/

Kvalitet & hållbarhet

Katrineholms kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra servicen och kvalitén till invånarna i kommunen. Det gör vi genom att arbeta med uppföljning, öppna jämförelser och mänskliga rättigheter. Katrineholm ska vara en kommun för alla. Här ska alla människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning, erbjudas goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar.

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)

Hur effektivt används kommunens skattemedel och vilka resultat leder det till för att skapa ett gott samhälle att leva i för invånarna?

Sedan 2010 deltar Katrineholms kommun i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Frågorna i KKiK är hämtade från olika verksamhetsområden och ger en samlad bild av vad kommunen åstadkommer.

Målet är att använda måtten som en del i vår styrning och verksamhetsutveckling och att ge en bild av kommunens verksamheter utifrån ett medborgarperspektiv. Vi får också veta hur vi ligger till jämfört med de andra kommunerna i undersökningen. Vad är vi bra på och vad bör vi förbättra?

HBTQ-certifiering

Katrineholms utbildningssatsning i HBTQ är unik i Sverige - ingen annan kommun i landet har gjort en så stor satsning i att utbilda alla sina anställda inom området.

För att höja kunskapsnivån bland anställda i kommunen pågick ett treårigt vidareutbildningsprojekt för samtliga anställda i Katrineholms kommun (2015-2017). Kommunens samtliga anställda, det vill säga 3000 personer, utbildades i olika grader - från en föreläsning till en 20-timmarsutbildning med certifiering. Syftet var att säkerställa en god arbetsmiljö, samt ett professionellt bemötande och därmed uppnå en högre kvalitet på verksamheterna för alla medborgare. Fem av våra enheter certifierades av RFSL.

Genusmedveten styrning

Jämställdhet är ett begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Det brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Det innebär att ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Katrineholms kommuns utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm. Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt att gynna män. Därför vill vi att styrsystemet ska bidra till att minska ojämställdheten.

Kommunens tanke med att styra genusmedvetet är att i både planering och uppföljning synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan könen och utifrån detta medvetet omfördela resurser och makt, så att män och kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor.

Katrineholms kommun har sedan 2010 en systematik för arbetet med jämställdhetsintegrering. Då jämställdhetsintegrerades styrsystemet, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet ska beaktas i allt, från planering och genomförande, till uppföljning. Metoden som används är den så kallade Trappan Katrineholms kommun har en politisk inriktning för jämställdhetsintegrering som beskrivs i gällande kommunplan.

Europeiska deklarationen för jämställdhet

I februari 2017 undertecknade Katrineholms kommun den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR Council of European Municipalities and Regions). Deklarationen innehåller sex principer och 30 artiklar. I och med undertecknandet togs en handlingsplan för jämställdhet som tydligt innehåller mål, prioriteringar, åtgärder och resurser.. Deklarationen är ett verktyg som hjälper oss att ännu bättre sorterar och systematisera vårt arbete med jämställdhetsintegering.

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

I Sverige finns idag fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det finns också fem erkända nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteter om sina rättigheter, samt att skydda språk och kultur. Särskilt viktigt är barn som tillhör en nationell minoritets rätt att få utveckla sitt eget språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande i frågor som berör dem, samt att anta mål och riktlinjer för ett minoritetspolitiska arbete.

Det finns en lag som beskriver vilka rättigheter som minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska. Katrineholms kommun ingår inte i ett sådant förvaltningsområde.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har gällt i Sverige sedan januari 2010. En revidering av lagen genomfördes 1 januari 2019 vilket innebar att rättigheterna och skyldigheterna i lagen stärktes ytterligare.

Läs mer om minoriteter och minoritetsspråk

Regeringens webbsida om lagen för minoriteter och minoritetsspråk

Kontakt

Kommunstrateg

Karin Nordén

Telefon: 0150-57021

Kommunstrateg

Henrik Skogberg

Telefon: 0150-57078