Beredskap på menyn

Ett försämrat säkerhetesläge och kriget i Ukraina har gjort att regeringen satsar på kommunerna för att säkerställa att samhällets funktioner ska kunna upprätthållas även i kris. Katrineholm har i veckan övat krisberedskap och skrivit på ett unikt avtal för att säkerställa detta.

Just nu pågår Nationella Krisberedskapsveckan, men det är inte bara därför det övas krisberedskap i Katrineholm. Regeringen satsar både på landets civila försvar, likväl som det militära, och som kommun är det viktigt att testa på hur vi klarar att leverera enligt vårt grunduppdrag även under svåra förhållanden.

Bemanning av kommunens trygghetspunkter

Under torsdagen träffade kommunen flera civilförsvarsorganisationer i Duveholmshallen för att skriva under en unik överenskommelse. Landets kommuner har nämligen fått i uppdrag att upprätta ett antal Trygghetspunkter i respektive kommun i händelse av kris eller krig. En Trygghetspunkt är en lokal på en i förväg känd geografisk plats där du kan få stöd utifrån aktuellt behov. Personer som inte kan få grundläggande behov tillgodosedda på egen hand ska på en Trygghetspunkt till exempel kunna få tak över huvudet, värme, mat, vatten, ström med mera.

I händelse av en större samhällsstörning eller krig kommer personer från de frivilliga försvarsorganisationerna att finnas på plats med bemmanning vid Trygghetspunkterna i ett tidigt skede. De som var med och undertecknade överenskommelsen var representanter från Civilförsvarsförbundet, Frivilliga Automobilkåren, Svenska Lottakåren, Frivilliga Radioorganisationen, Svenska Blå Stjärnan och Bilkåren.

I Katrineholms kommun ska 13 Trygghetspunkter upprättas och den största blir i Duveholmshallen. Tillsammans med de frivilliga frivilliga försvarsorganisationerna kommer kommunen att samordna regelbundna övningar i beredskapen så fort Trygghetspunkterna är på plats. I och med avtalet har Katrineholm kommit ganska långt i förberedelserna.

- I det läge vi befinner oss, med en väldigt orolig omvärld, så känns det väldigt bra att ta ett sådant här viktigt steg i att stärka vår beredskap. Det finns väldigt mycket ideella krafter i vårt samhälle som är beredda att bidra, och det känns riktigt bra att vi kan göra det här gemensamt, i ett unikt samarbete, säger Johan Söderberg.

Krismat i köken

Samtidigt övade kommunens kök på att laga mat med nödvatten och reservkraftsel på lite olika vis. I Duveholmsskolans kök kom vattnet till exempel från en stor, blank tank ute på skolgården. Tanken levererades och kopplades in av Sörmland Vatten och därmed fick köket vatten i kranarna trots att det ordinarie kranvattnet var avstängt.

- Det är det som är tanken. Vi ska kunna laga mat och leverera den i princip som vanligt, även om strömmen gått och vattenförsörjningen havererat. Då har vi lyckats bra. Vi övar för att se att det fungerar och för att upptäcka om det finns några brister vi behöver åtgärda - så att allt är testat och vår personal vet precis vad de ska göra den dagen det är skarpt läge, berättar Linnea Ekman, enhetschef för Mat och Måltider i Katrineholm.

Maten som serverades var sådan som är bra och enkel att ha hemma och tillaga vid en kris. Tomatsoppa, hårt bröd med pålägg och en mustig cowboygryta. Efter undertecknandet av tidigare nämnda överenskommelse bjöds deltagarna på krismatslunchen i Duveholmsskolans matsal och lät sig väl smaka.

Fakta om krisberedskap

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Syftet med svensk krisberedskap är att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Källa: regeringen.se.