Om krisen eller kriget kommer

Sveriges försvar är viktigt för hela vår befolkning och alla delar av samhället. Tillsammans försvarar vi oss och våra allierade, skyddar civilbefolkningen och ser till att viktiga samhällsfunktioner upprätthålls.

För att klara detta behöver alla bidra. Varje kommun, varje företag och varje invånare. Alla myndigheter, alla regioner och alla föreningar.

Vi rustar oss för det värsta tänkbara: ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade. Det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt och kan komma att vara det under lång tid. Det behöver vi förbereda oss för.

Ett fungerande näringsliv, finansiell stabilitet och handel med om världen är grundläggande faktorer för att vårt samhälle ska fungera.

När ditt företag är förberett för att fungera vid krigsfara och krig, har det också bättre möjligheter att hantera pandemier, naturkatastrofer och andra fredstida kriser.

Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.

När alla företag stärker sin egen verksamhet stärks också försvarsviljan och motståndskraften i hela samhället.

Du och ditt företag behöver kunna bedriva er verksamhet oavsett vad som inträffar. Ni kan behöva vidta åtgärder som förbereder er för att anpassa er verksamhet när det behövs.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer för företag, beskriver flera typer av åtgärder. Alla åtgärder gäller inte alla företag, men de flesta behöver ställa sig följande frågor:

• Vilka delar av vår verksamhet måste alltid fungera?
• Vad gör vi om vår personal inte kan ta sig till jobbet?
• Har vi rutiner att följa när något allvarligt inträffar?
• Hur skyddar vi vår digitala och fysiska information?

Hoten mot samhället ser olika ut och kommer från flera håll. Hybridhot som cyberattacker och påverkanskampanjer påverkar oss. Samtidigt utmanas samhället även av andra kriser.

Alla måste vara förberedda på att det säkerhetspolitiska läget snabbt kan försämras ytterligare. För att vi lättare ska kunna samarbeta, öva och planera för att möta den breda och komplexa hotbild som samhället står inför, har det tagits fram gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret. Utgångspunkterna ska sätta ramen för åtgärder hos beredskapsmyndigheter, företag och andra aktörer. De beskriver även konsekvenser som ditt företag kan ta med i planering och övning. Några exempel på sådana konsekvenser är:

• störningar i elektroniska betalningar och kommunikationer
• elavbrott som pågår i dagar, veckor eller månader
• begränsad tillgång till drivmedel och bränslen
• påverkan på utrikeshandel och brist på insatsvaror
• störningar i flyg, tåg, väg och kollektivtrafik
• svårigheter för personal att ta sig till eller från jobbet.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gav i september 2025 ut Utgångspunkter för total försvaret 2025–2030 på uppdrag av regeringen. Hot mot Sverige beskrivs även i Nationell risk och sårbarhets bedömning (NRSB), som ges ut av Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB), samt i årsrapporter från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.

Typsituationer vid en militär konflikt

I de gemensamma utgångspunkterna identifieras sju typ situationer som beskriver tänkbara delar av en militär konflikt. De sju typsituationerna är

1. hybrida hot
2. värdlandsstöd
3. begränsat anfall mot norra Sverige
4. anfall mot Gotland
5. fjärrangrepp
6. förstärkning av alliansens norra flank
7. förstärkning av alliansen i Baltikumområdet.

Tre månader och två veckor

En krigssituation kan få allvarliga konsekvenser för hur samhället fungerar. En gemensam utgångspunkt för Sveriges beredskap är därför att, redan i fredstid, förbereda för att samhället under minst tre månader ska kunna hantera ett krig i Europa.

Den som bedriver samhällsviktig verksamhet ska – enskilt och i samverkan – stärka förmågan att med främst egna resurser upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna i minst två veckor. Syftet är att skapa handlingsutrymme för att ställa om samhället under den inledande kritiska fasen av ett krig. Att stärka förmågan innebär att kunna upprätthålla sin verksamhet på en tillräcklig nivå trots svåra förhållanden med brist på information och ansträngda försörjningskedjor. Förmågan kan säkerställas genom att planera, skaffa förnödenheter och lagerhålla varor samt se till att personal finns på plats.

Läs Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030, identifiera vad ni behöver göra utifrån er specifika verksamhet och geografi, samt genomför de åtgärder som behövs. Läs mer på mcf.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vad är samhällsviktig verksamhet?

Vårt samhälle måste fungera även vid fredstida kriser och i krig. Samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet behöver upprätt hållas. För att kunna upprätthålla dessa funktioner är vissa verksamheter viktigare än andra – de är samhällsviktiga.

Samhällsviktig verksamhet är verksamhet, tjänst eller infra struktur som upprätthåller eller säkerställer de viktigaste samhällsfunktionerna, exempelvis genom att

• producera, bereda, tillverka eller distribuera livsmedel
• tillhandahålla elektroniska kommunikationer
• förmedla brev och paket
• tillhandahållaenergigasoch bränslen
• producera metaller, byggmaterial och stål
• tillhandahålla och upprätthålla vård och omsorg
• tillgodose samhällets behov av el, värme och kyla.

På mcf.se finns fler exempel. Där finns också en lista över de viktigaste samhällsfunktionerna samt mer information om samhällsviktig verksamhet.

Ditt företag behöver planera för att kunna bedriva verksamhet oavsett vilken störning företaget utsätts för. Ett viktigt verktyg för detta är kontinuitetshantering.

Utgå från vad ett avbrott i er verksamhet och leverans skulle få för konsekvenser för verksamheten och för samhället. Skapa kontinuitet på följande sätt:

• Kartlägg er verksamhet och den risknivå som ni är beredda att acceptera.
• Identifiera vad er verksamhet är beroende av, exempelvis personal, el och transporter. Identifiera också risker kring dessa, samt analysera era leverantörer och försörjnings och leveranskedjor.
• Genomför åtgärder för att stärka verksamheten. Det kan vara att skaffa reservkraft, lagerhålla kritiska komponenter, överföra nyckelkompetens, ta fram reservrutiner eller hitta alternativa sätt att hantera it och kritisk teknisk utrustning.

På mcf.se finns mer information och stöd kring kontinuitetshantering.

Alla verksamheter är beroende av sin personal för att klara kriser eller krigsliknande situationer. Samtidigt kan sådana situationer göra det svårt för människor att ta sig till jobbet.

För att vara förberedda behöver ni analysera och bedöma vilka personalresurser och kompetenser som behövs för att bedriva er verksamhet. Exempel på frågor att utgå från när ni planerar:

• Vilka nyckelbefattningar finns?
• Vilka anställda kommer att finnas tillgängliga?
• Vilka behöver befinna sig fysiskt på arbetsplatsen och vilka kan utföra sina arbetsuppgifter på distans?
• Kan vissa arbetsuppgifter genomföras av fler eller färre personer?
• Behöver vi förstärka med personalresurser utifrån?

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt gäller alla i Sverige från början av det år du fyller 16 till och med det år du fyller 70. Totalförsvarsplikt kan fullgöras genom

• värnplikt
• civilplikt
• allmän tjänsteplikt

Vid krigsfara eller krig

För att vara förberedda för krigsfara och krig behövs ytterligare planering. Er personal ska i de flesta fall fortsätta att arbeta. Undantag gäller för den som är krigsplacerad – med värnplikt inom Försvarsmakten eller med civilplikt inom exempelvis räddningstjänsten – samt för den som har tecknat avtal för en särskild roll via en frivillig försvarsorganisation. För att ta reda på om någon omfattas av undantaget kan vissa verksamheter göra en så kallad disponibilitetskontroll hos Plikt och prövningsverket. Anställningsavtal som har tecknats i fredstid fortsätter att gälla även vid krigsfara och krig.

Undersök om det finns ett särskilt kollektivavtal för dessa situationer hos er arbetsgivarorganisation. Informera era medarbetare om deras roll och för en övergripande dialog med era fackliga organisationer om er planering.

Med en tydlig, uppdaterad krisplan står ditt företag bättre rustat att hantera kommande kriser. Öva regel bundet och säkerställ att ni kan hantera olika situationer.

Tänk särskilt på följande:

• Skapa en krisorganisation med tydliga roller för ledning, kommunikation, lägesbild, personalansvar, leveranser, drift och säkerhet.
• Identifiera vem ni behöver kommunicera med och i vilka kanaler.
• Följ händelseutvecklingen för att kunna agera snabbt.
• Skriv ut kontaktlistor till personal, kunder, leverantörer, myndigheter och jourverksamheter.
• Skapa rutiner för olika arbetsmoment för enklare överlämningar.
• Säkra alternativa kontaktvägar och fysiska mötespunkter.
• Säkra era möjligheter att ta emot samhällsinformation via radio som drivs med batteri, vev eller solceller.
• Ge alla anställda grundläggande utbildning i första hjälpen, brandsäkerhet samt in och utrymning. Vid krigsfara och krig Krigsfara och krig påverkar ditt företag på flera nivåer. Ni kan behöva anpassa ert sätt att leda, organisera och prioritera.

Tänk på att människor reagerar olika. Oro kan påverka både beteenden och närvaro hos er personal. Med tydlig kommunikation kan ni minska ryktesspridning och oro på arbetsplatsen.

Utrymning och skyddsrum

I fredstid kan farliga utsläpp, bränder och andra naturolyckor göra att ni behöver utrymma er arbetsplats. Information ges bland annat via VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten). Lyssna på Sveriges Radio P4 och följ myndigheternas instruktioner. Vid ett luftangrepp kan ni behöva ta er till ett skyddsrum eller något annat skyddande utrymme, till exempel en källare eller en tunnel. Flyglarm sker via utomhusvarning.

Bild på skyddsrumsskylten Skyddsrum är allmänna; de är inte knutna till specifika företag eller personer. Skyddsrum är märkta med skyltar som visar en orange fyrkant med en blå triangel inuti. Om du är fastighetsägare är det ditt ansvar att se till att skyddsrum i din fastighet kan iordningställas på 48 timmar. En karta över skyddsrum finns på mcf.se

Att ha tillgång till information är en viktig resurs i alla företag. Det är oftast också en förutsättning för att verksamheten ska fungera. Det finns dock stora risker med att värdefull information hamnar i fel händer.

För att skydda ditt företag behöver ni arbeta systematiskt och riskbaserat med informations och cybersäkerhet. Tänk igenom och dokumentera följande:

• Vilka risker utsätts företaget för?
• Vilka konsekvenser kan det få om riskerna blir verklighet?
• Vilka säkerhetsåtgärder kan minimera riskerna?

Du och ditt företag bör göra följande:

• Utbilda er personal i säkert beteende på nätet. Det kan skydda er mot så kallat nätfiske, där angripare skickar bluffmejl för att komma åt lösenord eller använda skadlig kod.
• Se över behörigheter och inloggningar. Använd så kallad f lerfaktorautentisering där det är möjligt. Använd starka, unika lösenord samtskärmlåspå datorer och mobiltelefoner. Ta bort appar och konton som inte används.
• Säkerhetskopiera er information regelbundet. Håll säkerhetskopian bortkopplad från datorer och internet.
• Håll datorer, mobiler ochwifi-routrar uppdaterade. Köp it utrustning enbart från leverantörer som ni litar på.

Gör så här om ditt företag drabbas av ett angrepp:

• Begränsa och minimera skadan genom att bryta internetuppkopplingen.
• Betala aldrig någon lösensumma. Polisanmäl händelsen.
• Anmälincidenter till Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team). De ger även råd och stöd i att hantera och förebygga it säkerhetsincidenter. Läs mer på cert.se.

Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) ger råd om hur man kan bygga säkrare it-miljöer. Läs mer på ncsc.se.

Psykologiskt försvar handlar om att kunna stå emot påverkanskampanjer och desinformation.

Främmande makt och andra aktörer använder desinformation, vilse ledning och propaganda för att påverka våra beteenden och beslut. De kan sprida lögner eller förfalskat film och bildmaterial för att göra oss oroliga eller misstänksamma. Detta kallas för otillbörlig informationspåverkan.

Du och ditt företag kan stärka er motståndskraft genom att prata om källkritik och hur man hittar trovärdig information. Uppmana dina medarbetare att vara uppmärksamma på innehåll som väcker starka känslor, att kolla att information är bekräftad av flera källor och att enbart dela information som kommer från pålitliga källor. Stärk ert psykologiska försvar genom att arbeta med följande frågor:

• På vilket sätt är vår verksamhet sårbar för informations påverkan och desinformation? • Hur hanterar vi risker med desinformation?
• Hur arbetar vi för att stärka och bibehålla förtroendefulla relationer med kunder och samarbetspartners?

Vid en allvarlig händelse, sök bekräftad information från myndigheter. Läs mer på Myndigheten för psykologiskt försvar: mpf.se

Utbildning och övning är bra på olika sätt. Vilket ni ska välja beror på vad ni vill uppnå.

Det ger ofta störst effekt att kombinera utbildning och övning. Använd aktiviteter som tar hänsyn till både individen och organisationen – det är ett bra sätt att höja er samlade förmåga. Att öva är, näst efter verkliga händelser, det bästa sättet att stärka er förmåga att hantera påfrestande situationer. Det gäller även om det övade scenariot skiljer sig från en verklig händelse.

Tänk på följande:

• Öva för att identifiera problem eller sårbarheter i organisationen. Skapa medvetenhet kring ansvarsfördelning och roller.
• Öva och utbilda er tillsammans med andra som ni behöver samarbeta med vid en kris. Det kan vara andra avdelningar inom företaget, samarbetspartners, leverantörer, myndigheter eller kunder.
• Kom ihåg att utvärdera era nya erfarenheter och använda dem i verksamheten.

Att öva behöver inte vara komplicerat. En enkel skrivbordsövning på några timmar kan vara mycket värdefull. Använd ett scenario som sätter övningen i ett sammanhang. Det gör det lättare för deltagarna att sätta sig in i situationen.

Använd typsituationer från Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030. Det finns även färdiga övningspaket på mcf.se

Det finns mycket att lära av tidigare kriser och krigssituationer i vår omvärld. Erfarenheter från Ukraina visar hur avgörande det är att företag fortsätter att bedriva sin verksamhet även under krig.

Under covid19-pandemin blev det tydligt att en del företag klarade att fortsätta fungera och samtidigt bidra till samhället. Flera företag ställde exempelvis om för att tillgodose sjukvårdens behov av handsprit och skyddsutrustning.

Förbered ditt företag för större eller långvariga leveransstörningar. Se över möjligheten att öka eller förenkla er produktion, erbjuda andra tjänster eller framställa produkter som det kan bli brist på. Använd gärna ny teknik och innovativa arbetssätt, exempelvis återvinning eller återbruk av lokalt restmaterial.

Om det blir kris eller krig förväntas företag bidra till att tillgodose samhällets behov. Det kan handla om att dela information eller att samverka med myndigheter.

Vissa företag är skyldiga att bidra enligt särskilda beredskapsvillkor i avtal som de har tecknat med offentliga aktörer. Till exempel kan det i offentliga upphandlingar ställas krav på att företaget har reservsystem, särskild lagerhållning eller att företaget deltar aktivt i övningar.

Etablera kontaktvägar och samarbeten i förväg. Samverka kring gemensamma åtgärder som att teckna avtal om transporter, lagerhållning eller produktionsomställning.

I många län och beredskapssektorer finns det redan en fungerande samverkan mellan näringslivet och offentliga aktörer i totalförsvarsfrågor. Sådan samverkan kallas för privatoffentlig samverkan.

Har du frågor om samverkan med offentliga aktörer?

Vänd dig i första hand till en offentlig aktör som du redan har kontakt med, till länsstyrelsen eller till den myndighet som ansvarar för din beredskapssektor. Du kan också vända dig till Myndigheten för civilt försvar. Om du har frågor om samverkan mellan Försvarsmakten och företag kan du vända dig till Försvarsmaktens högkvarter.

Offentliga aktörer ansvarar för att planera, inrikta och samordna arbetet med krisberedskap och totalförsvar.

Alla myndigheter har också i uppdrag att minska sårbarheter inom sitt ansvarsområde. De ska kunna hantera sina uppgifter även i kris, vid krigsfara och krig.

Vissa myndigheter och samtliga länsstyrelser är beredskapsmyndigheter. De har större ansvar och fler skyldigheter än andra. Beredskapsmyndigheter ska exempelvis omvärldsbevaka, genom föra risk och sårbarhetsanalyser samt utbilda och öva. De ska även samverka med näringslivet.

Aktörer planerar och agerar utifrån ramverket Gemensamma grunder – ramverk för ledning och samverkan. I ramverket ingår definitioner som gäller ledning, samverkan, inriktning och samordning samt förhållningssätt. Förhållningssätten handlar exempelvis om att förstå varandras perspektiv samt att vara proaktiva, handlingskraftiga och bidra till att skapa helhetssyn.

Inriktning och samordning

Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för att inriktning och samordning uppnås inom ett geografiskt område och vissa ansvarar för att hålla samman och stödja arbetet inom beredskapssektorer. Inriktning och samordning i civilt försvar sker på fyra nivåer under regeringen.

• Myndigheten för civilt försvar säkerställer inriktning och samordning och företräder det civila försvaret på nationell nivå. Stödjer regeringen i det nationella geografiska områdesansvaret. Sektorsansvariga myndigheter säkerställer inriktning och samordning sektorsvis.
• Civilområdesansvariga länsstyrelser säkerställer inriktning och samordning inom civilområdet. I detta ingår att vid behov även kunna säkerställa inriktning och samordning inom civilområdet inför och vid fredstida kriser.
• Länsstyrelser säkerställer inriktning och samordning inom länet.
• Kommuner säkerställer inriktning och samordning inom kommunen.

Försvarsmakten ansvarar för det militära försvarets inriktning på både nationell och regional nivå. På regional nivå samverkar militär regionerna med civila aktörer som civilområdesansvariga länsstyrelser, övriga länsstyrelser, kommuner och regioner. Dessutom samverkar förbandsenheter på lokal nivå inom sina geografiska områden.

Beredskapssektorerna

Det finns tolv beredskapssektorer. Varje beredskapssektor har en sektorsansvarig myndighet. Denna myndighet har ett särskilt ansvar för att leda arbetet med att samordna åtgärder inom sektorn. Den ansvarar också för att stödja de beredskapsmyndigheter som ingår i sektorn.

Sveriges roll som allierad i Nato

Sverige har också internationella åtaganden och samarbeten som påverkar beredskapsarbetet. Som medlem i Nato ska Sverige bidra med både militära och civila resurser. En del är så kallat värdlandsstöd. Det innebär att planera för att ta emot internationella aktörer som behöver baseras i, verka från eller transportera sig genom Sverige.

Försvarsmakten har det övergripande ansvaret för det värdlands stöd som Sverige ska tillhandahålla till utländska militära förband. Det kan även bli aktuellt att ge värdlandsstöd till internationella civila aktörer, för att kunna ta emot civil och humanitär hjälp. Ditt företag kan behöva bidra till värdlandsstödet genom bland annat transporter, sjukvård, energiförsörjning och livsmedel.

Ditt företags delaktighet i totalförsvaret bygger till stor del på frivillighet. Det ligger i ert intresse att er verksamhet kan fortsätta även under störda förhållanden.

Vissa företag har avtal med offentliga aktörer. Sådana avtal kan innebära förpliktelser som företagen ska uppfylla även under höjd beredskap och krig. Avtalen kan också innebära en betydligt högre tröskel för när företaget kan åberopa så kallat force majeure.

Vid krigsfara och krig gäller, normalt sett, samma lagar och regler som i fredstid. Det finns dock särskilda fullmaktslagar. Vid höjd beredskap kan regeringen aktivera en eller flera av fullmaktslagarna. Regeringen beslutar också i vilka delar av landet och för vilka verksamheter som lagarna ska gälla.

Vid beredskapslarm börjar ett antal fullmaktslagar tillämpas. Fullmaktslagarna ger staten relativt stora möjligheter att vidta ingripande åtgärder. Det kan bland annat handla om att ransonera och prisreglera varor eller att använda privat egendom.

Ditt företag är skyldigt att delta i totalförsvarsplaneringen om en totalförsvarsmyndighet ber om det. Skyldigheten regleras i Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer med flera att delta i total försvarsplaneringen.

Att göra

• Planera och öva för att kunna hantera konsekvenser av allvarliga kriser och krig.

• Identifiera vad er verksamhet är beroende av för att kunna fortsätta fungera och vad som kan stärka verksamheten, till exempel reservkraft, lagerhållning och alternativa rutiner.

• Analysera personalbehov: nyckelbefattningar, distans arbete, omfördelning och förstärkning.

• Skapa en krisorganisation med tydliga roller och kontaktvägar.

• Arbeta systematiskt med cybersäkerhet. Se över behörigheter och inloggningar samt säkerhets - kopiera regelbundet.

• Stärk det psykologiska försvaret. Utbilda i källkritik och hantering av desinformation.

• Utbilda och öva regelbundet. Även enkla övningar ger effekt.

• Var beredd att tänka om för att kunna bidra till samhällets behov. Etablera samverkan med myndigheter och andra aktörer i förväg.

Mer information

• mcf.se/beredskapforforetag - Information till företag om beredskap för kriser, krigsfara och krig.
• forsvarsmakten.se - Om det militära försvaret av Sverige och våra allierade.
• mpf.se - Verktyg för att utveckla psykologiskt försvar.
• ncsc.se - Råd och stöd i arbetet med cybersäkerhet.
• cert.se - Stöd i att hantera och förebygga it-säkerhetsincidenter.
• krisinformation.se - Samlad krisinformation från svenska myndigheter.
• verksamt.se - Samlad information till företag från svenska myndigheter

Vid allvarliga olyckor, kriser, krigsfara och krig kan du bli varnad på olika sätt. Lär dig vad de olika signalerna betyder.

Utomhusvarning

Anläggningar för utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” finns idag i Katrineholms tätort. Utomhusvarningen testas den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)