Det var då

I Katrineholms Kuriren skriver Roland Blomqvist och Lena Martin varje lördag en berättelse kring en bild som de själva valt. Dessa artiklar samlas här vartefter de publicerats i tidningen under rubriken Det var då. Artiklarna finns även i bloggform, bloggen hittar du på detvarda.katrineholmare.se.

  • Barnens dag

    År 1958 invigning av barnens dag på AIK-plan
  • Brandmönstring

    1884 påbörjade man arbetet med att få en "ordnad brandkår" i samhället. Det skulle dröja ännu många år innan heltidsbrandmän anställdes i Katrineholm.
  • Byggmästare

    Fotografi av källmästare Leonard Lindens hus på Storgatan 27 B som byggdes av byggmästare Lars Petter Larsson år 1907.
  • Carl Fredrikson

    Den första stora industriägaren och arbetsgivaren i Katrineholm var Carl Fredrikson (1843-1910). År 1876 kom han inflyttande från Dunkers socken och startade det som skulle bli Carl Fredriksons Träförädling AB.
  • Djulögatan 20

    Fastigheten Djulögatan 20 uppfördes 1897 av byggmästaren Lars- Petter Larsson. 9 år senare 1906 genomgick huset en omändring till skolhus.
  • Folkets Hus

    Folkets Hus har funnits i Katrineholm sedan 1904. Det var då den föregående år bildade "Folkets Husföreningen" invigde sin första lokalitet på Djulögatan 51.
  • Fredsgatan 9

    De flesta katrineholmare inklusive veckans skribent förknippar fastigheten Fredsgatan 9, i kvarteret Humlen med handel för hemelektronik och möjligen kamerautrustning. Någon kanske har hört talas om att det var här Oscar Johansson då 1900-talet var ungt startade Katrineholms praktiska (senare tekniska) skola.
  • Hellbergs

    Den 9 oktober 1896 startade de Hellbergs Manufaktur på adressen Magasinsgatan N:o 86, som sedan 1930-talet heter Drottninggatan 3.
  • Himlastegen

    Himlastegen var det namn man i folkmun tilldelade den första gångbron över järnvägen.
  • Järnvägsknut

    Ingen ortsbo lever väl i okunskap om hur Katrineholm en gång kom att bli en tätort i stället för att fortsätta vara några enstaka små gårdar med dålig odlingsmark i det sörmländska landskapet. Fabrikörer, grosshandlare och skolledare får ursäkta, men om inte den stora järnvägsknuten funnits, hade de slagit ner sina bopålar någon annanstans.
  • Järnvägstunnel

    I september 1996 invigdes Katrineholms nya resecentrum. Det skedde med pompa, ståt och lustifikationer av olika slag samt tal av politiker och höga tjänstemän.
  • Katrineholms Barnhem

    "När tänker ni skriva något om Nävertorp?" Frågan har ställts av KK-läsare, uppväxta och kanske fortfarande boende i nämnda stadsdel. Visst känner vi till att där funnits såväl handelsträdgårdar som träindustrier, men vårt dilemma är att arkivets material om Nävertorp är tämligen. För att en artikel ska bli bra krävs både bild och saklig information och ofta har vi det ena men inte det andra, varför "frågan" faller.
  • Konditori Japan blev den sista hyresgästen

    Konditori Japan blev den sista hyresgästen på Kungsgatan 8. Fastigheten revs 1975. Många katrineholmare kommer säkert fortfarande ihåg konditoriet med det goda brödet och den speciella atmosfären.
  • Köpmangatan 10

    Det var skohandlaren John A Färdig som år 1905 lät uppföra fastigheten Köpmangatan 10. Huset var ritat av den i trakten välkände arkitekten N.J. Ackzell.
  • Lars Petter

    Byggmästare Lars Petter Larsson föddes i december 1845 på gården Åsen i Sköldinge. I mitten av 1860-talet startade hans bana inom byggbranschen genom anställning som snickare på flera gods i trakten, bland annat Fjällskäfte och Ökna i Floda socken.
  • Lasstorp

    Det kan vara svårt att tro att det område som i dag är bostadsområdet Lasstorp, för bara drygt 30 år sedan var ren landsbygd.
  • Linbanan

    I kvarteret Kornknarren i Katrineholms östra delar, alldeles i närheten av vattentornet, finns en mindre villagata vid namn Linbanegatan.
  • Lundbergs kvarn

    Det var 1898 som Claes Lundberg uppförde kvarnen på dåvarande Smedjegatan 5, nuvarande Köpmangatan 15.
  • Lundins Järnaffär

    Lundins Järnhandel hette från början Johanssons Jernmanufaktur och blev till så tidigt som 1875.
  • Mjölkcentralen

    Vid sekelskiftet 1900 fanns det mejerier på snart sagt varje större gård eller gods, uppemot hundratalet bara i Sörmland. Så gott som alla bönder på den tiden producerade mjölk som levererades till något av dessa gårds- eller andelsmejerier.
  • Nordanås 1896

    Så fort något inträffade som kunde döva enformigheten i det lilla stationssamhället gick Katrineholmarna man ur huse.
  • Nya hotellet

    Under några decennier på 1900-talet blåste förändringens vindar i de flesta svenska städer. Man rev det gamla, ibland tämligen skoningslöst och byggde nytt.
  • Nämndhuset

    Nämndhuset stod klart i mitten av 1950-talet, men den då nödvändiga återhållsamheten av byggnadsinvesteringar gjorde att uppförandet av själva stadshuset måste anstå.
  • Palladium

    Det var inte den första biografen i Stan som invigdes i augusti 1920, men utan jämförelse den största. Den stora salongen och läktaren kunde tillsammans ta emot 600 biobesökare. Mellan publiken och filmduken/scenen fanns ett orkesterdike, där musiker spelade under filmens gång.
  • Pinntorp

    Alla slott med självaktning har ett eget slottsspöke, så naturligtvis även Eriksberg. Där heter hon Pinntorpafrun.
  • Polisväsendet

    Den 12 mars 1872, beslutade Kommunalstämman i St. Malm, att man skulle tillskriva Konungens befallningshavande i Nyköping med ”vördande anhållan om att en polisman bör förordnas i orten Katrineholm”.
  • Samskolan

    I Katrineholm existerade vid 1900-talets början ingen möjlighet till högre studier. Man hade flera skolor för små- och folkskolestadiet, men ingen som erbjöd studier som ledde till studentexamen.
  • Sandbäckens verkstäder

    Någon gång i början av 1900-talet hade två arbetare på E. Larssons mekaniska verkstad lyckats konstruera en fotogenmotor. De båda var E.G. Andersson alias ”Motor-Anders” och F.V. Eriksson. De kom i förbindelse med den mest framträdande affärsmannen på den tiden August Kullberg och presenterade för honom sin konstruktion och sina idéer om en fabriksmässig tillverkning.
  • Strykjärnet

    Nu ska vi prata lite om "Strykjärnet". Det var så man i folkmun benämnde det kilformade huset vid Storgatan 20, som grosshandlare August Kullberg lät uppföra 1902. Tidigare hade tomten bestått av lagerbyggnader som disponerades av Järnvägsrestaurangens ägare Leonard Linden.
  • Ståthöga

    Flera generationer katrineholmare har fått sina första sociala kontakter på förskolan Ståthöga.
  • Teatern 1915

    Hur många är det som i dag vet eller kanske rent av kommer ihåg att Katrineholms kulturella centrum en gång låg på Bondegatan 10?
  • Torget 1930-tal

    På 1930-talet var komsersen blomstrande på Stortorget. Det var nog inte bara för de saluförda varorna som lockade. Torget var troligen även en trevlig plats för sociala kontakter.
  • Utställning 1904

    Året var 1904 och det lilla municipalsamhället Katrineholm skulle under tre intensiva dagar i Juni stå som värd för Södermanlands läns 24:e lantbruksmöte.
  • Valborg 1951

    Till Valborgsmässoafton gingo ungdomarna långt i förväg och drogo ihop ris och ved till bålet.
  • Vasabron 1917

    1916 var året då Katrineholm gick i födslovåndor för att bli stad och Katrineholm-Kuriren utkom med sitt första nummer.
  • Året 1917

    1917 var ett år då mycket inträffade i Katrineholm. Det kanske allra största inträffade redan på nyårsnatten 1916/17, då man övergick från att vara municipalsamhälle (latin för tättbebyggt område på landsbygden) till att bli stad. I slutet av år 1916 hade kung Gustav V beviljat samhället stadsrättigheter och undertecknat sitt godkännande av stadsvapnet.
Skicka ett tips om sidan till någon
Kommunledningsförvaltningen
Postadress: 641 80 Katrineholm
Telefon: 0150-570 07
Växel: 0150-570 00
Kontaktformulär Meddelandet skickas till: Kommunledningsförvaltningen
* = Obligatorisk uppgift
*