Annas berättelse

En iskall januarinatt 1929 föds Anna – ett barn som skulle ha varit en pojke. Faderns besvikelse och moderns hemliga lycka blir starten på berättelsen om ett kvinnoöde under 1900-talet, i en tid av stora förändringar.

Det blev en flicka! Besvikelsen gick inte att ta miste på – faderns besvikelse. Modern, som nyss hade fött, var överlycklig över sitt barn. I smyg.

Barnet, som fick namnet Anna, föddes i södra Sverige en iskall januarinatt 1929. Anna kan vara din mamma, eller min. Hon kan vara din moster, farmor, eller syster. Kanske tanten som nyss flyttat in på äldreboendet, eller hon på tredje våningen som dog i förra veckan.

Anna skulle ha varit en son. Sonen skulle ta över gården – den stora gården som gått i släkten i genera tioner. Från Annas barndom finns inga fotografier på en flicka med långt hår, uppsatt, med stora rosetter ovanför öronen. Nej. Annas hår klipptes kort, som vore det en pojke. Fadern var sträng. Anna fick aldrig några syskon.

Så börjar föreställningen om ett kvinnoöde under 1900-talet.

Camilla Arvidsson har tecknat ett starkt porträtt över ett liv och en tid som präglades av stora förändringar.

Konstnärligt team

Medverkande: Camilla Arvidsson
Manus: Camilla Arvidsson
Regi/scenografi/kostym: Ingela Schale Berghagen
Ljusdesign/tekniker: Vilhelm Montan Lindberg
Ljud/teknisk samordnare: Balder Lindberg Roug
Maskdesign: Rebecca Blixt
Ateljé: Johanna Lovén
Sufflös: Nina Hedenfeldt
Producent: Rebecka Melin
Kollagebild: Joakim Andersson-Berg
Porträttfoto: Micke Sandström