Det är en kommunal uppgift att planlägga mark och vatten. Detaljplanen är ett verktyg för kommunen att förverkliga lokala politiska ställningstaganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utformas. Varje detaljplan ska ge en samlad bild av hur kommunen tänker sig att marken inom planområdet ska förändras eller bevaras.
En detaljplan ska upprättas när det ska byggas något nytt i eller nära en stad eller tätort. Det krävs alltid detaljplaneläggning där bebyggelsetrycket är stort, det vill säga när flera ska bo eller arbeta nära varandra. En detaljplan ska även upprättas när något enstaka stort ska byggas som påverkar den omgivande miljön eller när befintlig bebyggelse ska bevaras.
En detaljplan redovisas som ett avgränsat område på en karta, på kartan ska även de bestämmelser som är juridiskt bindande i planen finnas. Det ska stå vad som får byggas och vad marken inom planområdet får användas för (t.ex. bostäder, skola, industri). Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syftet och innehållet i planen samt en beskrivning av vad som behöver göras för att planen ska bli verklighet.
Planprocessen från idé till antagande av detaljplanen är öppen och demokratisk. Sakägare, berörd allmänhet och myndigheter inbjuds att ta del av planförslaget och att lämna synpunkter för att ge kommunen ett brett beslutsunderlag. Detaljplanen kan ge byggrätter som kan värderas ekonomiskt och har rättsverkningar för både kommun och enskilda inom planområdet under detaljplanens genomförandetid. Markägarna har rätt att bebygga sin mark enligt den antagna detaljplanen. Kommunen är oftast huvudman för anläggande av gator, torg och parker och därmed skyldig att ställa i ordning dessa i takt med att planen genomförs.