsliv, rekreation, kulturmiljö och annat ger en fantastisk möjlighet till livskvalitet för kommunens invånare, och skapar förutsättningar för en välmående besöksnäring. Redan idag, år 2024 finns i kommunen några av länets största besöksmål. Att många väljer att besöka vår kommun ger underlag för ett ännu rikare utbud av kultur, nöjen, utflyktsmål och handel som kommer oss alla till del. Inom besöksnäringarna skapas en variation av arbetstillfällen som för många kan vara första steget in på arbetsmarknaden. En stark besöksnäring är alltså en framgångsfaktor för kommunen ur många perspektiv, inte minst för den ekonomiska tillväxten hos våra företag.

I förarbetet till Framtidsplanen fick invånare beskriva vad som var det bästa med Katrineholm, respektive vad som gjorde vår kommun unik och det vanligaste svaret vad närheten till naturen. Tillgången till friluftsområden och naturupplevelser gör också att potentialen för besöksnäring inom rekreation och friluftsliv är stor. Särskild potential har kommunens många sjöar och vattendrag, där möjligheten för att etablera mer upplevelsebaserad besöksnäring bedöms som stor. Genom att satsa på platsutveckling och att fortsätta utveckla vårt utbud av upplevelser kan vi både bidra med värde till våra invånare och ge fler besökare anledning att uppleva Katrineholm.

Besöksnäring är också ett område där styrkor finns både i att renodla och kommunicera det som gör vår kommun unik, likväl som i att arbeta mellankommunalt med besöksnäringsstråk och rörelsemönster. Region Sörmland har sedan tidigare identifierat fyra områden i vilket länets kommuner har möjlighet att profilera sig och bygga ett upplevelseutbud för invånare och besökare. Dessa är historia och kultur, friluftsliv och rekreation, vilt och jakt, samt matupplevelser. Kommunen ska gå i takt med näringslivet inom besöksnäring och stötta aktörer som vill utveckla sin verksamhet. Det kan till exempel handla om att stärka infrastrukturen i starka besöksnäringsstråk och möjliggöra för hållbara resor mellan upplevelsenoder. Det kan också vara att rusta upp eller tillgängliggöra leder för naturupplevelser, eller att göra plats för ett urbant upplevelseutbud i stadskärnan för mångsidiga upplevelser i kommunen.

Hållbar livsmedelsproduktion och gröna näringar

Katrineholms kommun har en stark tradition av lantbruk och livsmedelsproduktion. Det syns inte minst i kommunens jordbrukslandskap. Kommunens gröna näringar syns också tydligt i statistik över arbetstillfällen och branschfördelning där jordbruk, skogsbruk, fiske är en av de fem största näringarna och där livsmedelsindustrin, näst butikspersonal tillhandahåller flest arbetstillfällen i kommunen år 2024. Den starka livsmedelsindustrin, med kommunens största privata arbetsgivare är den sektor som gör Katrineholms näringslivsstruktur unik jämte regionen och riket. De gröna näringarna och livsmedelsproducenterna är också ett exempel där näringslivsutveckling gynnar kommunens krisberedskap. Att ha en god försörjningsbalans, det vill säga balans mellan hur mycket mat som produceras kontra konsumeras i kommunen är en viktig aspekt för att kunna klara matförsörjning vid en större kris.

Att minska matkonsumtionens negativa klimatavtryck genom lokal produktion av livsmedel är en viktig aspekt i omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Vår ambition är därför att mer av maten som äts i Katrineholm ska ha producerats i Katrineholm. För detta krävs ett välmående näringsliv och bra samarbeten inom såväl produktion som förädling och försäljning- från jord till bord. Resultatet av samarbeten mellan producenter inom till exempel fiske/jordbruk och förädlare i våra gårdsbutiker eller restaurangföretag bidrar till att stärka upplevelseutbudet inom hållbar mat. Inom detta område finns potential både för befintliga företag växa och för nya företag att starta. I framtiden ser vi gärna aktörer inom flera typer av livsmedelsproduktion, till exempel vattenbruk eller landbaserad fiskodling.

En profilering inom hållbar livsmedelsproduktion och gröna näringar skulle, förutom konkret näringslivstillväxt och ökad innovationskraft inom de gröna näringarna, också stärka besöksnäringen och upplevelseutbudet i kommunen. Unika, lokala och hållbara matupplevelser stärker Katrineholm som plats och skapar positiva associationer av Katrineholm. För att stärka den hållbara livsmedelsproduktionen behöver kommunen möta de gröna näringarnas ambition och synliggöra den. Vi ska därför göra plats för den i vår stadsmiljö och låta resultatet av de samarbeten som skapas synas i vår stadsmiljö. Det kan till exempel vara genom ytor för försäljning av gårdsbutikers varor, restauranger med mat från lokala leverantörer eller andra sätt som matklustret vävs in i stadsmiljön. Landsbygden ska ha en självklar plats i vår stadskärna. För att underlätta hållbara upplevelser av matklustret, till exempel i restauranger eller gårdsbutiker närmare producenterna behöver vi fortsätta utbyggnaden av cykelvägnätet.

Digitalisering

Det här vill vi

De möjligheter som digital utveckling innebär är en förutsättning för hållbar utveckling i kommunen. Vi ska använda digitaliseringen för att skapa samhällsnytta, till exempel i planprocesser och i stadsbyggnadsprojekt. Tillgång till digital infrastruktur är ett allmänintresse och en självklarhet för ett fungerande samhälle.

Den snabba digitala utvecklingen förändrar förutsättningarna för hur vi lever våra liv och hur vi planerar samhällen. Digitala verktyg har potential att knyta oss närmare varandra och integreras med vår omvärld. Vår digitala infrastruktur i kommunen behöver kunna tillgodose de behov av uppkoppling som distansarbete, distansstudier och digital samhällsservice kräver. Vår utgångspunkt är att digitalisering ska användas som ett verktyg för att stärka samhällsnyttan.

Digital infrastruktur

Tillgång till digital infrastruktur är klassat som ett allmänintresse enligt Plan- och bygglagen och ska tillgodoses precis som annan samhällsviktig infrastruktur. Det innebär i praktiken att invånare i Katrineholm ska ha tillgång till funktionell uppkoppling. Den nationella målsättningen är att 98 % av invånare ska ha tillgång till 1 Gbit/s och ytterligare 1,9 % skall ha tillgång till 100 Mbit/s och resterande 0,1 % skall ha tillgång till 30 Mbit/s.

I Katrineholms kommun har över 90% av hushållen och företag tillgång till fiberanslutning. 1% av Katrineholms hushåll och företag har inte tillgång till varken fiber, 4g eller 5g. Det tidigare nyttjade kopparnätet är i dag på väg att avvecklas, till förmån för fiberbaserad uppkoppling. Sannolikt kommer kopparnätet att vara helt avvecklat år 2026. Det innebär att de som idag använder kopparnät för att koppla upp sig på internet antingen behöver ansluts till fibernätet eller ha tillgång till mobildata med 4G eller 5G för att uppnå regeringens mål.

För att möjliggöra att alla i Katrineholms kommun uppnår god uppkoppling behöver vi underlätta för uppsättningen av nya telemaster. Telemaster innebär oftast påverkan på landskapsbilden och vi ska därför så ofta vi kan samlokalisera master från olika operatörer på samma plats. Kommunen ska i sin detaljplaneläggning för bostäder och verksamheter alltid utreda möjligheten att ansluta området till fibernätet.

Digitalisering som samhällsnytta

Genom att vara en del av den digitala utvecklingen har kommunen möjlighet att öka samhällsnyttan på en rad olika sätt. Digitalisering, digitala verktyg och artificiell intelligens förändrar redan idag hur vi arbetar och kommer med både möjligheter och förväntningar. Nya verktyg för dialog, visualisering och kontakt med invånare öppnar för medborgarinvolvering i fler delar av samhällsbyggnadsprocessen. Ökad digitalisering bland invånare och företag ställer krav på att kommunen möter upp med smidiga e-tjänster och digitala kontaktvägar. Samtidigt behöver vi öka tillgängligheten och skapa möjlighet för fler invånare att bli digitalt delaktiga.

Vi ska följa med i utvecklingen och använda digitaliseringen när vi förverkligar våra strategier om en hållbar utveckling av Katrineholm. Det kan ta sitt uttryck i allt från digitala stadsvandringar för att bygga platsidentitet, till innovativa samarbetsprojekt med lokalt näringsliv eller att stötta lantbrukare som testar ny teknik i sin verksamhet. Genom att dra nytta av verktyg för datainsamling och analys kan vi effektivisera verksamheten, ett konkret exempel är dataanalys av rörelsemönster och ”hotspots” vid platsutveckling.

Vi vill bidra till samhällsnytta och innovation genom att göra data av stort allmänt intresse tillgängligt för allmänheten och entreprenörer. Data om planerad utveckling vill vi göra tillgängligt genom öppna gränssnitt samt som 3D-modeller, som går att uppleva genom AR- och VR-teknik. Genom dessa tekniker går det att uppleva platser som kommunen planerar att förändra. Genom kommunens digitala tvilling ska det även vara möjligt för invånare att tillgodogöra sig uppdaterad information om till exempel; var det finns lediga parkbänkar och parkeringar samt badvattentemperatur vid kommunens badplatser.

Natur och friluftsliv

Det här vill vi

I Katrineholms kommun är naturupplevelser en del av det vardagliga livet. Vi tar hand om våra naturresurser både för naturens egen skull och för den livskvalitet som den erbjuder besökare och invånare. Portarna till naturen är många och genom skolskogar, tillgänglighetsanpassade leder och ett brett utbud av friluftsaktiviteter görs gröna upplevelser tillgängliga för många.

Natur och friluftsliv i vår kommun ska bidra till biologisk mångfald, invånares hälsa och kommunens attraktivitet. Naturen i kommunen har en hög biologisk mångfald och bidrar till flera ekosystemtjänster genom variationsrika och sammankopplade livsmiljöer på land, i vattendrag och i sjöar. Näringar, rekreation och annan verksamhet ska bedrivas för att främja en långsiktigt hållbar användning av naturen.

Kommunens natur främjar den sociala hållbarheten genom att erbjuda mångfunktionella, tillgängliga, nära och trygga platser för möten, undervisning, upplevelser, daglig motion och utflyktsmål. Att vistas i grönområden har en positiv inverkan på vår hälsa. Vi vill skapa flera portar till naturen i kommunen och således ge förutsättningar för naturupplevelser. Friluftslivet och andra besöksnäringar bidrar också till kommunens ekonomiska tillväxt och utgör en attraktionskraft för besökare och turister.

De gröna upplevelserna ska vara tillgängliga och mångfunktionella och spegla den mångfald av invånare kommunen har. Den tätortsnära naturen och skogen ska värnas och fler naturreservat ska upprättas för både människan och naturen.

Gröna stråk

I Framtidsplanens karta pekar vi ut gröna stråk genom staden. Syftet med de gröna stråken är att säkerställa att växt- och djurarter har en sammanhängande grönska att vandra via och att större grönområden eller naturområden kopplas samman. Sammanhängande gröna stråk och grönstrukturer skapar förutsättningar för biologiska samband. Ett grönt stråk kan bestå av olika typer av växtlighet, den kan gå via våra parker och befintliga grönområden, annan stadsgrönska som trädplanteringar i gator, kyrkogårdar, villatomter eller kolonilotter. Genom att integrera och sammankoppla stråk av grönska kan den biologiska mångfalden gynnas och viktiga ekosystemtjänster levereras. I framtiden har fler av de gröna stråken en potential att utvecklas till att bli viktiga portar till naturen, till exempel som vandringssträckor mellan olika typer av naturområden.

Natur och lärande

Skogen och naturen utgör en viktig resurs för pedagogik och lärande och för att skapa en relation mellan människan och naturen. Undervisning ute i naturen stimulerar nyfikenhet, engagemang och inlärning genom olika typer av upplevelser och sinnesintryck. Vi vill arbeta för att bevara och skapa fler platser för skolskogar och vi vill att varje elev i kommunen ska ha tillgång till ett naturområde i närhet till sin skola. Genom att lära sig om och vistas i naturen från tidig ålder kan en relation till naturen skapas. Det skapar i sin tur förutsättningar för att vi tillsammans ska kunna värna vår skog och natur långt in i framtiden.

Friluftslivsaktiviteter

Vår kommun har ett rikt friluftsliv och goda rekreationsmöjligheter som är betydelsefulla både för våra invånare och som attraktionskraft för besökare. När vi vistas ute i naturen och ägnar oss åt fysisk aktivitet gynnas vår hälsa och vårt välmående. I kommunen finns flera vandringsleder, cykelleder, ridleder och kanotleder med olika längd och svårighetsgrad. Både Sörmlandsleden och Näckrosleden passerar genom vår kommun. Genom att tillgänglighetsanpassa befintliga och nya leder och andra friluftsaktiviteter kan vi skapa förutsättningar för att alla ska kunna ta sig ut i naturen.

Katrineholms kommun med omnejd är rik på sjöar och möjligheterna till vattennära aktiviteter är goda. Att åka och bada ses vanligen inte som en friluftslivsaktivitet men är kanske en av de vanligaste naturupplevelserna som också en stor del av befolkningen ägnar sig åt på sommarhalvåret. Vårt arbete med att förbättra vattenkvaliteten i våra tätortsnära sjöar, kombinerat med att vi iordningställer badplatser och tillser hållbar infrastruktur till fler rekreationsområden, är alla en del av att tillgängliggöra badet som enkel naturupplevelse för Katrineholmare. Vi vill att naturen ska vara tillgänglig för alla typer av människor och möjliggöra en mångfald av aktiviteter som inte kostar något. Det ska finnas naturupplevelser för alla, vare sig det gäller att plocka svamp, bada, vandra eller ha picknick ute i naturen. De gynnar hälsan och utgör betydelsefulla sociala mötesplatser. I översiktsplanens karta har vi pekat ut särskilda områden för friluftsliv.

Karta - friluftsliv

Nedan finner du ett utdrag ur översiktsplanens karta. Här är kategorin friluftsliv tänt som visar viktiga områden för friluftsliv, vandringsleder, cykelleder, paddlingsleder samt kommunens badplatser och motionsspår. Lageret "särskilt område för friluftslivet" är klickbart för mer information och det går att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Opåverkade områden

Till opåverkade områden räknas mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av större exploateringar eller ingrepp i naturen. Opåverkade områden har betydelse för naturupplevelser, friluftsliv, biologisk mångfald samt jord- och skogsbruk. Här kan man uppleva ett landskap med ingen eller mycket liten påverkan av järnvägar, större vägar, större kraftledningar, tätorter och större bebyggelsegrupper, täkter, tippar, master eller andra typer av störande verksamheter. I dessa områden finns också möjligheter att njuta av naturlig tystnad. Den opåverkade karaktären innebär inte alltid höga biologiska värden, utan avser i många fall upplevelsen av platsen ur ett rekreativt perspektiv. Upplevelsen av ostördhet, tystnad, djurliv eller ödslighet är kvaliteter som efterfrågas av många idag och ska därför enligt Miljöbalken värnas långsiktigt av hänsyn också till kommande generationer. Dessa områden är också värdefulla för den lokala besöksnäringen kopplat till upplevelsevärdet. Utpekandet av opåverkade områden innebär inte några hinder för pågående markanvändning utan avsikten är istället att väga in behovet av att skydda områdena vid prövning av nya åtgärder.

Syftet är också att ge förutsättningar för handlingsfrihet för framtida generationer genom att bevara en karaktär av sammanhängande områden med begränsad påverkan på landskap och natur. Utgångspunkten är att stora exploateringar samlokaliseras till redan påverkade områden istället för att spridas ut, vilket i sin tur främjar ostörda helhetsmiljöer.

Under kategorin särskild hänsyn i kartan har vi pekat ut opåverkade områden med utgångspunkt i Länsstyrelsens analys och handlingsplan för grön infrastruktur. Några av avgränsningarna har vi justerat utifrån lokalkännedom om platsen (till exempel har större vägar och bebyggelsegrupper undantagits) och några mindre områden har utgått, men i huvudsak följer de utpekade områdena i handlingsplanen.

Kommunens ställningstagande
Områdenas opåverkade karaktär och värden ska bevaras så långt som möjligt. I de opåverkade områdena ska större anläggningar och verksamheter undvikas, till exempel vägar, järnvägar, kraftledningar, täkter, industrier och skjutfält, som kan medföra negativ påverkan på landskapsbilden, ge upphov till avgörande störningar eller dela upp området. Pågående markanvändningar inom området kan fortgå. Finns förutsättningar för vindkraftsetableringar inom området ska lämpligheten prövas. Gränserna för områdena är översiktliga och i gränszonerna får bedömningar göras från fall till fall om en åtgärd är lämplig eller inte.

Karta - opåverkade områden

Nedan finner du ett utdrag ur översiktsplanens karta från kategorin särskild hänsyn som visar opåverkade områden. Lagret är klickbart för mer information och det går att zooma i kartan.

För att se hela översiktsplanens karta där du också kan tända och släcka lager klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sjöar och vattendrag

Det här vill vi

Kommunens sjöar och vattendrag är betydelsefulla utifrån de ekonomiska, ekologiska och sociala värden de erbjuder. Vi vill arbeta för att öka kvalitén i våra vattenförekomster för att skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald och höjda rekreationsvärden. Våra sjöar och vattendrag ska vara frilufts- och hälsofrämjande platser och gynnsamma för djur- och växtlivet.

Vår kommun är rik på vatten. Våra sjöar och vattendrag skapar förutsättningar för ekonomiska, ekologiska och sociala värden inklusive många ekosystemtjänster. Vatten och natur ger ekonomisk tillväxt genom skapandet av förutsättningar för jord-, skogsbruk och fiske samt för besöksnäring. Vattenmiljöer utgör en betydelsefull tillgång för biologisk mångfald, djur- och växtlivet. De bidrar också till människors hälsa och de fungerar som sociala mötesplatser. För att dessa värden ska upprätthållas och utvecklas krävs natur- och vattenområden i tillräcklig omfattning och med god kvalitet. Den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar för att natur och vatten ska vara tillgängliga, trygga och sammanhängande. Vatten- och naturmiljöer i Katrineholms kommun har en hög biologisk mångfald och högt rekreationsvärde som vi ska skydda, stärka och bevara.

Ekologisk status och miljökvalitetsnormer

Vattendragens naturvärden och växt- och djurarter är beroende av naturliga flöden och variationer i vattennivåer. Sjöarna och vattendragen påverkas av mänskliga aktiviteter genom vattenreglering, rensningar och exploateringar. Utsläpp av miljögifter, försurande ämnen och näringsämnen får konsekvenser för vattenmiljöernas hälsa och vår möjlighet att utnyttja vattnets resurser. Sjöarna och vattendragens natur- och kulturvärden ska inte komma i konflikt med den fysiska planeringen och markanvändningen.

De allra flesta av sjöarna och vattendragen i kommunen klarar år 2024 inte kvalitetskravet ”God ekologisk status”. Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk – vattendirektivet – som ska säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Grundregeln för vattendirektivet är att alla grundvatten, sjöar, vattendrag och kustområden ska ha god ekologisk status, god kemisk status samt god kvantitativ status (endast för grundvatten). Statusen får inte heller försämras.

Som en del i vattendirektivet har Sverige implementerat miljökvalitetsnormer. En miljökvalitetsnorm (MKN) är en bestämmelse om kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. MKN för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet. Huvudregeln är att alla ska nå det som kallas god status. Kommunerna ska se till att normerna följs till exempel när de planerar för mark- och vattenanvändning. I tillsyn och planering ska hänsyn till MKN tas. Samtidigt som befolkningen växer och ny bebyggelse tillkommer behöver kommunen skydda och säkra dricksvattenförsörjningen.

För att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas på ett effektivt sätt behöver planeringen ske ur ett avrinningsområdesperspektiv. Detta betyder att planeringen inte kan stanna vid kommungränsen. Samarbete behövs ofta med kommuner som ligger uppströms respektive nedströms. Detta eftersom det som sker uppströms ofta påverkar vattenkvalitén nedströms.

Föroreningar i sjöar och vattendrag

Vår kommuns dagvattenrecipienter, sjöar dit dagvatten rinner till, har år 2024 gemensamt att de är måttligt eller högt belastade av miljöföroreningar och näringsämnen. Dagvattenrecipienterna är närliggande sjöar och vattendrag runt tätort och på landsbygden. Föroreningarna inkluderar bland annat tungmetaller, näringsämnen, giftiga organiska ämnen, olja, bakterier och virus. Att våra sjöar och vattendrag är belastade utgör en risk för växt- och djurlivet och får negativa konsekvenser för oss människor. En förorenad sjö påverkar möjligheterna till fiske, friluftsliv och rekreation kring sjön och begränsar upplevelsepotentialen. Rena sjöar är en attraktionskraft som stärker platsen och välmåendet hos de som nyttjar den.

Att förbättra statusen för våra sjöar och vattendrag innebär dubbla vinster för den ekologiska mångfalden och vår hälsa. Våra vatten- och naturmiljöer ska vara frilufts- och hälsofrämjande platser där människor vill vistas. Det förutsätter att dessa miljöer är välmående och fria från miljö- och hälsoskadliga ämnen. Åtgärder för att rena själva sjön behövs, men än viktigare är att förhindra utsläppen från första början.

Jordbruksmark och skogsbruk

Det här vill vi

Jordbruk, skogsbruk och livsmedelsproduktion är några av kommunens största näringar och en del av vår identitet och historia. Att de gröna näringarna fortsätter att utvecklas är viktigt för hela kommunens utveckling. Till följd av klimatförändringarna har odlingsbar mark minskat i världen och för vår framtida livsmedelsförsörjning ska vi se till att bevara jordbruksmark så långt som möjligt ur ett lokalt och nationellt perspektiv.

Till jordbruksmark räknas åker- och betesmark. Som en effekt av klimatförändringarna har andelen odlingsbar mark och jordbruksmark i världen påtagligt minskat. Till följd av det har jordbruksmarkens betydelse för att säkra livsmedelsförsörjningen uppmärksammats alltmer från lokal till nationell nivå. Vår jordbruksmark ses därför som en nationell resurs och har ett starkt skydd i Miljöbalken. Enligt 3 kap 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Den nationella och den regionala livsmedelsstrategin anger att den svenska livsmedelsförsörjningen ska öka. Det övergripande syftet med den regionala livsmedelsstrategin är att livsmedelsproduktionen till år 2030 ska ha ökat betydligt i volym, att den är hållbar och ger möjlighet till tillväxt och ökad lönsamhet.

Det kan förekomma intressekonflikter mellan bostäder och närliggande jordbruksverksamheter. Nya bostäder, även generationsboende, riskerar att hindra framtida förändringar i lantbrukets drift. Omfattande djurhållning och i vissa fall buller kan upplevas som störande av omgivningen. För att inte inskränka jordbrukets framtida möjligheter att utvecklas är det därför viktigt att vi undviker spridd bebyggelse i jordbrukslandskapet och beaktar behovet av skydds- och hänsynsavstånd. Det är viktigt att värna både jordbruksmarken som resurs och möjligheterna att ha en rationell och långsiktig jordbruks- och produktionsnäring. Sidoverksamheter till lantbruket är en förutsättning för att ha en levande landsbygd, och etableringen av dessa stärker platsens upplevelseutbud och besöksnäringen. Det kan till exempel handla om etableringen av en gårdsbutik till befintlig livsmedelsproduktion. I odlingslandskapet finns det ofta överblivna ekonomibyggnader som med fördel kan användas för att utveckla besöksverksamheter och andra mindre verksamheter. Detta behöver vi pröva från fall till fall men är generellt något som ses som en positiv utveckling.

Jord- och skogsbruket är betydelsefulla näringar i vår kommun och utgör en bas för livsmedel och råvaruproduktion samt förädlingsindustri. Jord- och skogsbruket genererar arbetstillfällen men skapar också möjligheter och förutsättningar för att bosätta sig på landsbygden. Ett hållbart jord- och skogsbruk bidrar också till att upprätthålla kommunens särpräglade kulturlandskap, värnar om den biologiska mångfalden samt skapar förutsättningar för attraktiva rekreationsmiljöer för människor att vistas i. Vår utgångspunkt är inga större sammanhängande jordbruksområden ska tas i anspråk för större exploateringar, utveckling ska i huvudsak ske genom förtätning inom befintliga strukturer. I våra noder har en del av bebyggelseutvecklingen pekats ut på jordbruksmark där ingen annan möjlig mark finns att bebygga, men det har så långt som möjligt undvikits. Vid exploatering av jordbruksmark ska hänsyn tas till arronderingen av den kvarvarande marken. Planen anger även ställningstaganden kring hur vi ska hantera enskilda förhandsbesked och bygglov på landsbygden, för att skydda jordbruksmark för framtida behov.

Skogsvårdslagen reglerar hur den svenska skogen och skogsmarken ska skötas. Enligt denna utgör skogen en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras (Skogsvårdslag (2008:662)). Liksom inom jordbruket bör produktionsmål och miljömål inom skogsbruket väga lika tungt. ”Levande skogar” är det nationella miljömål som främst kopplas till skogsbruket. Det innebär att skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Katrineholms kommun är rikt på skog och natur med både höga biologiska, rekreativa och ekonomiska värden. Efterfrågan på skogsråvara ser ut att fortsätta öka, inte minst kopplat till större efterfrågan på bioenergi som trä utgör och opåverkad eller obrukad skog saknas så gott som helt i kommunen. Arealer med gammal skog har successivt minskat i kommunen vilket får effekter på både växt- och djurliv. En homogen produktionsskog erbjuder färre ekosystemtjänster och skapar en utarmad livsmiljö för övrigt djur- och växtliv än en äldre, blandad skog som också fyller fler klimatanpassningsfunktioner och rekreationsvärden. I kommunens eget skogsbruk ska vi sträva efter att de biologiska och rekreativa värdena värderas högre än den ekonomiska aspekten av att bruka produktionsskog.

Kulturmiljö

Det här vill vi

Kulturmiljövärden ska skyddas och bevaras för framtida generationer samt göras kända och lättillgängliga för boende och besökande i kommunen.

Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas, Kulturmiljölag (1988:950).

Idag är kulturmiljö en självklar del i samhällsplaneringen och vi ska identifiera och beskriva olika kulturvärden och kulturmiljöer så att dessa värden kan tillvaratas och utvecklas på bästa sätt. De avtryck som tidigare generationer har gjort ska förvaltas med respekt och lämnas över i så oförvanskat skick som möjligt till kommande generationer. Det innebär inte att vi ska hindra utveckling av dessa områden utan att dessa kulturmiljöer ska vårdas och bevaras men också användas, upplevas och i vissa fall utvecklas.

Kulturmiljö är ett samlat begrepp för människans påverkan på sin omgivande miljö genom tiderna. Den består av såväl föremål, byggnader, anläggningar och fornlämningar som kulturlandskap. Dessa bildar spår av människors verksamhet där historiska och geografiska samband som kan utläsas och tolkas.

Kulturmiljövård är det begrepp som idag används för att skydda, vårda och informera om vårt gemensamma kulturarv. En väl hanterad kulturmiljö skapar goda livsmiljöer där både hela miljöer och enskilda kulturvärden förstärker landskapets identitet och ger en rikare historia.

När byggnader och miljöer står inför förändringar är ett långsiktigt förhållningssätt viktigt. Grundläggande för hantering av kulturmiljöer och kulturhistoriska värden i den fysiska planeringen är först och främst en acceptans för att varje plats har sina specifika förutsättningar och varje plats bidrar därför med sin del till vårt samlade kulturarv. Vid arbete med detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglov, rivningslov och marklov är målet att förstärka och utveckla den bebyggelsestruktur som finns. Det är av stor vikt att vi vid arbete med planering och bygglovshantering tar ställning till vad som ska bevaras och varför, eftersom de beslut som vi fattar idag påverkar framtida generationers livsmiljö.

Den fysiska planeringen ska verka för en utveckling där det gamla kan integreras med det nya. Vi ska värna om våra kulturhistoriska miljöer, bebyggelseområden och enskilda byggnader. Vårt kulturarv ska vara tillgängligt för och kunna upplevas av våra kommuninvånare och besökare. Samtidigt ska den fysiska planeringen verka för att utveckla kommunen genom ny bebyggelse som avspeglar samtiden. Genom detta skapar man bättre förutsättningar till ett kvalitativt bevarande och en utveckling av kulturmiljön.

Skälen att bevara kulturmiljön kan vara såväl historiska, sociala, estetiska som ekonomiska. Beroende på sammanhanget kan kulturvärden vara av lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse. Synen på vad som är viktigt att bevara och vad bevarande och utveckling är förändras ständigt. En väl hanterad kulturmiljö skapar goda livsmiljöer där både hela miljöer och enskilda kulturvärden förstärker platsens och kommunens identitet.

Det är av stor vikt att skapa förståelse för avvägningen mellan det allmänna intresset av att bevara vårt gemensamma kulturarv och den enskildes ekonomiska och känslomässiga förhållande till en aktuell byggnad eller miljö. Genom att ha en väl fungerande dialog och samsyn mellan länsstyrelsen, kommunen, politiker, tjänstepersoner, fastighetsägare, näringsliv och invånare skapar vi bättre förutsättningar för ett kvalitativt bevarande och utvecklande av kulturmiljöer.

Byggnadsminnen

Vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer bedöms ha ett så högt kulturhistoriskt värde att det ligger i allas vårt gemensamma intresse att de bevaras för framtiden. Det kan bland annat ske genom en byggnadsminnesförklaring i enlighet med kulturmiljölagen. Det är Länsstyrelsen, i samråd med fastighetsägaren, som beslutar att en byggnad eller annan miljö ska skyddas som byggnadsminne. Byggnadsminnen ska skyddas och underhållas så att deras värden kan bestå. I vår kommun finns flera utpekade byggnadsminnen till exempel; Järnvägsstationen, gamla Posthuset och Eriksbergs slott.

Kyrkliga kulturminnen

I Kulturmiljölagens fjärde kapitel finns bestämmelser som skyddar kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser tillkomna före 1940 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen, även förändringar som kan påverka upplevelsen av den kyrkliga miljön kräver tillstånd. Enligt kulturmiljölagen ska alla kyrkobyggnader som lagen omfattar vårdas och underhållas så att de kulturhistoriska värdena inte minskas eller förvanskas. I vår kommun finns flera kyrkomiljöer som omfattas av denna lagstiftning.

Riksintresse för kulturmiljö

Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som riksintressen. Riksintresseområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det syfte som riksintresset avser. I kommunens planeringsarbete ska riksintressen tillgodoses och om möjligt ska dess värden förstärkas. I kommunen finns sex riksintresseområden för kulturmiljö, dessa redovisas i kartan med kommunens ställningstagande till dessa.

Kulturminnesvårdsprogram

Utöver den riksintressanta miljön och byggnadsminnen finns ytterligare miljöer och byggnader som är av stort kulturhistoriskt intresse. Dessa redovisas nu i Katrineholms kulturminnesvårdsprogram från 1988 men ett nytt kulturmiljöprogram för kommunen är under framtagande.

Detaljplan

Genom bestämmelser i en detaljplan har vi möjligheter att skydda ett områdes kulturvärden och ange hur ett område kan utvecklas och förändras utan att kulturvärdena skadas. I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det tydliggöras vilka kulturvärden området har och hur de påverkas av den föreslagna förändringen. Att skydda ett områdes kulturvärden i en detaljplan kan ske genom att begränsa byggrätter och införa bestämmelser om placering och utformning för ny bebyggelse. I detaljplanen kan också varsamhetsbestämmelser och bestämmelser om skydd av kulturvärden införas, till exempel rivningsförbud av befintliga byggnader.

Fornlämningar

Fornlämningar har ett starkt skydd i svensk lag sedan 1600-talet. Fornlämningar definieras som lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Det är förbjudet enligt lag att utan tillstånd ändra eller skada en fornlämning. Länsstyrelsen beslutar om möjlighet till att göra ingrepp i fornlämningar. Det är Riksantikvarieämbetet som ansvarar för fornminnesregistret där alla kända fornlämningar registreras. Fornminnesregistret är en av flera planeringsunderlag för kommunens verksamhet.

Omsorgsboenden

Det här vill vi

I vår kommun ska alla invånare kunna känna livskvalitet. Omsorgsbostaden ska stärka livskvaliteten hos de som bor där. Boende för äldre och för personer med funktionsnedsättningar ska planeras utifrån behovet av en upplevelserik, tillgänglig, trygg och hälsosam miljö både inom- och utomhus.

Boende för äldre

Andelen äldre i befolkningen ökar. Detta gör att den framtida efterfrågan på anpassat boende för äldre kommer att öka. Den svenska boendemarknaden för äldre är idag, år 2024 en blandning av olika typer av boenden anpassade för olika behov och önskemål. Vi ställer oss därför positiva till andra aktörer som vill skapa fler mellanboendeformer både i staden, tätorterna och på landsbygden. När det finns behov att flytta ifrån till exempel sin villa vill vi eftersträva att det ska finnas möjlighet att flytta till en tillgänglig lägenhet eller ett anpassat boende i närområdet. Vi bedriver verksamhet i flera av våra noder. Vårdboenden finns år 2024 i Katrineholm, samt i kommunens tre servicenoder Björkvik, Äsköping och Valla. Ökningen av befolkningen de närmaste åren förväntas inte leda till att helt nya vårdboenden byggs på landsbygden.

Befolkningsprognoser för Katrineholms kommun visar att åldersgruppen 65–79 minskar något under resterande del av 2020-talet men ökar från början av 2030-talet och framåt. Åldersgruppen 80 år och uppåt ökar kontinuerligt under hela perioden fram till år 2050. Kommande åren genomförs renoveringar av kommunens vårdboenden och i takt med detta skapas också nya boendeplatser varje år. Utbudet av platser på våra vårdboenden bedöms vara tillräckligt fram till första delen av 2030-talet. Efter det kommer vi succesivt att behöva fortsätta tillskapa omsorgsboenden fram till 2050. Behovet av att tillskapa fler bostäder påverkas bland annat av hur kommunens befolkningstillväxt ser ut de kommande åren samt i vilken ålder de som flyttar till oss är. Vi behöver därför fortsätta följa prognoserna och vid behov revidera våra antaganden om behov av vårdplatser efter dem.

Ett tillgängligt boende är en förutsättning för att äldre ska kunna leva ett självständigt liv och ha möjlighet att bo kvar hemma länge. Vi ska dra nytta av välfärdsteknologi för att möjliggöra detta, samtidigt som befintligt bostadsbestånd behöver fortsätta att tillgänglighetsanpassas. Tillgänglighetsmärkning av flerbostadshus och matchning av tillgänglighetsanpassade lägenheter för äldre efter behov är fortsatt viktigt. Satsningarna på välfärdsteknologi ska bidra till ökad trygghet och skapa en bättre livskvalitet för äldre, då det både kan stödja kvarboende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov.

Boende för personer med funktionsnedsättningar

Boenden med särskild service för personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska finnas integrerat i stads- och boendemiljöerna i kommunen. Grupp- och servicebostäder finns år 2024 utspridda i delar av staden, där också efterfrågan på boendeplatserna är störst. Utanför staden finns år 2024 en gruppbostad för personer med funktionsnedsättningar, vilken är placerad i Sköldinge. Andra typer av verksamhetslokaler som kommunen har att planera för är till exempel träffpunkter, daglig verksamhet och olika former av hälso- och sjukvård. Genomgående ska lokaler som planeras för målgruppen vara väl integrerade i miljön. Genom att kontinuerligt följa målgruppens behov och utveckling kan vi erbjuda rätt typ av boendeplatser och på platser där behov uppstår. Genom att se till att våra gruppbostäder följer gällande riktlinjer för till exempel trygghet, tillgänglighet, hälsosam miljö och tillgång till kollektivtrafik kan vi erbjuda goda livsvillkor för de som bor där.

Utbildning

Det här vill vi

I Katrineholm ska alla barn och unga ha tillgång till trygga, utvecklande och hälsosamma miljöer för lärande. Skolan är en av barn och ungas viktigaste arenor för utveckling och den fysiska miljön ska utformas för att stötta en positiv utveckling. Våra skolor och gymnasieskolor ska vara logiskt placerade och tillsammans med vuxenutbildning och campus för högre utbildning möjliggör de livslångt lärande av hög kvalitet.

God utbildning och bra förutsättningar för barn- och ungas lärande är en av kommunens viktigaste attraktionskrafter. Att planera för skolor och förskolor i bra lägen och miljöer som stimulerar lärande är därför viktigt. I takt med att Katrineholms kommun fortsätter att växa med nya bostäder och invånare kommer behovet av offentlig service, däribland skolor och förskolor, att öka. Behovet av nya skolor och förskolor uppstår gradvis vartefter barn föds och inflyttning sker. Det är därför viktigt att planering av nya skolor sker tidigt, med utgångspunkt i befolkningsprognoser och i takt med byggnation av bostadsområden. I ett område med 5000 invånare kan det antas att det behövs ungefär 300 förskoleplatser och 450 grundskoleplatser.

Vi vill att så många barn och unga som möjligt ska gå eller cykla till skolan. Barn som kan gå eller cykla själva eller med en vuxen till skolan får både bättre hälsa och möjlighet att orientera sig i sina områden. Därför är det viktigt att trafikmiljöer runt skolor är säkra och utrustade med gång- och cykelbana. För de barn och unga som åker kollektivtrafik till skolan är placeringen av busshållplatser extra viktig. Trafiksäkra vägar till hållplatsen, logisk placering och möjlighet att parkera sin cykel på platsen är extra viktigt. Genom placeringar och utformning av trafikmiljöer kring skolor och kollektivtrafik vill vi bidra till att öka barns rörelsefrihet.

Utemiljö

Vår utgångspunkt är att alla barn i Katrineholm ska ha tillgång till trygga, utvecklande och hälsosamma miljöer för sin skolgång, både i sina skollokaler och i sin utemiljö. Därför ska alla förskolor och grundskolor ha friyta i direkt anslutning till sina lokaler. För små barn är utemiljön av särskild vikt. Vår utgångspunkt är att alla förskolor ska ha en friyta som är tillräcklig för barn och pedagoger att leka och bedriva bra utbildningsverksamhet på och vi vägleds av Boverkets riktlinjer för mängd friyta. Även grundskolorna i kommunen ska ha utemiljöer som inbjuder barn att röra sig och ta del av gården och gärna tillgång till angränsande områden för fysisk aktivitet, till exempel skog eller grönområde. I områden med hög täthet behöver skolor och förskolor integreras i befintlig bebyggelse men bristen på egen utemiljö ska då kompenseras till exempel genom nära tillgång till en park eller grönområde med plats för lek och aktivitet. Utemiljöer kring skolor och förskolor ska i så hög grad det är möjligt utformas så att de inbjuder till lek och nyttjande även kvällstid.

Högre utbildning och vuxenutbildning

Katrineholms vuxenutbildning och Campus ska erbjuda vuxna Katrineholmare möjlighet till livslångt lärande. Genom god samverkan med universitet, högskolor och yrkeshögskolor och näringslivet i Katrineholm kan kommunen erbjuda tillgång till högre utbildning med god koppling till arbetsmarknaden. Ett utbildningsutbud som är anpassat till näringslivets nuvarande och kommande kompetensförsörjningsbehov är viktigt för att bidra till ett välmående näringsliv och ekonomisk tillväxt för kommunen.

Den fysiska planeringen kan möjliggöra goda förutsättningar för högre utbildning och vuxenutbildning genom att till exempel verka för goda kollektivtrafikkopplingar till orter med lärosäten och moderna lokaler för distansutbildning.

Teknisk försörjning

Det här vill vi

Vi ska upprätthålla en långsiktig, hållbar och säker teknisk försörjning av vatten, avlopp, avfall och energi. Med ett föränderligt klimat och relaterade miljörisker kommer nya krav ställas på samhället. Vi behöver därför redan idag säkerställa att den tekniska infrastrukturen kan hantera de krav som kommer ställas på den.

Dricksvatten

Tillgången till dricksvatten av god kvalité och i tillräcklig mängd är en förutsättning för vår existens. Genom att skydda yt- och grundvattentillgångar från föroreningar samt använda vårt dricksvatten på ett hållbart sätt kan vi säkra tillgången till dricksvatten, nu och i framtiden, samtidigt som vi bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Vattenförsörjningen för kommunens största vattenverk baseras på att sjövatten pumpas upp och får infiltrera i en ås, så kallad konstgjord infiltration. Efter det pumpas grundvatten upp och leds till vattenverket där det bearbetas till ett hälsosamt och rent dricksvatten. I kommunen finns år 2024 ytterligare tre kommunala grundvattenverk.

Vi behöver därför även skydda de områden som används för infiltration av vatten från förorening och exploatering.

Avloppsvatten

Rosenholms avloppsreningsverk byggdes ursprungligen år 1956 för mekanisk och biologisk rening av avloppsvattnet. 1978 hade reningsverket utökats med ett kemiskt reningssteg. Reningsverkets slam är sedan 2008 Revaq-certifierat, vilket betyder att vi kan återföra näringsämnen till åkermarken. 2014 byggdes Rosenholm om för hårdare miljökrav på bland annat kväve- och fosforrening. Rosenholms reningsverk är dimensionerat för 53 000 PE (personekvivalenter) varav belastningen idag år 2024 är cirka 41 000 PE. Utgående renat vatten från Rosenholms reningsverk släpps i recipienten som utgörs av Djulösjön som ingår i Nyköpingsåns avrinningsområde.

Idag är dagvatten från delar av kommunen sammankopplat med avloppsvatten vilket ger en onödig belastning på reningsverket. Genom att successivt separera dagvattenledningar från avloppsnätet kan belastningen på reningsverket minska.

Dagvatten

Dagvatten är ytligt avrinnande vatten från till exempel gator, parker och tak. Dagvatten kan ge upphov till problem för samhället om det tar upp föroreningar från marken, till exempel oljerester eller tungmetaller. En stor del av de miljöskadliga ämnen som idag rinner ut i våra sjöar och vattendrag kommer från dagvatten. Vi behöver därför dels arbeta för att minska mängden föroreningar som dagvattnet tar upp, dels skapa lösningar för att rena det dagvatten som rinner vidare till våra sjöar. Dialog bör föras med fastighetsägare för att förbättra det lokala omhändertagandet av dagvatten. Förorenat dagvatten ska renas och vid behov kan krav på rening ställas enligt Miljöbalken och Lagen om allmänna vattentjänster.

Dagvatten skapar också problem när det leds i samma system som avloppsvatten, som då leds till de kommunala reningsverken. Reningsverken är konstruerade för att rena avloppsvatten från främst kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen som BOD7 men är inte anpassade för att hantera stora flöden av dagvatten eller de föroreningar dagvattnet kan föra med sig.

Om det faller mycket regn kan dagvattnet leda till akuta problem i byggda miljöer om samhället inte är uppbyggt för att kunna hantera stora vattenflöden. Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvattensystem som är byggt för att endast avleda vattnet. Någon rening eller annan hantering av vattnet förekommer sällan. För att ha beredskap för en ökad mängd dagvatten orsakat av ett förändrat klimat är det nödvändigt att ställa högre krav på avvattning och höjdsättning av planområden samt att tillräckliga markområden avsättas till lokalt omhändertagande av dagvatten. Vid planering av infrastruktur måste hänsyn tas till bästa resursanvändning av befintliga anläggningar med tillhörande ledningsnät. Förutsättningar för bra dagvattenlösningar är att de hanteras tidigt planarbetet och dagvattnet ska ses som en resurs i stadsplaneringen.

Dagvatten vid planläggning

I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och hydrogeologiska förutsättningar undersökas för att fastställa vilken typ av dagvattenhantering som är möjlig. Det är viktigt att blivande fastighetsägare tidigt får information om kraven på och syftet med dagvattenhanteringen, och att informationen förs vidare vid försäljning. Lokalt omhändertagande ska prioriteras, om det är svårt att åstadkomma ska dagvattnet fördröjas innan det når det kommunala nätet. Vattnet kan fördröjas genom att behålla en så naturlig vattenbalans som möjligt, att kartlägga avrinningsvägar och använda dessa för öppna dagvattenstråk. Genom att avleda så mycket dagvatten som möjligt över gräs- och planteringsytor minskar även mängden föroreningar som leds vidare. Hårdgjorda ytor (exempelvis asfalt) ska undvikas och istället ska material som tillåter infiltration, till exempel, grus, betonghålsten eller växtbeklädda tak användas. Därigenom minskar belastningen på befintliga dagvattensystem och vatten återförs till marken, vilket behövs för växtligheten och grundvattenbildningen. Omhändertagandet av dagvattnet ska ses som en resurs för staden och öppna dagvattenanläggningar, som exempelvis dammar, kan utgöra ett positivt inslag i stadsmiljön.

Renhållning

En fungerande och välplanerad avfallshantering är en viktig del i den kommunala infrastrukturen och en förutsättning för en hållbar utveckling. Den kommunala avfallshanteringen kräver ytor för insamling, mellanlagring, sortering och omlastning, och hanteringen av avfall medför stora transportbehov. Transporter sker både av enskilda kommuninnevånare till återvinningscentralen eller till en återvinningsstation samt som samordnade transporter av avfall från fastigheter med sopbilar. Närhet till återvinningscentral eller återvinningsstationer är viktigt för att minska behovet av att använda bilen för att transportera avfallet. Avfallstransporter i kommunen ställer krav på framkomligt vägnät för sopbilar.

Katrineholms kommun arbetar enligt beslutad avfallsplan. Sörmland Vatten och Avfall AB sköter, på uppdrag av Katrineholms kommun, drift, skötsel och underhåll av avfallverksamheten. Insamling och transport av avfall under kommunalt ansvar utförs av Sörmland Vatten och Avfall AB.

För att uppnå en välplanerad avfallshantering behöver detaljplaner för ny- eller ombyggnation medge plats för fastighetsnära insamling samt lättillgängliga insamlingsplatser. Ytor för insamling av förpackningar ska ligga bostadsnära. Från och med 1 januari 2027 ska samtliga kommuner i Sverige ha infört fastighetsnära insamling av förpackningar. Fastighetsnära insamling kräver större ytor för sortering vid flerbostadshus, men kommer även att påverka enbostadshus samt fritidshus.

När vi planlägger nya områden ska vi tillgodose en markanvändning som stödjer en långsiktigt hållbar avfallshantering. Anläggningar för insamling av avfall ska finnas i strategiska lägen så att det är lätt att göra rätt samt med så få transporter som möjligt. En del i att skapa nya möjligheter för återvinning i strategiska lägen är att göra kommunens återvinningscentral mer lättillgänglig. Här finns också potential att kombinera återvinning med funktioner för återbruk och återanvändning.

Energiförsörjning

Det här vill vi

En trygg energiförsörjning är en avgörande förutsättning för samhällsutvecklingen. Vi ska bidra till att skapa förutsättningar för ett minskat energibehov och en trygg och hållbar energiförsörjning genom att främja en hållbar och lokal produktion, distribution och användning av förnybar energi samt arbeta för att Katrineholms kommun senast år 2045 ska vara oberoende av fossila bränslen.

Energisystemet har stor betydelse för vår samhällsutveckling och förändras kontinuerligt. Utfasningen av fossila bränslen och den ökande elektrifieringen leder till stora förändringar av energisystemet. I vår kommun vill vi möjliggöra en hållbar lokal energitillförsel som gynnar både försörjningstryggheten och klimatet.

Energiproduktion i Katrineholm

Huvuddelen av den energi som används i Katrineholms kommun år 2024 importeras i form av el, fossila bränslen samt förnybara bränslen. Lokal energiproduktion sker genom kraftvärmeverk, två biogasanläggningar, två större vindkraftverk samt en sol- och vindpark. Kraftvärmeverket levererar fjärrvärme och el genom förbränning av utsorterade industrifraktioner, främst trä, samt bioolja. Biogasanläggningarna producerar fordonsgas från avloppsvatten respektive gödsel. Utöver dessa större anläggningar finns även sju vattenkraftverk och ett ökande antal mindre solcellsanläggningar.

För att öka produktionen av lokal och förnybar energi ser kommunen positivt på etablering av små- och storskalig förnybar energiproduktion samt energilager. Kommunen har valt att inte peka ut särskilda områden som särskilt lämpliga för energiproduktion, utan kommer bedöma varje förfrågan efter dess påverkan på omgivningen och bidrag till energisystemet.

Energidistribution

Att elförsörjningen är tillräcklig och väl koordinerad med förväntat behov är viktigt för utvecklingen av kommunen. Genom att samverka med elnätsföretagen ska vi verka för att säkerställa att det finns förutsättningar för en god elnätsförsörjning samt att elnätsanläggningar inte påverkar säkerhet eller människors hälsa.

Fossila bränslen används främst för transporter men ska fasas ut fram till 2045 genom elektrifiering och övergång till förnybara bränslen. En elektrifiering av transportsektorn ställer krav på en väl utbyggd laddinfrastruktur. Genom en utbyggnad av publika laddstationer vid besöksmål samt vid hyreshus ska kommunen underlätta omställningen till fossilfria persontransporter.

Energianvändning

En god energihushållning och effektiv energianvändning leder till såväl lägre driftkostnader som minskad miljöpåverkan samt stärker samhällets motståndskraft vid störningar.

Genom att arbeta för energi- och resurseffektivitet i befintliga byggnader och vid nyproduktion samt premiera god energi- och resurseffektivitet vid detaljplanering av nya områden ska kommunen verka för en mer hållbar energianvändning.

Miljö- och riskfrågor

Det här vill vi

Katrineholms kommun ska vara smart planerad för att minimera risker kopplat till klimatförändringar, den byggda miljön eller andra typer av hot. Våra system för samhällsnytta och service behöver kunna ställa om för att upprätthållas vid händelse av olyckor eller om en risk blir verklighet. Vi hanterar risker tidigt i samhällsplaneringen för att hitta lösningar som minimerar risker, och använder dessa för att istället skapa mervärden i stadsbilden.

Samhällsplaneringen i Katrineholm behöver hantera en rad olika typer av risker. Det handlar bland annat om hur vi hanterar områden med risk för ras eller skred, områden med förorenad mark eller risker kopplade till verksamheter till exempel transporter av farligt gods, eller störande verksamhet. Det handlar också om hur vi hanterar riskerna för översvämningar och effekterna av värmeböljor och torka. En robust samhällsplanering minimerar sannolikheten att en risk inträffar, samtidigt som lösningarna för att hantera en risk kan skapa mervärden i samhällsplaneringen och stadsbilden. Ekosystemtjänster är kanske det bästa exemplet på detta. Vår kommun behöver vara rustad för att klara kriser och oväntade händelser. Den fysiska planeringen ska underlätta krisledning och bidra till ett robust samhälle som effektivt kan möta olika typer av störningar. Utgångspunkten i vår planering är att vi ska förebygga risker så de inte sker, men i det läge en oförutsedd störning eller händelse ändå sker ska vi minska de negativa konsekvenserna av den och begränsa effekterna på invånares liv.

Beredskap i samhällsplanering

Kommunernas förmåga att upprätthålla sin verksamhet under störda förhållanden och ytterst i samband med krigsfara och krig är av grundläggande betydelse för Sveriges förmåga att motstå yttre hot. I händelse av krig eller andra katastrofer ska behovet av skyddsrum vara utrett samt samhällsviktiga system som till exempel vattendistribution eller sjukvård kunna fungera. Kommunen behöver också ha förberedda trygghetspunkter för invånare som kan användas vid allvarliga eller längre samhällsstörningar.

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krig eller krigsfara. Det civila försvaret syftar till att skydda befolkningen och upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid fara för krig. Vi ska i vårt planeringsarbete ha med kriget som en riskfaktor. Genom att beakta vikten av att sprida samhällets resurser och viktiga funktioner i hela kommunen, planera för alternativa rutter för infrastruktur vid avbrott eller störning samt ha beredskap för hur människor kan förflyttas och sätta sig i säkerhet kan vi bygga ett robust samhälle med beredskap att fortsätta fungera även vid en kris.

Översvämning

Klimatförändringarna har medfört att Sverige under de senaste åren har drabbats av större och mindre översvämningar i områden nära sjöar och vattendrag, vilket resulterat i ekonomiska förluster, miljökonsekvenser och svåra skador på infrastrukturen. När det gäller Katrineholm så visar den översiktliga översvämningskarteringen som Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap genomförde 2015 för Nyköpingsån att det råder översvämningsrisk längs med Backasjöns, Duveholmssjöns och Djulösjöns stränder. Under 2023 har en skyfallskartering tagits fram för Katrineholms stad och vid projekt och detaljplanering ska dessa områden tas i beaktande.

Ras, skred och erosion

Ras och skred sker naturligt i känsliga områden, men det är många gånger människans påverkan vid exploatering och förändrad markanvändning som initierar ras och skred. I större delen av landet är ras och skredproblematiken liten. Risken för ras och skred ökar i kuperad terräng och vid närhet till vatten. Det är därmed inte lämpligt att placera byggnader i områden som riskerar påverkas av ras och skred.

Erosion är en naturlig process som förekommer mer eller mindre längs de flesta sjöar och vattendrag. Kraftiga vindar och regn kan ge upphov till erosion, särskilt i brantare terräng med lätteroderade jordarter. Erosionen kring strandområden kan ha stor påverkan på ras och skred.

Risken för ras, skred och erosion kan komma öka på grund av klimatförändringarna och att nederbörden förväntas öka i Sverige. Den ökade vattenavrinningen riskerar att påverka markstabiliteten vid sjöar och vattendrag, vilket i sin tur innebär att förutsättningarna för skred ökar. En förändring av vattennivåerna till följd av klimatförändringarna innebär att strandområden som idag inte är utsatta riskerar att utsättas för erosion i framtiden. Erosionen påverkar ras- och skredrisken på så vis att markstabiliteten ändras när material flyttas från stranden ut i sjön/vattendraget. En ökad nederbörd kommer ha samma effekt på erosion som vid ras och skred. Nederbörden kan medföra att massor börja röra på sig.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som transporteras, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods delas in i olika klasser beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till. Logistikcentrum i Katrineholm är en plats där olika typer av varor omlastas för att främst byta transportslag från tåg till lastbil eller vice versa. Bland de varor som omlastas inkluderas farligt gods.

Rekommenderade primära vägar för transporter med farligt gods inom kommunen är vägarna 52, 55, 56 och 214. En rapport om riskhantering av farligt gods på väg i Katrineholm togs fram 2013. Enligt rapporten förekommer det en hel del transporter av farligt gods på vägnätet även efter att östra förbifarten har öppnats, detta beroende på att det finns verksamheter relativt centralt i Katrineholm dit farligt gods transporteras. Målpunkternas verksamheter är således styrande för trafik med farligt gods genom centrum.

En riskanalys har tagits fram för järnvägen genom Katrineholms stad under våren 2013. I riskanalysen bedöms att sannolikheten för att en större tågolycka med farligt gods inträffar är mycket liten till osannolik, men konsekvenserna av en sådan olycka kan bli mycket allvarliga för de som bor eller vistas i närheten av området. Sannolikheten för att andra godståg eller ett persontåg ska spåra ur är något högre eftersom dessa transporter är vanligare än transporter av farligt gods. Konsekvenserna av en sådan urspårning bedöms som små. Vidare bedöms att ett urspårat tåg inom Katrineholms stad inte kommer att hamna utanför spårområdet då tågen som passerar genom staden har låg fart.

Drivmedelstationer

Flertalet av stadens drivmedelsstationer är lokaliserade i tätbebyggda områden nära bostadshus och annan skyddsvärd bebyggelse. Stationerna innebär risk för brand samt risk för läckage och föroreningar. Placering i tätbebyggda områden innebär även att transporter av farligt gods sker på mindre lämpliga vägar i staden. För omgivningen innebär en sådan anläggning också risk för störningar i form av ofta omfattande fordonstrafik även nattetid, buller, avgaser och ljusstörningar från strålkastare. För omgivningen finns också risk för långsiktiga hälsoeffekter orsakade av avgaser och lättflyktiga kolväten som avgår från fordon och vid tankning och påfyllning av tankar. Enligt Boverkets publikation ”Bättre plats för arbete” rekommenderas riktvärde på skyddsavstånd på 100 meter, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och det resterande skyddsavståndet beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. Hur stort skyddsavstånd som behövs beror på de lokala förutsättningarna och får utredas vidare i varje enskild detaljplan. Med avseende på miljö, hälsa och säkerhet är vår målsättning att de befintliga drivmedelsstationerna i Katrineholm omlokaliseras till utkanterna av staden i närhet till våra utpekade kommunikationsstråk och detsamma ska gälla vid nyetableringar av stationer.

Industrier

År 2024 har vi två industrier som ligger centralt i staden och kan medföra fara för miljön och människor om en olycka skulle inträffa på verksamheten. Ett av företagen är klassad som farlig verksamhet av Länsstyrelsen och på grund av sitt läge skulle kunna förorsaka stor förödelse vid en olycka. Företaget hanterar en avsevärd mängd gasol i sin verksamhet. Även det andra företaget hanterar gasol och detta bör beaktas vid nybyggnation. Sannolikheten för att en BLEVE (Boiling liquid expanding vapor explosion) inträffar för industrierna anses som mycket liten medan konsekvenserna blir mycket stora. Avspärrning vid gasolläckage är 300 meter och avspärrning vid en BLEVE är 1 000 meter.

En annan faktor gällande industrier är buller. Industribuller och annat omgivningsbuller är en viktig faktor att ta hänsyn till vid lokaliseringsprövning av nya bostäder i detaljplan eller bygglov. I Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller anges ljudnivåer som bör gälla vid planläggning av bostadsbebyggelse i områden som påverkas av industri och annat verksamhetsbuller. Boverkets vägledning ska ge stöd vid planläggning och byggande av bostäder i områden som är utsatta för buller från industrier och annan liknande verksamhet. I vägledningen ges förslag till vilka ljudnivåer utomhus som bör föranleda kompensationsåtgärder som en ljuddämpad sida och annan bulleranpassning av byggnaderna. Vägledningen anger även när bostadsbebyggelse är olämplig ur bullersynpunkt. Användningsområdet preciseras med vilka bullerkällor som vägledningen är avsedd att användas för.

Trafikbuller

Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och trenden pekar mot att fler kommer att besväras i framtiden då all slags trafik har ökat kontinuerligt, mest på väg. Den 1 juni 2015 trädde en ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggande i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i plan- och bygglagen är uppfyllt i planläggning, bygglov och förhandsbesked. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer som ej överskrider riktvärdena, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. En övergripande bullerkartläggning för väg- och järnväg har genomförts för Katrineholms stad 2013. Kartläggningen påvisar att längs med de stora transportsträckorna på väg och järnväg är områden utsatta för bullernivåer överskridande gränsvärdet för den ekvivalenta ljudnivån. Utifrån dessa kartläggningar kan antagandet göras att riktvärdena för tillåtna bullernivåer överskrids även på landsbygden längs järnvägen och de stora riksvägarna som går genom kommunen. Vid framtida exploateringar i närheten av de stora kommunikationsstråken är detta viktigt att beakta i bygglov- eller detaljplanehandläggningen.

Luftföroreningar

Luftföroreningar bidrar till miljöproblem som klimatförändringar, försurning, övergödning och att ozonskiktet tunnas ut. Flertalet luftföroreningar påverkar också människors hälsa negativt och i vissa fall orsakas även skador på vegetationen och byggnader. De högsta luftföroreningshalterna finns i människans närhet där de största källorna är trafik, industri, uppvärmning och energiproduktion. Södermanland i sin helhet har överlag bra luftkvalitet. Bakgrundshalterna av de luftföroreningar som mäts i landsbygdsmiljö i länet har generellt låga årsmedelvärden, med undantag av marknära ozon. Problemområdena för luftkvaliteten i länet är främst vältrafikerade gaturum i de större tätorterna.

Enligt kartläggning av Östra Sveriges Luftvårdsförbund 2020 beräknas miljökvalitetsnormerna för både partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, klaras i hela Södermanland.

Vi har möjlighet att påverka luftkvaliteten inom våra tätbebyggda områden bland annat genom åtgärder inom trafik och satsningar på alternativ till privatbilism.

Radon

Radon är en radioaktiv ädelgas som är både osynlig och luktfri. Radon finns i vissa äldre byggmaterial och i marken. Radon fastnar i damm som människor andas in och kan då komma in i lungorna och på sikt orsaka lungcancer. Radonhalten påverkar människor i störst utsträckning på arbetsplatser, vårdinrättningar samt bostäder där vi vistas stadigvarande. I bostäderna kommer radonet främst från marken invid huset, från byggandens material samt det vatten som används i hushållet. Ett sätt att motverka att radon påverkar människor är att bygga radonskyddat, vilket innebär att man hindrar radon från att tränga in i konstruktionerna genom en tät barriär eller att man på annat sätt leder bort radonet från huset. Bland annat är områden på och kring våra grusåsar riskområden ur radonsynpunkt på grund av markens genomsläpplighet då den genomströmmas av luft.

UV-strålning

UV- strålningens styrka beror på ozonskiktets tjocklek och ett förtunnat ozonskikt kan ge upphov till högre doser av strålning. Barn och ungdomar är särskilt känsliga för detta. Antalet fall av hudcancer till följd av strålning är en av de största utmaningarna som identifierats i miljömålsarbetet kopplat till en säker strålmiljö. Antalet fall ökar stadigt och därför är det viktigt att även den fysiska miljön hjälper till att stoppa utvecklingen. Genom att arbeta aktivt med skuggning i offentliga miljöer, såsom plantering av grönska, förbättras förutsättningarna för att undvika UV-strålning för barn och vuxna.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält från kraftledningar och transformatorstationer kan utgöra en hälsorisk för människor. Magnetfälten finns ständigt omkring oss, de är starkast närmast källan som till exempel kring kraftledningar men styrkan avtar snabbt med avståndet. Ju starkare ström som används desto starkare är magnetfältet. Till skillnad från elektriska fält som dämpas av växtlighet och byggnadsmaterial så är magnetfält svåra att skärma av och går obehindrat igenom väggar och tak. Kraftledningarna utgör även barriärer i landskapet samt upptar mark som skulle kunna ha annan markanvändning. En åtgärd för att minska strålningsrisken samt barriäreffekten är att gräva ner kraftledningar.

Förorenade områden

Förorenade områden är områden där mark, byggnader, vatten eller sediment innehåller så mycket föroreningar att halterna av dessa påtagligt överskrider den lokala eller regionala bakgrundshalten. Förorenade områden har huvudsakligen uppkommit genom utsläpp, spill och olyckor vid tidigare industriell verksamhet, men även idag kan nya områden tillkomma, exempelvis vid olyckor där transporter av farligt gods är inblandade. Deponier och utfyllnader kan också vara betydande föroreningskällor. Många förorenade områden bidrar redan idag med betydande utsläpp av ämnen med oacceptabla miljöeffekter som följd. De utgör i många fall ett hot mot människors hälsa och miljön.

Miljöbalkens bestämmelser om förorenade områden gäller alla slags områden, byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ökade nederbördsmängder, högre vattenstånd och ökad avrinning till följd av klimatförändringarna kan innebära att läckaget från förorenade områden i anslutning till sjöar och vattendrag kan komma att öka. Detta kan få särskilt allvarliga konsekvenser i de fall som vattnet även nyttjas som dricksvattentäkter.

På platser där det förekommit verksamheter där det av erfarenhet går att veta att de kan orsaka allvarliga markföroreningar görs en mer platsspecifik inventering och riskklassning (enligt MIFO, Metodik för inventering av förorenade områden fas 1).

Riskklassning görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar (enligt MIFO fas 2) och vid behov saneras i ett senare skede. Platser där riskerna bedöms som måttliga eller låga (klass 3 och 4) prioriteras normalt inte för vidare undersökningar eller åtgärder.

Ändrad markanvändning eller markarbeten kan dock innebära att det blir aktuellt med undersökningar och åtgärder. Allt eftersom ny kunskap kommer fram kan en riskklassning komma att ändras. Huvudprincipen är att den som förorenat ska betala sanering. Ansvaret gäller för åtgärder som har utförts eller verksamheter som bedrivits efter den 30 juni 1969. Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en som förvärvat fastigheten efter 1 januari 1999 och vid förvärvet känt till föroreningarna eller borde ha upptäckt dem, efterbehandlingsansvarig. Om flera verksamhetsutövare är ansvariga ska de svara solidariskt för kostnaderna. Den som brukar eller äger en fastighet och upptäcker en förorening som kan medföra skada eller olägenheter för miljö eller hälsa är skyldig att genast underrätta kommunens miljönämnd eller Länsstyrelsen.

Målet i Katrineholms kommun är att förorenade områden inte ska skada människors hälsa eller miljön. Kunskapen är idag god om förekomsten av förorenade områden i kommunen. De flesta av de förorenade områdena finns i eller i anslutning till tätorterna. När ny kunskap och nya ämnen tillkommer ökar även antalet områden som bedöms potentiellt förorenade. Mindre okända områden kan dock också förekomma. Kommunen har tagit fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet med förorenade områden.

I kommunen har saneringar gjorts av objekt inom de högsta riskklasserna samt undersökningar har genomförts enligt MIFO fas 2, bland annat för kommunala deponier. Vi ska fortsatt arbeta med klassificering av de ännu inte klassificerade objekten enligt MIFO fas 1 och fortsatta undersökningar av objekt med klass 1 och 2 ska genomföras för att klarlägga behovet av eventuell sanering. Vid exploateringar i registrerade förorenade områden ställs krav på undersökningar av eventuellt behov av sanering. Även objekt med klass 3 och 4 kan vid behov komma att undersökas ytterligare.

Riksintressen

Det här vill vi

Vid åtgärder, förhandsbesked, bygglov och planläggning ska vi ta hänsyn till utpekade riksintressen. Vi vill värna, utveckla och förstärka de riksintressen som finns i vår kommun.

Riksintressen är områden som enligt tredje och fjärde kapitlet Miljöbalken bedöms ha värden av vikt för hela landet och ska därför skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa värden. Riksintresse kan gälla för områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden eller för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande, till exempel för friluftsliv eller kommunikationer. Områdena kan även vara riksintressanta för totalförsvaret. Vid planering är det av stor vikt att de utpekade riksintressenas kvalitéer ska framhållas och att framtida förändringar ska bidra till att förstärka och utveckla de värden som finns idag. De värden som ingår i riksintresset ska brukas och ses som en tillgång. Hänsyn ska även tas vid förändringar inom eller i anslutning till riksintresset.

Karta - riksintressen

Vi redovisar alla utpekade riksintressen i kartan klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., där finns även kommunens ställningstaganden till riksintressena. Nedan finns också kartor som redovisar varje riksintresse för sig, även där är lager klickbara och kartan går att zooma.

Riksintresse för naturvård

I vår kommun finns det 17 områden som är av riksintresse för naturvården. Områden av riksintresse för naturvården i Södermanlands län beslutades av Naturvårdsverket den 7 februari 2000.

För dessa riksintressen följer kommunens ställningstagande här i texten samt finns klickbart på varje område i kartan.

Kommunens ställningstagande
Vi ska säkra att inga åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset får komma till inom eller i anslutning till området. Vid förhandsbesked och lovprövning eller ansökan om tillståndspliktig verksamhet inom eller i anslutning till riksintresseområdet ska åtgärden eller verksamheten prövas utifrån om det kan medföra påtaglig skada på de utpekade värdena för naturvården. Vid eventuell planläggning i eller i anslutning till området ska en bedömning om planens påverkan på riksintresset göras i tidigt skede. Varje förändring inom eller i anslutning till riksintresset ska prövas mot bakgrund av motiven för varför området är av riksintresse. I översiktsplanen pekar vi inte ut några nya områden för exploatering i anslutning till riksintresse för naturvården.

Riksintresse för kulturmiljö

I vår kommun finns sex områden som är av riksintresse för kulturmiljön. Områden av riksintresse för kulturmiljö är områden som bedöms ha kulturvärden av nationellt intresse och som därför utsetts som riksintressen av Riksantikvarieämbetet enligt Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden. Riksintressena innebär inte något områdesskydd utan syftet är att de riksintressanta värdena ska prägla platsen. 2014 färdigställde Länsstyrelsen i Södermanlands län en revidering av riksintresseområden för kulturmiljö vilket resulterade i att dem geografiska avgränsningarna omarbetades och att ett kunskapsunderlag för varje riksintresse togs fram.

Riksintressenas beskrivningar och kommunens ställningstaganden är klickbara för varje område i kartan.

Riksintresse friluftsliv

I vår kommun finns delar av ett område av riksintresse för friluftsliv (FD11 Hjälmaren och Julita) enligt 3 kapitlet Miljöbalken. Områden av riksintresse för friluftsliv i Södermanlands län beslutades av Naturvårdsverket 1989. Under 2013 såg Länsstyrelsen över länets riksintressen för friluftslivet.

Riksintressets beskrivning och kommunens ställningstagande är klickbart för området i kartan.

Riksintresse för kommunikationer

Riksintresse för vägar och järnvägar ingår i riksintresset kommunikationer och pekas ut av Trafikverket. I Katrineholm är järnvägarna samt väg 55 och 56 utpekade, samt Katrineholms kombiterminal med Österleden och Terminalgatan.

För detta riksintresse följer kommunens ställningstagande här i texten.

Kommunens ställningstagande
Vid planering och lovprövning inom eller i anslutning till riksintresse för kommunikationer ska hänsyn tas till risken för negativ påverkan på anläggningen. Anläggningens funktion ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av eller nyttjandet av anläggningen samt kringanläggningar. Möjligheten till ny bebyggelse i anslutning till utpekade riksintressen för kommunikationer ska prövas med hänsyn till buller, vibrationer och olycksrisk.

Riksintresse för totalförsvaret

I Katrineholms kommun finns ett påverkansområde övrigt vilket redovisas i kartan. Ett påverkansområde övrigt är ett område kring ett riksintresse eller område av betydelse för totalförsvarets militära del. Uppgifter om den exakta lokaliseringen av riksintresset eller området av betydelse samt uppgifter om vilken verksamhet som bedrivs där omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Själva påverkansområdet omfattas inte av sekretess. Utpekandet av ett påverkansområde övrigt säkerställer Försvarsmaktens möjlighet att bevaka att åtgärder som sker i området inte medför skada på riksintresset eller området av betydelse. Vilka åtgärder som riskerar att skada riksintresset eller området av betydelse kan inte anges på förhand.

För detta riksintresse följer kommunens ställningstagande här i texten samt finns klickbart på området i kartan.

Kommunens ställningstagande
Vid alla förhandsbesked, lov- och planärenden eller ansökan om tillståndspliktig verksamhet inom påverkansområde övrigt, oavsett höjd, ska Försvarsmakten remitteras för bedömning av påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del. Även utanför området ska alla ärenden som rör höga objekt (högre än 20 meter utanför, och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse) skickas på remiss till Försvarsmakten.

Riksintresse för yrkesfiske

I Katrineholms kommun omfattas Hjälmaren av riksintresse för yrkesfiske enligt 3 kapitlet 5 § Miljöbalken. Området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra verksamheten.

För detta riksintresse följer kommunens ställningstagande här i texten samt finns klickbart på området i kartan.

Kommunens ställningstagande
Inom riksintresse för yrkesfiske ska Hjälmaren skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra fisket. Översiktsplanen föreslår ett LIS-område i anslutning till befintligt fritidshusområde Udden, fritidshusområdet föreslås även fortsättningsvis vara till för fritidsboende. LIS-området syftar till att kunna förbättra redan befintliga möjligheter till ett aktivt friluftsliv i området, där områdets karaktär med möjligheter till båtliv, bad och fiske bibehålls, denna utveckling bedöms inte påverka riksintresset för yrkesfiske negativt.

Riksintresse för energidistribution

Energimyndigheten ansvarar för att ange riksintressen för energidistribution. Enligt strategin för riksintressen från december 1996 ska i fråga om energidistribution bestämmelser om riksintressen tillämpas på områden för anläggningar som är del i större sammanhängande system för energidistribution av nationellt intresse. I beslut från 1994 görs bedömning att stamnätet för elförsörjning med 400 kV ledningar/ kablar inklusive transformatorstationer är av riksintresse för energidistribution. Det finns inga geografiska avgränsningar för dessa områden.

Svenska kraftnäts transmissionsledningar redovisas i kartan under särskild hänsyn.
För detta riksintresse följer kommunens ställningstagande här i texten.

Kommunens ställningstagande
I lov- och planärenden i anslutning till stamnätet för elförsörjning med 400 kV ledningar/kablar inklusive transformatorstationer ska lämpligt avstånd utredas. Ledningsstråk kommer att behöva förstärkas för ökad kapacitet i framtiden och för att bevaka det intresset ska Svenska Kraftnät remitteras vid alla större planärenden i kommunen.

Riksintresse flygplats

Linköping, Skavsta, Västerås och Örebro flygplatser är av riksintresse. Delar av Katrineholms kommun ligger inom 80 kilometer till dessa flygplatser som utgörs av skyddsområden som kallas; MSA/TAA, inom dessa områden påbörjar flygplanen den sista delen av inflygningen.

För detta riksintresse följer kommunens ställningstagande här i texten.

Kommunens ställningstagande
Lokalisering av höga byggnader/föremål (exempelvis vindkraft) inom den berörda MSA/TAA ytan ska samrådas med berörda flygplatser.

Generellt för hela kommunen ska vid lov- och planärenden eller ansökan om tillståndspliktig verksamhet alla byggnadsobjekt som är högre än 20 meter över mark eller vattenytan remitteras Luftfartsverket. För Försvarsmakten gäller att objekt högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse samt högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse ska samrådas med Försvarsmakten.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom hela EU. Syftet är att värna om naturtyper, fåglar och andra arter som medlemsländerna kommit överens om att skydda. Varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina områden så att naturvärdena bevaras. I vår kommun finns 40 utpekade områden som alla omfattas av en bevarandeplan, bevarandeplanerna som har tagits fram av Länsstyrelsen. Sedan 2001 är alla Natura 2000-områden klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet Miljöbalken.

För detta riksintresse följer kommunens ställningstagande här i texten samt finns klickbart på området i kartan.

Kommunens ställningstagande till Natura 2000
Inga åtgärder ska tillåtas som på ett betydande sätt kan påverka miljön negativt i Natura 2000-områden. Det gäller både för åtgärder inom och utanför utpekade områden. Vid miljöbedömning för detaljplaner ska det angränsande Natura 2000 – områdets bevarandeplaner utgöra ett viktigt underlag. Vid ansökan om lov eller tillståndspliktig verksamhet samt planärenden inom eller i anslutning till områdena, samt inom avrinningsområden, ska det prövas om åtgärden eller verksamheten kan medföra betydande påverkan på det utpekade värdet.

Länsstyrelsens kunskapsunderlag och vägledning för grön infrastruktur utgör ett bra underlag vid detta arbete.

Arbete med kontroll och förbättringsåtgärder ska fortgå för att säkra och trygga Natura 2000-områdenas värden utifrån respektive områdes bevarandeplan. Särskilt utsatta Natura 2000-områden, till exempel sjön Näsnaren utanför Katrineholm, ska särskilt prioriteras. Förbättrande och kontrollerande åtgärder kan vara till exempel provtagningar, kartläggning och hantering av dagvatten i tillrinningsområdet för att inte försämra vattenkvalitén.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen finner du i sin helthet på denna länk. Pdf, 4.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Strategisk miljöbedömning

När en ny plan ska upprättas ska det enligt miljöbalken genomföras en bedömning om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. I denna identifieras, beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra.

Enligt MKB-förordningen ska genomförandet av en översiktsplan näst intill undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av sin geografiska utbredning. En översiktsplan anger också alltid förutsättningar för en eller flera av de
verksamheter som finns upptagna i bilaga 1 och 3 i MKB-förordningen och som huvudregel alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommuner ska därför
alltid göra en miljöbedömning av översiktsplaner och en MKB ska alltid upprättas.

Sammanfattning av MKB tillhörande framtidsplan 2050

Katrineholms kommun reviderar nu sin kommunomfattande översiktsplan. I arbetet med översiktsplanering ingår miljöbedömning i processen. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en
hållbar utveckling främjas. Målet är att bedöma den betydande miljöpåverkan som följer av planens genomförande. Resultatet av arbetet redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

I tidigt skede gjordes avgränsning av fokusområden och detaljeringsgrad i MKB, vilket även stämdes av genom samråd med Länsstyrelsen Södermanland. MKB avgränsades till att särskilt hantera aspekter inom naturmiljö och grön infrastruktur, friluftsliv och besöksnäring, strandskydd, kulturmiljö och landskapsbild, energihushållning och klimatpåverkan, mark och vatten samt hälsa, säkerhet, risk för olyckor och klimatanpassning. MKB ska även hantera riksintressen, miljökvalitetsnormer för vatten,
skyddade områden enligt 7 kapitlet miljöbalken och hänsyn till relevanta miljömål och Agenda 2030.

Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som syftar till att nå en samlad och långsiktig plan för utveckling av kommunen. Planen uttrycker fyra övergripande strategier för utveckling av kommunen. Kommunen utvecklas i första hand i de noder och stråk där potential finns för service och hållbar infrastruktur kommer många invånare till del. Utvecklingsinriktningar och förslag baseras på kommunens förekommande miljö- och landskapsvärden.

Miljöbedömningen visar på viktiga strategiska principer i översiktsplanen som ger förutsättningar för hållbar tillväxt av kommunen. Tillväxt i identifierade stråk och noder innebär att resurser kan koncentreras till dessa strukturer, vilket ger förutsättningar för ökad hållbarhet. Vidare förbättras förutsättningar för kollektivtrafik, vilket innebär möjligheter att begränsa klimatpåverkan. Planen ser positivt på utveckling av förnybar energiproduktion och lyfter behovet av att balansera etableringar mot förekommande miljövärden i landskapet samt produktionsvärden för jord- och skogsbruksmark. MKB
lyfter frågan om översiktsplaneringen kan tydliggöra i vilken mån det finns realiserbara ytor för förnybar energi, för att begränsa klimatpåverkan.

Principerna i planen innebär även resurshushållning med mark- och resurseffektivitet när bostäder och service kan samlas. Principerna ger även möjlighet att förlägga bebyggelseutveckling till platser där det inte råder konflikt med värden för naturmiljö,
kulturmiljö och friluftsliv. I flera delar så kan positiva konsekvenser nås för friluftsliv och besöksnäring när resmöjligheter och allmän service stärks i kommunen. Planen innehåller även ambitioner för att förbättra blå- och grönstrukturer samt aktiviteter för
att förbättra kommunens vattenförekomster och biologisk mångfald. Det bedöms medföra positiva konsekvenser för naturmiljö och friluftsliv och besöksnäring när förutsättningarna stärks. Inom både stråk och noder finns värdefulla områden med natur, kultur och för friluftslivet som behöver beaktas så att inte negativa konsekvenser uppträder. Vid utveckling av Katrineholm behöver riksintresse för kulturmiljö beaktas så att inte negativa konsekvenser för kulturmiljö uppstår. Föreslagna LIS-områden kan
innebära risk för negativa konsekvenser för strandmiljöer med dess natur- och friluftslivsvärden. Konsekvensen bedöms som liten utifrån att LIS-områden valts utifrån en metod som beaktar förekommande värden. Planerad bebyggelse kan särskilt i vissa
områden ligga i konflikt med jordbruksmark. I den mån som brukningsvärd jordbruksmark inte kan undvikas medförs en negativ konsekvens. Jordbruksmark berörs i liten omfattning och konsekvensen bedöms som liten samt att föreslaget ianspråktagande är strategiskt övervägt för orternas tillväxt.

Risk för direkta störningar för miljö och människors hälsa finns inte minst i anslutning till större vägar och järnväg liksom vid verksamhetsområden. Störningsrisker som kan ge negativa konsekvenser kan särskilt beröra buller, risker med farligt gods samt förorenade områden. Risksituationer för extrema händelser ökar i och med klimatförändringar, såsom översvämning och långvarig torka och värmeböljor och planen påtalar behovet av klimatanpassning. MKB påtalar behovet av tillräckliga
åtgärder för att förebygga risker och negativa konsekvenser för människor och miljö.

Vilka konsekvenser som uppstår är till stor del beroende av att de uttalade strategierna förverkligas i enlighet med den målbild som presenteras, vilket ställer stora krav på efterföljande planering och genomförande av detaljplanering och verksamhetsutveckling i övrigt. Bristfälliga anpassningar kan medföra negativa konsekvenser.

Planen ger förutsättningar för att beakta riksintressen och stärka förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormer för vatten.

MKB bedömer även en situation om planförslaget inte drivs igenom, ett nollalternativ. Då utgår planeringen från tidigare översiktsplan, vilken med tiden blir alltmer inaktuell. Detta innebär att det blir svårare att utveckla kommunen med aktuella underlag. I
nollalternativet bedöms det vara svårare att verka för hållbar utveckling.

Övergripande mål

Globala och nationella mål

Agenda 2030

Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer den 25 september 2015 och är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål, som i sin tur har 169 delmål, och spänner över ett stort antal viktiga samhällsfrågor med avgörande betydelse för vår och planetens framtid.

De globala hållbarhetsmålen är de viktigaste vägledande målen för översiktsplanen. Översiktsplanens övergripande strategier och ställningstaganden samt förslag till mark- och vattenanvändning ska bidra till att uppfylla intentionerna i Agenda 2030.

Om du vill veta mer om Agenda 2030 kan du läsa mer här:
Globala målen – globalamalen.s Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.e
Agenda 2030 för hållbar utveckling – regeringen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du vill veta mer om vårt arbete och våra resultat i Katrineholms kommun kan du läsa mer här:
Agenda 2030 | Katrineholms kommu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.n

Barnkonventionen

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Konventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
• Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Läs mer om barnkonventionen här:
Barnkonventionen - UNICEF Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs hela Barnkonventionen - UNICEF Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationella miljömålen

Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat. Det övergripande miljömålet är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Läs mer om Sveriges miljömål här:
sverigesmiljomal.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klimatmål

Sveriges klimatpolitiska ramverk består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att växthusgasutsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990. Resterande utsläpp ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder. I arbetet mot att uppnå det långsiktiga klimatmålet finns tre etappmål uppsatta (etappmålen gäller endast för den icke-handlande sektorn, det vill säga de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandel). Etappmålen är:

• Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.
• Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.
• Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Målen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Läs mer om Sveriges klimatmål här:
Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk (naturvardsverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)

Regionala mål och strategier

Sörmlandsstrategin

Sörmlandsstrategin är Sörmlands regionala utvecklingsstrategi för verksamhet inom infrastruktur, kompetens, samhällsplanering och näringslivsutveckling. Sörmlandsstrategin är en övergripande strategi som ska tas i beaktning i kommuners planeringsarbete.

Ett klimatneutralt Södermanland 2045

Ett klimatneutralt Södermanland 2045 är en regional klimat- och energistrategi för Södermanlands län. Länets mål utgår från det nationella målet om netto- noll utsläpp 2045. För att nå detta mål finns en vision framtagen som sammanfattar strategins riktning. Visionen är att Södermanlands län år 2045 ska vara klimatneutralt och vårt samhälle ska präglas av en cirkulär ekonomi. Vi ska också vara oberoende av fossila bränslen och energianvändningen ska vara effektiv samt baserad på förnybara energikällor.

Läs mer om Södermanlandsläns klimat- och energistrategi:
Ett klimatneutralt Södermanland 2045 (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lokala mål

Kommunplanen

Kommunplanen Trygghet och Framtidstro 2023-2026 visar hur den politiska majoriteten vill utveckla Katrineholms kommun de kommande åren. Syftet med kommunplanen är att säkra den demokratiska styrningen av kommunen och de uppdrag och mål som identifieras i kommunplanen ligger till grund för förvaltningarnas budget och arbete under året.

I förordet till kommunplanen Trygghet och Framtidstro står bland annat:

Dagens samhälle bygger vi för framtidens invånare. Katrineholm behöver klimatsäkras utifrån ett gemensamt ansvar att ge kommande generationer likvärdiga eller bättre förutsättningar än de vi har idag. Den strategiska samhällsplaneringen skapar en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i framkant. Sammantaget ska kommunplanen 2023-2026 bidra till att bygga ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Katrineholm.

Läs kommunplanen Trygghet och Framtidstro här:
Kommunplan 2023-2026 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljömål

Kommunstyrelsen fattade den 29 april 2014 beslut om att anta övergripande lokala miljömål:

• Klimatpåverkan ska minimeras.
• Tillförsel av näringsämnen och föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten ska minimeras.
• Vattnet i vår kommun är en viktig tillgång som ska skyddas, då det även är vårt viktigaste livsmedel.
• Katrineholms kommun erbjuder en god bebyggd miljö, både inom nyproduktion och i befintlig bebyggelse. I vår kommun ska vi ha en trygg, sund och säker boendemiljö.
• Naturen har ett egenvärde och ska vara en källa till upplevelser för invånarna och besökarna i vår kommun och det görs genom ett aktivt naturvårdsarbete och ökad tillgänglighet till naturen för alla.
• Vi ska förvalta park och natur på ett sätt som främjar biologisk mångfald.

Genomförande

Efter att Framtidsplan 2050 antas av Kommunfullmäktige ska vi se till att planen efterföljs och genomförs i allt kommande arbete i kommunen. För att förverkliga planen krävs samverkan mellan flera olika parter. Samarbete internt i kommunens verksamhet ska ske mellan förvaltningar, nämnder och bolag för att göra rätt prioriteringar och investeringar. Översiktsplanens genomförande påverkar både mark som ägs kommunen samt även mark som ägs av privata markägare. I många utvecklingsfrågor är därför ett nära samarbete med markägare, exploatörer och näringsliv av stor betydelse för genomförandet av planen. I det större perspektivet ska vi även samarbeta med angränsande kommuner, statliga och regionala organ.

Plan för genomförande

För att förverkliga Framtidsplan 2050 kommer olika åtgärder och aktiviteter tas fram. Planens innehåll ska konkretiseras i underliggande styrdokument, planer och program. För att förtydliga kommunens intention och kraftsamla kring de åtgärder som ger störst effekt ska en genomförandeplan tas fram året efter att översiktsplanen har antagits. Syftet ska vara att tydliggöra kommunens prioriteringar kring investeringar, åtgärder och geografiska områden som föreslås i översiktsplanen.

Genomförandeplanen ska beskriva vilka områden i kommunen som är särskilt prioriterade att utveckla under föreslagen period genom bland annat planläggning och satsningar på infrastruktur. Övriga styrdokument i kommunen som till exempel bostadsförsörjningsprogram kommer också att påverka utbyggnadsordningen. Genomförandeplanen ska integreras i kommunens arbete och budget. Genom att länka samman översiktsplanen och kommunens planerings-, investerings- och uppföljningsprocesser säkerställer vi att Framtidsplan 2050 följs.

Planeringstrategi och årlig uppföljning

Vi ska enligt plan- och bygglagen ta fram en planeringsstrategi som ska fastställas varje mandatperiod. I den ska framgå vilka delar av kommunens gällande översiktsplanen som bedöms behöva uppdateras och utvecklas under mandatperioden och vilka underlag som behöver tas fram. För at kunna ta fram en planeringsstrategi har vi som mål att genomföra årliga uppföljningar av översiktsplanen. Av uppföljningen ska framgå om planens intention och dess planeringsinriktningar följs samt om utvecklingen går enligt planens riktning. Uppföljningen bör också identifiera brister med nuvarande plan samt värdera om planens förutsättningar har förändrats. Regelbundna uppföljningar medför att vi kan bedriva arbete med översiktsplan mer kontinuerligt och minskar därmed risken för att en framtida revidering av planen leder till omfattande insatser.

Den årliga uppföljningen ska hantera frågor som:

• Följs planens intention och dess planeringsinriktningar/ går utvecklingen i den riktning översiktsplanen anger?
• Var har planläggning skett, vilken markreserv har vi för bostäder och verksamheter, var har bygglov beviljats, hur många bostäder har byggts, viken typ av bostäder har byggts?
• Vilka brister har identifierats med nuvarande plan?
  Har några förändringar skett i planens förutsättningar?
• Är planen tillräckligt tydlig och ger den stöd som beslutsunderlag?
• Har översiktsplanen lett till betydande miljöpåverkan?