Vad menar vi med kulturmöten, mångfald och mångkultur? Edna Eriksson, före detta ljudtekniker, dj, journalist och regeringstjänsteman, vred och vände på begreppen på Viadidakts föreläsning ”kulturkrock 2.0” på Safiren i Katrineholm under tisdagen.
Edna inledde med att tala om att varje individ har rätt att forma sin egen identitet. I ”Tal om människans värdighet” menade Giovanni Picco della Mirandola redan på 1400-talet att människan skulle forma sin egen identitet. Det ansågs som en helt befängd tanke på den tiden då religionen styrde människors livsöden.
När vi i dag pratar om mångfald så menar vi det yttre sa Edna. Men kön, ålder, utseende, etniskt ursprung har inget med mångfald och kulturell identitet att göra. Det fanns en tid när man trodde att nationen var det som utgjorde en kultur. Det är en ganska ung tanke som kom till på 1800-talet. Här kan vi nog räkna upp ursprunget till alla dagens diskrimineringsgrunder – allt handlar om yttre egenskaper – inte om kulturell identitet, hävdade Edna.
På Facebook blir det tydligt, där definierar och grupperar sig folk utifrån vad man tycker och inte utifrån utseende och Edna visar flera exempel från sin eget Facebookkonto.
Deltagarna får några minuter på sig att funderar över hur man ser på sig själv utifrån de fyra områdena yrke, yrkeserfarenheter, förebilder och utseende. De tre första handlar om mångfald men inte de yttre egenskaperna som rabblas upp. ”Vi söker etnisk mångfald” står det ofta i platsannonser. Men etnicitet innebär inte vårt stamträd, var vi kommer ifrån utan det vi själva definierar oss som. Så vad menar vi egentligen med dessa formuleringar i platsannonserna, undrade Edna retoriskt.
Översättningen av FN:s mänskliga rättigheter var också ett område som Edna uppehöll sig vid och menade att vi översatt lite fel till svenska när vi säger att ”alla har samma värde”. Innebär det att om alla har lika lågt värde, då är det ok att kränka alla? Nej, ska man översätta korrekt så borde det vara stå att ”alla är jämlika i värdighet”, menade hon.
Edna som jobbat som dj berättade att Gloria Ganors I will survive är den låt som folk oavsett bakgrund tycker om att dansa till. Sagt och gjort. Edna drog igång låten på spanska och bjöd upp Ammi Fogelby från Arbetsförmedlingen till en liten dans.
Ett bra exempel på en platsannons kommer från ett stort multinationellt företag i Sverige som kungjorde:”Ryktet säger att vi bara anställer invandrare. Lite märkligt med tanke på att vi inte anställer invandrare. Inte personer med svensk bakgrund heller. Vi anställer individer. För oss är ambition och drivkraft viktigast…”
Jag är inte emot att kategorisera saker men man kan göra det på olika sätt menade Edna och tog ett exempel från Sveriges Radio när man försökte sig på att definiera målgrupp till programmet SR Metropol. "SR Metropols uppdrag är att locka dem som är SR-språk brukar kallas ”icke-lyssnare”, exempelvis unga kvinnor och människor med bakgrund i andra länder. Huvudmålgruppen är människor i åldern 20-35 år." Man skulle spela global popp med mer rytm än text, andra språk än svenska och engelska osv. Det var jättemånga som lyssnade men bara 0,1 procent av den tänkta målgruppen.
TEXT: Robert DavidssonFOTO: Nicklas Andersson
Läs även artikeln om Rebecca Popenoes föreläsning om interkulturell kommunikation