/

Publicerad:

Ängsmarker flyttar in till stan

Den biologiska mångfalden trycks sakta undan. Särskilt i våra städer. Det här vill trädgårdsmästaren Nina Kettunen ändra på. Hon anlägger tre mindre ängsmarker på två äldreboenden i Katrineholm.
- En välbehövlig hjälp för den biologiska mångfalden och våra insekter. Dessutom en varm smekning för våra sinnen, säger Nina Kettunen.

Jörgen Olsson lär Nina Kettunen att handskas med en lie.

Jörgen Olsson lär Nina Kettunen att handskas med en lie.

Nina Kettunen är hänförd.

-Ja, jag är hänförd över den mångfald som nu kommer fram, en mångfald som inte får chansen när man klipper en yta med en gräsklippare, säger Nina Kettunen

Egentligen växte idén fram när hon arbetade med en innergård på äldreboendet Igelkotten. Krånglet med att ta verktyg och maskiner genom boendet för att sköta innergården. Samtidigt är hon skolad i att värna om naturens resurser och att ta hand om allt som den erbjuder. Exempelvis tar hon hand om alla kommunens äpplen som hon mustar och distribuerar ut till kommunens äldreboenden.

Jörgen visar hur  man ska hålla lien rätt.

Jörgen visar hur man ska hålla lien rätt.

De blivande ängsmarkerna är i sin linda. Nina Kettunen har tagit hjälp av Jörgen Olsson från Jörgens Trädgård och Äng. Jörgen hjälper till med att inventera ängarna. De går tillsammans igenom vad som är bra att ha i sin äng och vad man bör ta bort. Jörgen lär också Nina att hantera en lie. För en ängsmark ska helst skäras med lie.

- Att få till en fungerande ängsmark tar 2–3 år. I början kan det se ganska skräpigt ut, särskilt om man är van vid en kortklipp gräsmatta. En fördel med ängsmark är att man skär den bara en gång, på sensommaren. En gräsmatta måste du klippa väldigt många gånger under en sommar. Och du använder troligen en bensindriven gräsklippare som inte är så bra för miljön samt att bensin kostar en del pengar.

En vass lie är ett måste vid slåtter. I Jörgens bälte hänger ett urgröpt djurhorn fyllt med vatten. I det ligger brynet nära till hands.

En vass lie är ett måste vid slåtter. I Jörgens bälte hänger ett urgröpt djurhorn fyllt med vatten. I det ligger brynet nära till hands.

Den viktigaste orsaken till att anlägga en ängsmark är dock miljövinsterna.

- Det är viktigt att vi gör det här, den biologiska mångfalden börjar bli en bristvara, särskilt i tätorter. Men om man låter små områden få chansen så börjar, sakta men säkert insekterna hitta tillbaka.

- Det finns inget vackrare än en ängsmark i full blom, sakta gungande i vinden. Jag hoppas och tror att de som bor på Igelkotten och Lövåsgården kommer att uppskatta en stund vid en ängsmark. Att se den sakta gunga. Det är som en varm smekning för våra sinnen.

Ängsmarkerna
Två vid Lövåsgården och en på Igelkotten.

1. Hitta en mager (kort och glest gräs, energifattig mark) och solig plats på tomten

2. Klipp inte gräset under en säsong, inventera vad som växer. Blommar det? Fattas det något? Finns det blommor/växter som inte ska vara där?

3. Augusti – september. Gå en sväng på landet. Plocka fröer från ängsblommor som du tar med hem och sår på din äng

4. Sensommar - dags för slåtter (klippa din äng). Det bästa sättet är med lie. Du kan också använda röjsåg med gräsklinga eller häcksax. Anledningen är att en äng måste skäras inte klippas. Om man klipper hamnar massa små rester i marken och göder den. Allt man slåttrar bort samlar du ihop och tar bort

5. Tidig vår. Kratta bort kvistar och löv från din ängsmark. Allt som ligger kvar fungerar som gödning – det vill man inte eftersom en ängsmark ska ha mager jord.

Extratips: börja småskaligt!

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Med det här projektet är vi med och bidrar till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Tillsammans bidrar vi till att uppnå följande mål:

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här kan du läsa mer om vårt arbete med hållbar utveckling och Agenda 2030.

Miljömål