Stora Djulö herrgård

Bild: Stora Djulö herrgård i Katrineholm

Stora Djulö, strax söder om Katrineholms stad, omnämndes första gången 1334 och kallades då Djula. I senare skrifter från 1400- och 1500-talen kallas gården för Djula, Djulla eller Giula. Under 1600-talet går gården under namnet Väster-Djula men från 1719 kan vi läsa dagens namn Stora Djulö.

Under tidig medeltid tillhörde Djulö Vårfruberga kloster men vid ett markbyte 1334 erhöll riddaren och riksrådet Sigge Magnusson från Lagmansö ägorna. Detta efter ett byte med abbedissan Kunigunda. Han planerade och påbörjade ett storslaget bygge. Dessvärre var detta i en orolig tid då digerdöden härjade och sönerna till Magnus Ladulås slogs om makten. Kung Birger tillfångatog bröderna Erik och Valdemar i Nyköpingsgästabud år 1317. Sigge Magnusson lyckades därför bara färdigställa knappt halva byggnaden. Om man tänker sig en likadan byggnad till fast spegelvänd, ihop med den befintliga, kan man lätt föreställa sig det pampiga herresäte det skulle blivit. Då förstår man även placeringen av uppfarten med de maffiga cypresserna, som skulle lett direkt in till en centrerad huvudentré.

Från 1300-talets senare del och i ca 150 år framåt ägdes gården av släkten Porse.

Omkring år 1585 ärvdes gården av hertig Karls kammarråd Mauritz Jöransson Laxman.  Han tjänade under sitt liv fyra Vasakungar och då Erik XIV avled vara han ansvarig för den kungliga fängelsevakten på Örbyhus. 

År 1611 gick gården vidare till hans dotter, Gertrud Mauritzdotter Laxman som är mer känd som den sköna Gertrud. Hon är en av gårdens mest omtalade kvinnor. Som ung var hon kammarjungfru åt den kungliga familjen, och gästades ofta av hertig Karl under hans resor till Julita. Hertigen uppvaktade henne flitigt och det sägs att de ofta rensade humle i trädgården tillsammans vid sina besök här. Trots hertigens flitiga uppvaktning valde hon senare att gifta sig med Josua Gyllenhorn på Sjöholm som var en av Karl IX:s rivaler.

Carl Hildebrandsson Uggla anlägger egna fornlämningar

Genom många krångliga arvsprocedurer kommer Djulö 1786 i kammarherren och historikern Carl Hildebrandsson Ugglas ägo. Han var bland annat ledamot i vetenskapsakademin och hans historieintresse fick honom att skriva en sockenbeskrivning över Stora Malm samt anläggande en mängd ”falska” runstenar här den engelska parken mellan Stora Djulö och Duveholms herrgård. 

Den sista "nåden" på godset

Gården gick sedan i arv inom släkten Uggla (Fredrik von Post och Augusta Uggla) till år 1899, då kapten Alexander von Post avled. Djulö övergick då i hans änka, den ryskfödda Marie de Bodiscos ägor och var så fram till 1907, då gården efter 600 år slutligen gick ur släkten. Marie de Bodisco bodde emellertid kvar på St Djulö under sin livstid fram till år 1935 då hon överlevt inte mindre än sex ägare. Stora Djulö inköptes samma år av Katrineholms stad till ett pris av 190 000 kr. Många äldre katrineholmare kommer fortfarande ihåg friherrinnan som en mycket vänlig och försynt gammal dam. Som kuriosa kan nämnas att hon var mycket god vän med prinsessan Louisa som senare blev drottning i Danmark.

Byggnaden - Stora Djulö Corps de logi

På den plats där huvudbyggnaden står i dag fanns tidigt en bostad. Det som återstår av det huset är dess norra del. Dessa 1500-talsmurar har troligtvis ingått i ett kvadratiskt stenhus som legat på platsen.

Det nuvarande huset i tidstypisk karolinerstil tillkom troligen under Erik von Fitinghoffs tid på 1720-talet. Troligtvis har huset varit längre och det kan ha funnits en flygel på norra sidan och den stora dörren längst ut på vänstra sidan kan då ha varit huvudingången. Det finns spekulationer om att den delen revs på grund av dåliga grundförhållanden.

Under 1900-talet har två större renoveringar skett. På 1940-talet och 1992-93.

Den nedre våningen var helt avsedd för tjänstefolket. Här fanns köksregionerna, handkammare och kanske tvättstuga. I dag ligger här Djulö herrgårdscafé. 

Text och bild: Robert Davidsson

Skicka ett tips om sidan till någon
Kommunledningsförvaltningen
Postadress: 641 80 Katrineholm
Telefon: 0150-570 07
Växel: 0150-570 00
Kontaktformulär Meddelandet skickas till: Kommunledningsförvaltningen
* = Obligatorisk uppgift
*