19 februari 2014

Bildningsnämndens beslut den 18 februari 2014

Det här är en sammanfattning av Bildningsnämndens senaste möte.

Cirka en vecka efter mötet publiceras protokollet i sin helhet under Politik/Kallelser och protokoll/Bildningsnämnden.

Vill du läsa mer om respektive ärende hittar du handlingarna under Politik/Kallelser och protokoll/Bildningsnämnden/Kallelser och protokoll på sidan Sammanträde den 18 februari 2014 bildningsnämnden.

Årsredovisning

Ekonomi

Bildningsnämnden godkände årsredovisningen för 2013, med tillägget 144tkr i ombudgetering avseende pågående investeringar.

Resultatet är +43tkr gentemot budget och därmed har Bildningsförvaltningen nått målet med en budget i balans. Förvaltningen gick in i 2013 med drygt 5Mkr i underskott men har med hjälp av det gedigna omställningsarbetet som påbörjades under föregående år hämtat hem underskottet.

  • Variationerna mellan samordningsområdena syd, väst, öst och nord är stort.
    Öst visar ett positivt resultat. Skolorna har svårare att hålla budget än förskolorna. Svårast är på landsbygden, då man ofta har högre kostnader för barn med särskilda behov då små enheter rent resursmässigt har ett begränsat handlingsutrymme. Rektorerna bedömer att dessa barn har ökat i antal, alternativt att deras behov har ökat med stigande ålder.
    Syd, väst, öst och nords gemensamma resultat: -3,5 Mkr.
      
  • I samordningsområde 7-9 ligger svårigheterna i att anpassa verksamheten till ett mindre elevunderlag samt att synkningen med den nationella timplanen. Det högre antalet undervisningstimmar har lett till en förstärkning med 8-9 lärartjänster.
    Gemensamt resultat: -5,3 Mkr.
     
  • Gymnasieskolornas utmaning är att anpassa organisationen till den demografiska elevminskningen. Till hösten maximeras samläsningen mellan programmen och åtgärden förväntas ge ekonomisk effekt.
    Gemensamt resultat: -2,9Mkr.
     
  • De gemensamma verksamheternas redovisade resultat:
    Interkulturella enheten: +/-0tkr.
    Kulturskolan: -100tkr.
    Elevhälsan: +250tkr.

Måluppfyllelse

  • Antalet personal per barn i förskolan har ökat.
  • Gymnasieskolan visar på goda betygsresultat för tredje året i rad.
  • Gymnasieskolan ligger bland de främsta i landet vad gäller elever som avslutar studierna inom 4 år.
  • 93 % av alla elever som deltagit i alla tre delproven i de nationella proven har nått lägst betyg E i svenska, matematik och engelska.
  • Trenden för andelen elever med gymnasiebehörighet är nedåtgående.
  • Betygsresultatet i årskurs 9 har försämrats.
  • Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 har sjunkit.
  • Många elever klarar inte målen i matematik och Svenska som andraspråk.

Internkontroll 2013

Bildningsnämnden godkände förslaget till Internkontrollplan för Bildningsförvaltningen 2014.

Inga större avvikelser eller felaktigheter har påträffats i resultatet. Ett flertal åtgärder har tagits fram för att säkerställa rutiner. Åtgärder av enklare karaktär har utförts omedelbart och de mer omfattande har arbetats in Verksamhetsplan 2014.

Granskningen av "Delegationsordning" visar på att få delegationsbeslut rapporteras till nämnden. Det kan bero på att få beslut fattas och/eller att rektorer och förskolechefer inte har tillräcklig kännedom om vilka beslut som ska rapporteras. Delegationsordningen, dess rutiner och den blankett som ska användas behöver förankras hos skolledarna.

Granskningen av "Incidenthantering" visar på stora skillnader mellan de olika skolenheternas rapportering: Hur den görs, vad som rapporteras och antalet rapporter som lämnas in. Blanketten Incidentrapport ska användas, men man använder flera andra blanketter och diverse anpassningar har gjorts på olika rektorsområden. Rutiner behöver ses över och fastställas, likaså att se över och göra kompletteringar i blanketten.

Kontrollområdena "Värdehandlingar" och "Debitering" föreslås tillkomma i internkontrollplan 2014 då de uppmärksammats som riskområden. Kontrollområdena "Kontering" och "Interndebitering" föreslås utgå.

Kvalitetsredovisningar

Bildningsnämnden godkände kvalitetsredovisningarna för förskolan, Interkulturella enheten, grundsärskolan, gymnasiesärskolan , gymnasieskolan och grundskola med fritidshem. Här följer ett urval - både styrkor och förbättringsområden:

Förskolan

Styrkor:

  • Den medvetna satsningen på kompetensutveckling med PIM, PUG, Tras, Före Bornholmsmodellen, NTA och Pedagogisk dokumentation har resulterat i att all personal nu har gått utbildningarna.
  • Arbetslagen arbetar medvetet med att försöka skapa grupper utifrån barnens behov och intressen.
  • Reflektionstillfällen.
  • Pedagogisk dokumentation.

Förbättringsområden:

  • Förskolorna satsar medvetet på en flerspråkig personal.
  • Förskolorna fortsätter utveckla sitt arbete i matematik och NTA.
  • Förskolorna anser att de behöver förbättra kommunikationen med föräldrar via lärplattformen Lärknuten.

Interkulturella enheten  

Styrkor:

  • Personal från 26 olika länder arbetar på IKE.
  • Två språkutvecklare leder de språkombud som finns på samtliga enheter, samt bistår lärare och rektorer med råd, stöd och kompetensutveckling inom språkutvecklingsområdet.
  • Samverkan sker med stödteamet på Elevhälsan och med Kulturskolans språkutvecklare.
  • Resultatet av elevenkäten – där eleverna fick stöd på sitt modersmål – visar att en överväldigande majoritet trivs och känner sig trygga på skolan. Samtliga elever tyckte att de lärde sig mycket i skolan, hade förtroende för lärarna och i stort var nöjda med sin skola.
  • Föräldraenkäten påvisar samma nöjdhet.
  • Många elever bär med sig erfarenheter av flykt och krig. Därför arbetar personalen mycket aktivt med konflikthantering i direkta situationer – inte minst på rasterna. Efter flytten från Vita huset på Drottninggatan till tidigare Nävertorpsskolan har rastsituationen förbättrats radikalt. Eleverna har nu stora grönområden att vistas på under rasten, likaså fotbollsplan och lekplats.

Förbättringsområden:

  • Medvetenheten om att man som lärare är en förebild och hur viktigt det är att i ord och handling agera enligt de grundläggande demokratiska värderingarna. För att stärka lärarna i deras redan idag prioriterade arbete med detta, behöver ännu mer tid ägnas åt diskussioner och planering.
  • Eleverna i år 7-9 har en bra utemiljö, men saknar ett uppehållsrum. Därför planerar man nu för att iordningsställa ett sådant.
  • Trygghetsteamets personalsammansättning har förändrats under läsåret. Även om arbetet fortskridit tillfredställande, vore det önskvärt om trygghetsteamets personalsammansättning är densamma över längre tid för kontinuitetens skull.

Nävertorps grundsärskola  

Styrkor:

  • Ekonomi finns med som en punkt på samverkan, arbetsplatsträff och ledningsgrupp. Varje månad lämnas en uppföljning av skolans resultat till förvaltning och nämnd.
  • Större inköp diskuteras och förankras i arbetslagen innan.
  • Resurser omfördelas mellan arbetslagen vid behov efter diskussion i ledningsgruppen.
  • Väl fungerande hemsida.

Förbättringsområden:

  • Att arbetslagen ser sig som en skola.
  • Att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter.
  • Utvärdering inom ämnesområden på skolnivå för att se vilka arbetssätt som har bäst effekt.

Gymnasiesärskolan 

Styrkor:

  • Personalgrupp får handledning av organisationskonsult en gång per månad i syfte att stötta utveckling av gränser, balans och lagom tryck i organisationen. Etiska förhållningssätt fördjupas.
  • Medvetenheten bland eleverna, om vilka konsekvenser det får om man agerar i strid mot det som står i skolans handlingsplaner, är hög. Kuratorer, skolpsykolog och mentorerna arbetar aktivt tillsammans för att öka tryggheten, öka acceptansen och respekten för varandras olikheter. Alla elever ska kunna känna att skolan är en trygg miljö att vara i.
  • Ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har pågått sedan 2012. Syftet är att medvetandegöra lärarnas analys av individuella kommunikations- och kontaktförmågor för elever på tidig utvecklingsnivå samt att möjliggöra det som en individuell inlärningsfaktor. Samarbetet kan, enligt SPSM, resultera i en spridningseffekt där resultaten kan komma att användas som grund för fortbildning av andra gymnasiesärskolor. Även Skolverket är intresserat av arbetet.

Förbättringsområden:

  • Förbättra analysarbetet inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner.
  • Att skriva ned arbetsbeskrivningar för mentorskap, lagledare och praktiksamordnare.
  • Att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt lärande och är delaktiga i bedömningen i det egna lärandet.

Gymnasiet 

Styrkor:

  • Etablerade och väl fungerande kontaktytor med närsamhället och andra intressenter, särskilt inom Teknik samt Vård- och omsorg, inom vilka två man även innehar college-certifieringar.
    Hög andel behörig personal.
  • Rutiner för elever med risk för bristande måluppfyllelse.
  • Hög medvetenhet om betydelsen av vilken bild vi förmedlar av vår skola.
  • Marknadsföringsgruppen har etablerat bra arbetsformer och rutiner, vilket har gynnat imagen.

Förbättringsområden:

  • Elevernas medvetenhet kring mål och kunskapskrav.
  • En ökning av elevernas delaktighet. En av skolorna menar att elevernas förhållningssätt till eget ansvar kring lärandet samt medvetenheten kring mål och kunskapskrav måste stärkas. En annan av skolorna lyfter vikten av att lärare och elever ser samstämmigt på vad inflytandet i läroprocesserna egentligen består av.

Grundskola med fritidshem  

Styrkor:

  • Kvalitetsarbete med hjälp av Qualis är påbörjat.
  • Öppet och förtroendefullt kommunikationsklimat i personalgrupperna.
  • Matematikprojektet.
  • Många skolor marknadsför sig genom öppet hus, luciauppträdande, musikaler eller liknande.
  • Man visar upp sin verksamhet i praktiken på ett positivt sätt.

Förbättringsområden:

  • Modersmålsundervisningen behöver göras mer spännande för att locka elever.
  • Att öka andelen flerspråkiga pedagoger vid rekrytering samt erbjuda kompetensutveckling kring olika kulturer för alla pedagoger.
  • En bra och informativ hemsida som en värdefull kanal för marknadsföring som riktar sig inte minst till presumtiva föräldrar och elever.
  • Lärknuten borde i ännu större omfattning användas för att informera befintliga föräldrar och elever och för att förbättra imagen.
  • Kompetensutveckling inom området "barn i behov av särskilt stöd".

Förslag till strategi för matematikutvecklingen

Bildningsnämnden godkänner förslaget till operativa mål och strategi för matematikutveckling inom Katrineholms skolor. Några exempel ur planen:

  • Ta fram och genomföra ett gemensamt test för olika åldrar.
  • Ett lektorat (en lektorstjänst) inom matematik inrättas under 2014.
  • Matematik ska genomsyra fler ämnen.
  • Alla matematiklärare samt en del förskolelärare ska genomgå utbildningen för Matematiklyftet.
  • Stadieövergångar i matematik.
  • Genusmedvetenhet ska genomsyra matematikarbetet.
  • Handlingsplan för matematikutvecklingen ska arbetas fram.

Anpassning av elevhälsan till ny organisation

Elevhälsans organisation har setts över. Bildningsnämnden godkänner förslaget till ny organisation som träder i kraft från läsåret 2014/2015. Några exempel i antaget förslag:

  • Den centrala Elevhälsan för grundskolan består.
  • Gymnasiets kuratorer organiseras oförändrat under gymnasierektorerna.
  • Gymnasiets skolsköterskor organiseras under den centrala Elevhälsan.
  • Verksamhetschef för Elevhälsans medicinska del ska vara antingen enhetschef för Elevhälsan, skolläkare eller skolsköterska.
  • Studie- och yrkesvägledarna samlas under en gymnasierektor som får i uppdrag att organisera verksamheten med ett tydligt helhetsperspektiv.
  • Beslut om antagning i särskola ska fattas på förvaltningsnivå.
  • Tilläggsbelopp behålls i sin nuvarande form, med tillägget att samma form ska gälla för barn i särskolan.

Motion om att starta en familjecentral 

Inför 2013 tillfördes förvaltningen 7 Mkr med ett tydligt uppdrag att prioritera utbyggnaden av förskolan. Inför 2014 har förvaltningen tillförts ytterligare medel för att fortsätta utbyggnaden med ytterligare 5 avdelningar. Bildningsnämnden anser att förslaget är mycket bra och ser att liknande verksamheter i intilliggande kommuner är lyckosam och har många fördelar, men utifrån det faktum att Bildningsförvaltningen varken har resurser inom budgetramen eller något uppdrag att bedriva öppen förskola, beslutar Bildningsnämnden i enlighet med Bildningsförvaltningens förslag att inte starta en familjecentral i dagsläget.

Synpunkter på remissförslag ljusplan 

Bildningsnämnden antar yttrandet och ger Bildningsförvaltningen i uppdrag att skicka yttrandet till Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Förvaltningen understryker vikten av målen som handlar om trygghet och säkerhet. Det är viktigt att ljusmiljön till, från och kring förskolor och skolor också ses över för att skapa trygghet för föräldrar, barn och ungdomar under hela deras dag.

Enligt remissförslaget till Ljusplan upplever kvinnor generellt en högre grad av otrygghet än män vilket kan begränsa kvinnors rörlighet i det offentliga rummet. För att motverka denna upplevelse är det viktigt att flickors synpunkter efterfrågas och att de vägs in i genomförandet.

 

Skicka ett tips om sidan till någon
Bildningsnämnden
Postadress: 641 80 Katrineholm
Telefon: 0150-572 70
Växel: 0150-570 00
Kontaktformulär Meddelandet skickas till: Bildningsnämnden
* = Obligatorisk uppgift
*