Gå till startsidan

Livsmedelskontroll

I Katrineholm ska invånare och besökare tryggt kunna dricka vatten ur kranarna och äta på restauranger utan att riskera att bli sjuka. För att ha kontroll över detta utför vi på samhällsbyggnadsförvaltningen tillsyn och kontrollerar att din livsmedelsverksamhet följer de lagar och krav som finns.

Varför utför vi livsmedelskontroll?

Livsmedelskontrollens främsta mål är att bevaka att konsumenter har tillgång till livsmedel av bra kvalitet och att de skyddas mot livsmedel som kan vara olämpliga, smittförande eller på annat sätt skadliga samt mot förfalskningar eller fusk av olika slag.

I Katrineholms kommun kontrolleras över 250 livsmedelsverksamheter.

De verksamheter som kontrolleras är bland annat:

  • restauranger,
  • föreningar,
  • gatukök,
  • butiker,
  • förskolor,
  • skolor,
  • och andra företag som hanterar livsmedel.

Vad innebär en livsmedelskontroll?

Vid en livsmedelskontroll kommer samhällsbyggnadsförvaltningens miljöinspektörer på ett anmält eller oanmält besök till din verksamhet. När du startar din livsmedelsverksamhet utför vi en oanmäld första kontroll, i vissa fall bokar vi in ett besök.

Vid kontrollen bedömmer vi om din verksamhet uppfyller livsmedelslagstiftningens krav. I våra utfällbara boxar nedan kan du läsa mer om respektive krav.

Alla livsmedelsföretag ska vara anmälda eller godkända som livsmedelsanläggningar.

  • Det finns också krav på godkännande eller anmälan för vissa verksamheter och livsmedel. Exempel på detta kan vara nya livsmedel som inte ätits inom EU tidigare eller ekologiska livsmedel och livsmedelstillsatser.
  • Du kan bara göra hälsopåståenden om påståendena är godkända.

Dricksvattenanläggningar är vattenverk och distributionsanläggningar för dricksvatten. För dessa anläggningar finns omfattande krav på egenkontroll. Anledningen är att säkerställa att vattnet som levereras till konsumenterna är säkert och av god kvalitet.

Inom EU finns många handelsnormer för fiskeri- och vattenbruksprodukter och för jordbruksprodukter. Det gäller till exempel kalvkött, olivolja, matfett och ägg som måste uppfylla vissa krav.

Förpackade livsmedel ska bland annat vara märkta med ingrediensförteckning (innehållsförteckning), mängd och hållbarhetsdatum. Inga uppgifter får vara vilseledande eller osanna.

Inom EU gäller normalt fri handel med livsmedel. Men det finns några krav som är viktiga att känna till:

  • Kött, fågel och ägg som förs in i Sverige från andra EU-länder ska vara salmonellakontrollerade.
  • Vid import av livsmedel från länder utanför EU finns regler för att skydda EU-konsumenterna. Det kan till exempel vara skydd mot kemikalier, smitta och genmodifierade produkter som är vanligare i andra länder.

  • Hygien omfattar olika delar, till exempel lokalens utformning och skick, rengöring, personalhygien, skadedjursbekämpning, förvaringstemperaturer och vattenförsörjning.
  • Inom krav för hygien räknas också företagarens och personalens kunskap om livsmedelshygien och de regler som gäller. Företaget ska också följa regler om återkallande av livsmedel som inte är säkra.

Det finns krav gällande tillverkning, förädling och distribution av kontaktmaterial. Kontaktmaterial är alla material och produkter som är avsedda att komma i direkt eller indirekt kontakt med livsmedel. Det kan exempelvis vara kartong- och plastförpackningar, take away-förpackningar, plastfilm, plast- och papperspåsar, köksredskap, bordsartiklar samt olika slags utrustning och ytskikt som transportband och filterdukar.

Det finns krav på sammansättning och information för livsmedel som är avsedda för särskilda grupper av konsumenter. Det gäller spädbarn, småbarn, speciella medicinska ändamål och kostersättning vid viktkontroll.

Livsmedelsverksamheten ska ha ett system för att identifiera risker och kontrollera dem.

  • Den vanligaste risken är nedkylning av varm mat. Företaget ska veta till vilken temperatur maten ska kylas ned och hur lång tid det följs.
  • Andra risker är tillagning av råvaror som kan innehålla sjukdomsbakterier (till exempel kyckling och köttfärs). Det kan också vara risken att livsmedel innehåller allergener som inte anges i innehållsförteckningen.

Vissa beteckningar för livsmedel är skyddade. Det innebär att de bara får användas om livsmedlet uppfyller specifika kriterier. De är alltså namnskyddade. Det är till exempel inte godkänt att kalla vilken skinka som helst för parmaskinka, bara vissa ostar får säljas som parmesan och all korv får inte säljas som falukorv.

Livsmedelsverksamheten ska kunna spåra alla livsmedel ett steg bakåt.

  • Du som företagare ska veta varifrån du har köpt varje vara. Företag som säljer vidare till andra företag, till exempel grossister och tillverkare, ska också kunna spåra till vem de har sålt sina varor.

Anledningen är att det ska gå att spåra livsmedel som visar sig vara farliga, och stoppa fortsatt spridning.

Det finns krav på användningen av livsmedelstillsatser, aromer, enzymer, berikning, vitaminer och mineralämnen. Dessa får bara användas om de uppfyller specifika krav i livsmedelsförordningarna. De får heller inte utgöra någon hälsorisk för konsumenten.

Det finns många specialregler när det gäller information om olika varor, som kött, fisk, honung, kosttillskott, GMO med mera. Det finns också särskilda regler för nyckelhålsmärkning, näringspåståenden och "fri från"-märkning.

För vissa livsmedelsverksamheter finns det specifika krav på hur man ska utföra egenkontroll, det gäller till exempel vid produktion av konserver. Är du osäker på vad som gäller dig så ta kontakt med våra livsmedelsinspektörer.

Det finns en många varustandarder för livsmedel. Det gäller till exempel kaffe, kakao, honung, messmör, smältost och cider som måste uppfylla vissa krav. Det är särskilda bestämmelser, alltså enskilda EU-direktiv som har införlivats i nationell lagstiftning och som liknar handelsnormer.

Övriga krav är avvikelser som inte passar in i någon av de andra områdena. Vill du veta mer så ta kontakt med oss.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
7 oktober 2025

Kontakt

Livsmedelsinspektör

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Telefon: 0150-570 00 (vardagar klockan 8-16)
Mejl: samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se